Med ett gemensamt digitalt affärsspråk för spårbarhet i värdekedjor möjliggörs ökad effektivitet, hållbarhet och säkerhet för företag, konsumenter och samhälle. Inom byggbranschen är potentialen för effektivisering stor och här kan standarder spela en stor roll.
Vilka standarder finns det?
Standarder kommer i olika former och används för olika syften. Vi brukar dela upp GS1-standarder i tre olika ben: identifiera, märka och dela.
Identifiera är den grundläggande komponenten och där återfinns olika typer av identiteter som t.ex. Global Trade Item Number (GTIN) för försäljningsbara produkter, Global Location Number (GLN) för parter och platser, Serial Shipment Container Code (SSCC) för logistiska enheter m.fl. Dessa identiteter kan märka ett objekt genom att kodas in i en databärare av något slag, t.ex. en streckkod eller RFID-tag. Dela innebär helt enkelt att man delar olika typer av information och vi brukar prata om tre olika datamängder: masterdata (statisk data som t.ex. egenskaper), transaktionsdata (dynamisk data som t.ex. order eller faktura) och händelsedata (dynamisk data som spårbarhetsdata i realtid). Sammantaget utgör dessa ett system för Auto Identification and Data Capture (AIDC) med interoperabilitet som en bärande idé.
Pågående bygginitiativ
Det är inte alltid helt tydligt, men det pågår en hel del initiativ inom bygg där standarder spelar rollen som möjliggörare. Om vi följer samma ordning som våra tre ben: identifiera, märka och dela, så ska jag nämna några av dessa initiativ.
- Identifiera: Byggbranschen har tagit beslut på att alla byggprodukter ska identifieras med ett GTIN, se här. En sannolikt förstärkande effekt att nyttja GTIN kan uppstå med de kommande digitala produktpassen där man åtminstone i detta skede pratar om att en identitet ska allokeras en produkt enligt ISO15459, något GTIN är. Viktigt att lägga till är att det går alldeles utmärkt att fortsätta använda sina egna artikelnummer vid sidan av GTIN. GTIN är dock den identitet som kan binda ihop hela värdekedjan.
- Märka: Inom märka-benet pågår ett globalt initiativ att gå mot 2D-koder, det vill säga tvådimensionella streckkoder som exempelvis en QR-kod. Övergången till 2D förstärks sannolikt också av införandet av de digitala produktpassen även om vi inte vet exakt hur de kommer att se ut. Inom textil ser vi fler och fler varumärken som börjar märka sina kläder med en QR-kod som innehåller en GS1 Digital Link. GS1 Digital Link är en helt vanlig webblänk som innehåller t.ex. ett GTIN som är inkodad i QR-koden. Det gör att QR-koden kan skannas av t.ex. en mobiltelefon och användaren skickas då till en av varumärkesägaren utsedd webbsida, t.ex. en webbsida med mer information om just den aktuella produkten. Eftersom länken också kan innehålla annan information som t.ex. serienummer skulle man teoretiskt kunna komma till den skannade produktens egna specifika information. Jag tror att detta skulle passa byggprodukter alldeles utmärkt. Det pågår en del aktiviteter inom detta område, primärt drivet av leverantörerna själv.
- Dela: Inom dela-benet pågår också mycket arbete.
- Masterdata: Redan idag finns det olika datamodeller (d.v.s. vilka attribut som definierar en viss produkt) som hanterar olika produktslag och jag tänker närmast på Byggmaterialhandlarna, Sveriges Elgrossister samt VVS Infos tre olika modeller. Ytterligare ett sätt som undersöks i byggbranschen är skapandet av datamallar för olika produktslag som syftar till att tydliggöra vilken information om ett fönster, limträbalk, isolermaterial, betong m.m. som man ska använda för att beskriva sin produkt. En leverantör som utgår från en eller flera datamallar skapar ett eller flera datablad som denne sedan delar med sina handelspartners. Inom ramen för Smart Built Environment drivs ett projekt om just datamallar och datablad och det kallas för ”Öppen tillgång till digitala datablad för produktegenskaper baserat på datamallar” där GS1 Sweden deltar, läs mer om det här.
- Transaktionsdata: Denna del hanteras inom bygg av BEAst som hanterar de olika meddelandetyper och format som krävs för order, orderbekräftelse, leveransavisering, faktura m.m.. BEAst har valt att använda sig av ett transaktionsnätverk och en formattyp enligt PEPPOL. Det som är spännande med detta är att PEPPOL utan problem kan hantera GS1-identiteter vilket innebär att en part kan identifieras med ett GLN och en produkt med ett GTIN.
