Fördelarna med spårbarhet inom byggbranschen 

För några år sedan ställde sig byggbranschen bakom önskemålet om att alla produkter som används inom byggindustrin, oavsett om det är hyll- eller konfigurerbara produkter, ska ha en global identitet. Syftet var att öka spårbarheten i värdekedjan, eftersom den globala identiteten möjliggör för alla parter att följa produkten genom dess livstid. Men vad betyder egentligen spårbarhet och varför är det så viktigt? I det här blogginlägget kommer jag att försöka beskriva GS1 Swedens perspektiv på vad spårbarhet är och hur det kan användas inom byggbranschen. 

Med ett gemensamt digitalt affärsspråk för spårbarhet i värdekedjor möjliggör GS1 Sweden ökad effektivitet, hållbarhet och säkerhet för företag, konsumenter och samhälle. Och det gäller oavsett om vi pratar bygg, läkemedel, järnväg, livsmedel, textil eller möbler (bara för att nämna några av de industrier som vi verkar inom). Jag kommer i den här texten att fokusera på spårbarhet utifrån ett säkerhetsperspektiv.

Spårbarhet och säkerhet 

Idag tar vi för givet att livsmedel och läkemedelsprodukter är säkra för användning. Dels regleras användning i olika lagar och regler, men det finns även information om näringsvärden, allergener, aktiva substanser m.m. på förpackningen som omsluter varan. Dessutom finns tillhörande digital information som kopplas till varans identitet. Riktigt så enkelt är det inte alltid avseende byggprodukter. Däremot inte sagt att behovet inte är minst lika stort.  

2D-kod (GS1 DataMatrix)

För att kunna förklara hur spårbarhet, där nyttan omsätts i säkerhet, skulle kunna skapas inom byggbranschen så vill jag här ta hjälp av två exempel. Läkemedel och järnväg. Dessa är två helt skilda industrier men det de har gemensamt är att samma globala identitet används för att uppnå spårbarhet. Låt mig börja med läkemedel. 

När du som konsument köper ett receptbelagt läkemedel så är varje enskild förpackning märkt med en 2D-kod. I själva koden finns ett Global Trade Item Number (GTIN), ett batchnummer, ett utgångsdatum, och ett serienummer. Varför har man valt just denna typ av information? Om syftet är patient- eller konsumentsäkerhet så klarnar säkert bilden.  

  • Batchnummer – Varje gång du köper en förpackning görs en kontroll mot en central databas i EU som säkerställer att du inte får ett läkemedel som är återkallat på grund av t.ex. ett produktionsfel. Ett produktionsfel skulle kunna göra läkemedlet farligt att använda eller mindre verkningslöst och denna information brukar kopplas till produktionsbatchen.  
  • Utgångsdatum – När ditt läkemedel skannas i kassan görs en kontroll på samma sätt som ovan för att säkerställa att medicinen inte har passerat utgångsdatum. Risken med ett för gammalt läkemedel är att den aktiva substansen kanske inte är lika verkningsfull längre. 
  • Serienummer – I utgångskassan säkerställer man också att just DIN förpackning inte har sålts tidigare. Det förekommer väldigt många förfalskade läkemedel i världen och genom att kontrollera att just din förpacknings serienummer finns i den centrala databasen så verifieras att förpackningen för det första är producerat av rätt producent, och för det andra att om förpackningen redan är såld och därmed loggad i databasen så fångar man upp att förpackningen inte når din hand.  

Här finns det lite mer att läsa för den vetgirige.  

Låt mig fortsätta med ett talande exempel från järnvägsindustrin. 

Svenska Trafikverket har tillsammans med andra järnvägsaktörer tagit fram en standard som säger att man kan märka upp varje tågvagn med en Radio Frequency Identification (RFID). Om man sedan installerar RFID-läsare utmed järnvägsnätet så vet man exakt vilken vagn som rullar var och när och därmed kan man beräkna antal rullade kilometrar. Och det görs faktiskt redan i Sverige och andra länder. Låt mig citera Trafikverkets egen publikation Järnvägsnätsbeskrivning 2022: ”Trafikverket har också installerat RFID-läsare för passagedetektering av fordon. Läsarna är dels placerade i anslutning till de detektoranläggningar som finns i järnvägsnätet, dels installerade fristående från dessa detektoranläggningar.” 

Detta möjliggör inte bara att man kan ta reda på om godset i tågvagnarna når destinationen i tid, utan det möjliggör så mycket annat också. Det tyska industriföretaget Schaeffler till exempel, de använder sig av GTIN och serienummer som fysiskt kodas in i produkterna som de tillverkar. På så vis har de full kontroll över varje enskild produkt, d.v.s. instansen. Instansen monteras sedan på tåg och om de vet vilket tåg som instansen är monterad på och vet hur långt en viss tågvagn har rullat så kan de utföra förebyggande underhåll av produkten INNAN den riskerar att gå sönder. Naturligtvis är detta en effektivitetsvinst men det skulle också kunna kopplas till olika säkerhetsaspekter. För mer inspiration kring detta – kolla in denna video från Shaeffler (videon är på tyska).

