Behovet av spårbarhet ökar i takt med framtidens krav på hållbara byggnader, digitaliserad byggprocess och ett obrutet informationsflöde om byggprodukterna. Många initiativ och beslut har redan tagits av byggbranschen för att möta behovet, som till exempel att alla byggprodukter ska ha en unik identitet som följer byggproduktens hela livscykel, men det finns en hel del kvar att göra för att få spårbarheten att bli tillgänglig för alla aktörer i värdekedjan.
Med ett gemensamt digitalt affärsspråk för spårbarhet i värdekedjor möjliggör GS1 Sweden ökad effektivitet, hållbarhet och säkerhet för företag, konsumenter och samhälle. Och det gäller oavsett om vi pratar bygg, läkemedel, järnväg, livsmedel, textil eller möbler (bara för att nämna några av de industrier som vi verkar inom). I det här blogginlägget kommer jag att fokusera på spårbarhet utifrån ett hållbarhetsperspektiv.
Vill du läsa blogginlägget där jag fokuserar på spårbarhet utifrån ett säkerhetsperspektiv så hittar du det här.
Den cirkulära ekonomin
Hållbarhet tycks vara ordet på allas läppar, från FN:s klimatmål, Paris Agreement, EU:s Green Deal (eller gröna giv på svenska), Fit for 55 och EU:s handlingsplan för den cirkulära ekonomin, till det nya regulatoriska landskapet som ofta benämns ESG. Akronymen står för ”Environmental, Social and Governance” och dessa begrepp ska underlätta hållbara investeringar och affärsbeslut, öka attraktionskraften för arbetsgivare och möta kundkrav på hållbara produkter och tjänster.
Kommande EU-direktiv och lagar samt inhemska sådana är många till antalet och inte helt lättsmält materia. Nedan återfinns ett urval av dessa:
- CSRD – Corporate Sustainability Reporting Directive
- ESRS – European Sustainability Reporting Standards
- EU:s taxonomiförordning
- ESPR – Ecodesign for Sustainable Products Regulation, som inkluderar digitala produktpass
- CPR – Construction Products Regulation, som bl.a. pratar om digitala produktpass för byggprodukter
- Boverket – Klimatdeklarationer för nyuppförda byggnader
Det är lätt att glömma varför allt detta införs just nu men i botten handlar mycket om att ställa om EU till en modern växande cirkulär ekonomi där tillväxten är frikopplad från drivhusgasutsläpp så att klimatneutralitet nås 2055. Sannolikt handlar detta också om att säkra tillgång till råvaror, något som blev tydligt under pandemin och kriget i Ukraina.
Det nya landskapet som vi befinner oss i medför en hel del utmaningar, exempelvis:
- Data – hur kan vi samla in och hantera stora datamängder, både från interna och externa processer, som ska används för olika ändamål? Data som kanske inte ens finns idag.
- Oklarhet i hur olika lagar och regler samverkan och hur ”totalbilden” ser ut.
- Organisatoriska utmaningar då data genereras, rapporteras och styrningsmässigt ”ägs” av flera olika funktioner.
Ett sätt att möjligen hantera kommande utmaningar är att standardisera den data som ska hämtas in från interna och externa källor så att olika lagstiftningar kan hanteras på ett enhetligt sätt utan att det byggs parallella strukturer för olika lagstiftningar.
Hur hänger hållbarhet ihop med spårbarhet?
Om man googlar spårbarhet och hållbarhet får man upp mängder med intressanta artiklar och påståenden, som t.ex.:
”Genom metoder för spårbarhet och informationsdelning möjliggör och bidrar projektet till mer hållbar produktion och konsumtion med en markant ökad återanvändning av material och en minskad mängd avfall. Branschöverskridande storsatsning på spårbarhet för hållbar industri.”
Pressrelease 26.11.2021 08:30:00 CET | BioInnovation
”Behov av spårbarhet i värdekedjor uppstår också för att säkra att de varor vi använder framställts på ett ansvarsfullt sätt”
Vinnova
Att påstå att något är hållbart innebär att man behöver ha kontroll över de händelser och den tillhörande information som byggs upp i varje skede i värdekedjan. GS1-standarder har använts länge för att fånga och dela information i värdekedjor och det finns faktiskt en GS1-standard, Electronic Product Code Information Services (EPCIS), som är en spårbarhetsstandard. Den används för att möjliggöra att spårbarhet kan byggas upp mellan olika aktörer och IT-system.
Digitala produktpass – ett verktyg för spårbarhet och hållbarhet
Om man ”dubbelklickar” på den kommande lagen Ecodesign for Sustainable Products Regulation (ESPR) hittar man en central beståndsdel som kallas digitala produktpass. Innebörden av ett produktpass är att tillåta olika aktörer (konsumenter, tillverkare, köpare, tillsynsmyndigheter m.fl.) att ta del av data som rör en produkts hela livscykel utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Låter inte detta som en annan ordalydelse för spårbarhet?
Den lagstiftning som är på väg och riktad direkt mot byggbranschen är Construction Products Regulation (CPR) och den pratar just nu också om digitala produktpass för just byggprodukter.