- Händelsedata: Hädelsedata talar om vad som händer med vilken produkt, var det händer, varför det händer och hur det händer. GS1-standarden för detta kallas EPCIS men används sannolikt ännu inte i någon större omfattning.
Hur kan byggbranschen gynnas av standarder
Om vi kan få allt att fungera så skulle alltså en projektör kunna kravställa på produkter med vissa egenskaper enligt en datamall. En tillverkare skulle kunna acceptera en sådan kravställan och tillverka produkten, skapa datablad om produkten med alla dess egenskaper, publicera informationen på lämpliga ställen och format (t.ex. sin egen webb och/eller annan datakälla) samt allokera ett GTIN med exempelvis batchinformation. Därefter skapar tillverkaren en QR-kod med GS1 Digital Link som pekar på ett eller flera ställen där informationen finns. Leveransaviseringen skulle kunna gå via ett meddelande via BEAst och innehålla säljarens identitet (GLN), köparens identitet (GLN), leveransplats (GLN), samt produktens identitet (GTIN och batch och URL till mer information), kvantitet (hur många GTIN) och eventuell logistiksenhets identitet (SSCC) då det kan ligga flera GTIN på en pall. En byggarbetsplats skulle via leveransaviseringen fått kännedom om att X antal pall ska komma en viss dag (och därmed också vilka produkter som ligger på pallen) vilket möjliggör planering av arbetsinsats on-site. När leveransen kommer skannar man SSCC-koden på pallen och därmed registreras att godset har anlänt. Detta kan trigga en händelse hos leverantören som ställer ut fakturan. Förutom att ovan i sig sannolikt innebär effektivitetsvinster så kan man nå andra effekter, nedan några exempel:
- Om GTIN används skulle en realtidscheck kunna utföras mot Verified by GS1 för att säkerställa att en viss produkt faktiskt kommer från rätt leverantör. Med andra ord, det blir effektivare att verifiera spårbarhet i olika processer som exempelvis i leveransavisering, godsmottagning, fakturakontroll, projektöverlämnande m.fl..
- Om GTIN och GS1 Digital Link används skulle en aktör kunna få ta del av informationen digitalt i realtid genom att skanna produktens streckkod. Det uppstår då effektivare datadelning genom att spårbarhet kopplas direkt till datakällan.
- Om GLN används skulle meddelanden enbart behöva innehålla referensen GLN varpå resten av informationen hämtas eller verifieras i Verified by GS1. Nyttjande av GLN i sig möjliggör spårbarhet i leveranskedjan genom identifiering av parter och platser.
- Ponera att man i en 5 år gammal byggnad upptäcker att en bärande limträbalk har en defekt av något slag. Genom att man enkelt kan identifiera den fysiska produkten med GTIN och batch kan man gå tillbaka till tillverkaren. Tillverkaren skulle då kunna dra slutsatsen att just den batchen med limträbalk behöver kontrolleras eller bytas ut. Man kan då precisera de köpare och platser där dessa limträbalkar är inbyggda snarare än att döma ut alla limträbalkar. Detta sparar pengar (man behöver inte byta ut alla), man får nöjdare kunder (man kan kommunicera på rätt sätt med rätt kund). Spårbarheten för en instans eller batch av en viss produkt möjliggöra ökad effektivitet, säkerhet och hållbarhet.
- Ett underhållsarbete ska utföras på en viktig beståndsdel i ett hus. Genom att säkert identifiera byggdelen kan man via internet ta del av den senaste underhållsinformationen. Man kan t.ex. tänka sig att instruktionen om att underhålla en viss produkt ändras över tid ju mer information som införskaffas över tid. Spårbarheten för en instans eller batch av en viss produkt ökar effektiviteten.
- En reparation behöver utföras på en produkt. Genom att korrekt identifiera produkten kan korrekta reservdelar införskaffas och arbete påbörjas. Spårbarheten för en instans eller batch av en viss produkt ökar effektiviteten.
Byggbranschen är uppenbarligen på väg mot en set-up som borde kunna leda till högre effektivitet som på sikt skulle kunna gynna både slutkonsument och miljön.
Författare: David Almroth, Head of Expansion, GS1 Sweden
Kontakta mig
Vill du veta mer om hur standarder kan användas inom byggbranschen? Fyll i formuläret nedan så återkommer jag till dig inom kort.
David Almroth, Head of Expansion, GS1 Sweden