Räcker det med en magisk identitet för att spårbarhet i värdekedjan ska uppstå? 

Nej, tyvärr räcker det inte med att bara sätta en typ av databärare (exempelvis en 2D-kod eller RFID-tag) som innehåller en unik identitet (t.ex. GTIN) på ett objekt och tro att allt är klart. Det krävs systemstöd för att detta ska bli verklighet, men identiteten och databäraren lägger en gemensam grund för spårbarheten. I fallet med läkemedel så är det EU, olika länders motsvarighet till E-hälsomyndigheten tillsammans med europeiska läkemedelsbolag och apotek, som med hjälp av en unik identitet på varje förpackning kan få tillgång till information om just den förpackningen kan säljas eller inte. I fallet med järnväg så kan Trafikverket kommunicera var, när och varför de har sett en tågvagn med en viss identitet och alla aktörer, både i Sverige och i Europa, kan sedan med hjälp av sina IT-miljöer göra något intelligent med den informationen. Till exempel räkna ut att vagnens hjul behöver repareras, att tåget går enligt tidtabell, eller att komponenter som transporteras hinner till fabriken. Genom att använda gemensamma identiteter och samma spårbarhetsstandard kan alltså aktörerna samverka på ett smidigt och effektivt sätt. 

Hur skulle perspektivet spårbarhet och säkerhet kunna omsättas inom bygg och fastighet? 

Tänk en byggprodukt som består av olika komponenter och där den färdiga produkten antingen är en hyllvara som säljs som vilken som helst, eller en konfigurerbar produkt som är framtagen specifikt för ett projekt. Produktens funktion är viktig som t.ex. fuktspärr, isolering, bullerdämpande eller varför inte brandbegränsande eller bärande. Om produkten associeras med ett: 

  • GTIN – Då kan alla aktörer, tillverkare, grossist, transportör, entreprenör, underentreprenör använda samma identitet för att förstå att ”Aha – det är denna produkt jag har framför mig”. Om produktens funktion kopplas till hur produkten ska transporteras, förvaras, installeras eller hanteras så underlättas det om alla förstår vilken produkt man har att göra med. En framtida fastighetsägare kan också använda samma identitet när och om en viss produkt behöver underhållas eller bytas ut av säkerhetsskäl. 
  • Batchnummer – Då kan materialtillverkaren återkalla alla tillverkade enheter som tillhör samma batch om det till exempel har upptäckts felaktigheter med batchen. Det skulle kunna vara felaktiga impregneringsmedel, bristfälligt stål, farliga kemikalier i råvara o.s.v.. En entreprenör som har använt sig av flera batcher av produkten i byggfasen av ett projekt behöver bara lokalisera var just den utpekade batchen har installerats. En fastighetsägare kan i ett senare skede också ange exakt var en bristfällig produkt har installerats.  
  • Serienummer – För väldigt viktiga byggprodukter skulle serienummermärkning ur ett säkerhetsperspektiv kunna bidra till att hålla förfalskade produkter borta från marknaden. Förfalskningar är ett problem i Asien, men om det är så i Sverige och Norden låter jag vara osagt. Ett serienummer skulle också kunna användas på samma sätt som i fallet med Shaeffler, d.v.s. att man över tid loggar antalet portöppningar, antalet hisskörningar, drifttimmar i ventilationssystem o.s.v. för att kunna planera in förebyggande reparationer exempelvis. 
  • Utgångsdatum – Vissa produkter som t.ex. betong ska användas inom en viss tid. En säck betong skulle då kunna märkas upp med utgångsdatum för att säkerställa rätt funktion. 

Den unika identiteten 

Sammanfattningsvis, genom att koppla en fysisk produkt till en global identitet kan flera parter i en värdekedja börja dela, förstå och förlita sig på den data som delas. I detta fall är det någon form av säkerhet som uppstår oavsett om det är för byggaren eller fastighetsägaren. 

Det finns som du säkert har förstått många olika sätta att använda standarder på för att skapa spårbarhet med säkerhet i fokus. Det jag har nämnt ovan är några enstaka exempel som jag hoppas har gett dig en tydligare bild av hur spårbarhet kan gynna byggbranschen.  

Vill du veta mer om spårbarhet där nyttan som uppstår kopplas till hållbarhet och effektivitet eller om du har synpunkter eller frågor så är du mer än välkommen att höra av dig via kontaktformuläret nedan. 

Författare: David Almroth, Head of Expansion, GS1 Sweden


Kontakta mig

Vill du veta mer om hur standarder kan användas inom byggbranschen? Fyll i formuläret nedan så återkommer jag till dig inom kort.




    David Almroth, Head of Expansion, GS1 Sweden
    Tillbaka till toppen