Vi vet inte den exakta tidplanen för när CPR ska rullas ut eller exakt vilken information som kan tänkas ingå i produktpasset, men vissa saker är hyfsat tydliga. Nedan är ett utdrag från artikel 9 i lagtexten inklusive de tillägg som gjordes i somras:
- Det (produktpasset – min anmärkning) ska via en databärare kopplas till en unik produktbeteckning.
- Databäraren ska vara fysiskt anbringad på produkten, förpackningen eller den dokumentation som medföljer produkten, i enlighet med den tillämpliga delegerade akt som har antagits i enlighet med artikel 4.
- Databäraren och den unika produktbeteckningen ska uppfylla standarden (ISO/IEC) 15459:2015.
- All information i produktpasset ska baseras på öppna standarder som har utvecklats med ett driftskompatibelt format och ska vara maskinläsbar, strukturerad och sökbar i enlighet med de grundläggande kraven i artikel 10.
- Informationen i produktpasset ska avse den produktmodell, det parti eller den artikel som anges i den delegerade akt som har antagits enligt artikel 4.
Eftersom vi tillhandahåller öppna standarder där identiteter för olika produktnivåer (i enlighet med ISO 15459) kopplas till databärare (streckkoder eller RFID) som appliceras på produkter och förpackningar, så är intresset stort hos oss att bidra till en global och interoperabel lösning.
Tillsammans med Axfoundation, Svensk Handel, Miljömärkning Sverige, Mio, Ahlsell, Dagab samt Blue Cromos genomförde vi ett Proof of Concept 2023 som heter ProPare för att testa hypotesen om GS1-standarder kan vara en del av produktpassets infrastruktur.
Kortfattat skapade vi en demo-app där tredjepartscertifieringar (Typ 1 miljömärkning, ISO 14024) kopplades till produktidentiteter, Global Trade Item Number (GTIN). I appen presenteras produkternas data strukturerat och olika aktörer kan ta del av datan i realtid. Appen verifierar också i realtid att produkterna är Svanenmärkta genom att ”fråga” Miljömärkning Sverige. Mer information om ProPare hittar du här.
ProPare-projektet var väldigt lyckat och vi har upprepat försöket med en byggprodukt. Vi valde att koppla ett GTIN i en QR-kod med funktionell data (som skulle kunna återfinnas i en Declaration of Performance, DoP) och miljödata (som återfinns i en Environment Product Declaration, EPD). Det här projektet kallar vi Circobuild och partners är NorDan, Blue Cromos och GS1 Sweden.
En lösning för flera affärsbehov
Eftersom det är sannolikt att kommande CPR inkluderar digitala produktpass, torde Circobuild-projektet vara ganska intressant att utforska vidare. Trots att det är svårt att veta vad ett digitalt produktpass kan tänkas innehålla så är en inte alltför vild gissning att både DoP och EPD ingår liksom möjligtvis information om hur man återbrukar, återvinner och kasserar en produkt.
Även om vi inte vet helt säkert hur produktpass kommer att utformas och implementeras för exempelvis bygg, vill jag ändå göra en liten utblick till en annan industri där produktpass har kommit lite längre. I lagstiftningen för Batteripass står det i artikel 78 att ”The battery passport shall be fully interoperable with other digital product passports required by Union law concerning eco-design, in relation to the technical, semantic and organisational aspects of end-to-end communication and data transfer;”. Med andra ord är det inte så långsökt att tänka sig att eventuella lösningar för olika industrier ändå kommer att vara snarlika till sin utformning.
Till ovan ska tilläggas Boverkets krav på klimatdeklarationer. Den leverensavisering som betraktas som ett verifikat behöver innehålla referens till ett produkt-ID och en EPD. Här skulle då en lösning där GTIN kopplas till EPD kunna få två roller, dels som lösning för produktpass, och dels som verifikat till Boverket via leveransaviseringen.
Lär dig mer om digitala produktpass
Då GS1 är en standardiseringsorganisation för industrin så har en global arbetsgrupp gällande digitala produktpass satts igång. Vi på GS1 Sweden har även startat en nationell användargrupp för digitala produktpass och vi uppmanar alla som känner sig manade att delta, antingen i det ena eller det andra eller i båda grupperna, att anmäla sig. Det är kostnadsfritt att delta men om man vill vara med och rösta i olika frågor krävs det att man är eller blir kund till en GS1-organisation. Mer information om hur man blir kund finns här.
Mer information om digitala produktpass och om våra arbetsgrupper hittar du här.
Vill du veta mer om spårbarhet där nyttan som uppstår kopplas till hållbarhet, säkerhet eller effektivitet, eller om du har synpunkter eller frågor, så är du mer än välkommen att höra av dig via kontaktformuläret nedan.
Författare: David Almroth, Head of Expansion, GS1 Sweden
Kontakta mig
Vill du veta mer om hur standarder kan användas inom byggbranschen? Fyll i formuläret nedan så återkommer jag till dig inom kort.
David Almroth, Head of Expansion, GS1 Sweden