Mode- och textilbranschen är på väg in i en ny era. EU:s kommande krav på digitala produktpass ställer höga krav på transparens och hållbarhet, men skapar också enorma möjligheter för innovation och affärsutveckling. För att mode- och textilbranschen ska förbli konkurrenskraftig krävs, enligt många bedömare, ett helhjärtat engagemang för cirkularitet och digitalisering. Här går vi igenom varför digitala produktpass är en game changer och hur vi tror att GS1-standarder kan möjliggöra hanteringen av några av branschens utmaningar.
Digitala produktpass – vad innebär det?
Digitala produktpass ingår i en ramlagstiftning från EU, Ecodesign Sustainable Products Regulation (ESPR), med syfte att uppfylla Europas åtagande i Parisavtalet och FN:s globala mål för hållbar utveckling.
Produktpass kommer att vara digitala representationer av fysiska produkter som visar hållbarhetsdata under hela livscykeln. De ger information om allt från materialens ursprung och tillverkningsprocesser till möjligheter för återvinning och reparation. För textilprodukter kan detta inkludera:
- Materialkomposition
- Ursprungsland för material och tillverkning
- Instruktioner för återvinning och reparation
- Miljöpåverkan och klimatavtryck
Förslaget om digitala produktpass kommer att omfatta i stort sett alla fysiska produkter på den europeiska marknaden i alla produktområden med undantag för livsmedel, djurfoder och medicinska produkter där annan lagstiftning med liknande krav gäller. Reglerna kommer att rullas ut successivt fram till 2030 och textilbranschen är en av de branscher som är först ut.
Utmaningar för mode- och textilbranschen
Mode- och textilbranschen är både global och komplex, vilket gör det utmanande att tillmötesgå kraven på digitala produktpass. Här är några av de större hinder som behöver övervinnas:
- Leverantörskedjor med låg transparens
Många företag saknar full insyn i hela leverantörskedjan, särskilt hos tredje- eller fjärdepartsleverantörer. Detta gör det svårt att samla in och verifiera data. - Kostnadspress och små marginaler
Hållbarhetsinitiativ innebär initiala investeringar, vilket kan vara svårt i en bransch där lönsamhet ofta är pressad. - Kompetensbrist inom teknik och hållbarhet
Många företag saknar den interna kompetens som krävs för att implementera spårbarhetssystem eller analysera livscykeldata. - Brist på samordnade standarder
Utan gemensamma riktlinjer för hur produktdata ska samlas in och rapporteras kan det bli förvirrande och ineffektivt att arbeta med digitala produktpass.
Möjligheter med digitala produktpass
Trots utmaningarna är potentialen enorm. Företag som omfamnar digitala produktpass har chansen att leda en transformation som kombinerar hållbarhet med affärsnytta.
- Bygg förtroende och differentiera varumärket
Genom att erbjuda full transparens kan företag skapa förtroende hos både konsumenter och affärspartners. Detta stärker varumärket och attraherar lojala kunder. - Effektivisera och optimera värdekedjan
Att digitalisera leverantörskedjan ger inte bara hållbarhetsvinster utan också ökad effektivitet, bättre resursanvändning och minskade kostnader på sikt. - Möjliggör nya affärsmodeller
Digital spårbarhet öppnar dörren för cirkulära affärsmodeller som uthyrning, reparationstjänster och återförsäljning av begagnade kläder. - Delning av korrekt data
Med detaljerad och verifierad data om materialflöden, koldioxidavtryck och hållbarhet kan företag skapa mer exakta rapporter och samtidigt identifiera ineffektiviteter, optimera resurser och hitta cirkulära lösningar.
Standarder som stöd i regelefterlevnad
GS1-standarder erbjuder företag verktyg för att samla in och strukturera data på ett konsekvent och globalt erkänt sätt. Med hjälp av identifierare som till exempel GTIN (Global Trade Item Number) och GLN (Global Location Number) kan företag koppla detaljerad information till varje enskild produkt, aktör och plats, vilket är en grundläggande komponent i digitala produktpass. Detta möjliggör inte bara att information om material, ursprung och hållbarhet följer produkten genom dess livscykel, utan säkerställer också att data kan delas och tolkas över hela värdekedjan, oavsett system eller aktör.
För att få till den spårbarhet som digitala produktpass kräver så behövs alltså någon form av standardiserad datadelning mellan aktörerna i värdekedjan. GS1-standarder gör det möjligt för aktörerna att ha ett gemensamt globalt affärsspråk, vilket innebär att de kan samarbeta på ett effektivt sätt, oavsett bransch eller geografisk placering. Genom att harmonisera informationsutbytet skulle dessutom aktörerna ha möjlighet att minska risken för missförstånd och ineffektivitet i leverantörskedjan. För närvarande pågår ett standardiseringsarbete inom den Europeiska standardiseringsorganisationen CEN/CENELEC för att sätta dessa spelregler och det ska bli mycket intressant att ta del av det när det är klart.
Led vägen mot en cirkulär modeindustri
Förutom att digitala produktpass snart blir ett regelkrav, är det en möjlighet för branschen att positionera sig som en ledande kraft i den gröna omställningen. Genom att använda standarder kan mode- och textilföretag få en bra utgångspunkt till att kunna skapa den spårbarhet som efterfrågas av både EU och konsumenter.
Vill du veta mer om hur GS1-standarder kan underlätta din digitaliseringsresa? Kontakta mig via formuläret nedan så berättar jag gärna mer.
Författare: David Almroth, Head of Expansion, GS1 Sweden
Kontakta mig
Vill du veta mer om hur GS1-standarder kan underlätta din digitaliseringsresa? Fyll i formuläret nedan så återkommer jag till dig inom kort.
David Almroth, Head of Expansion, GS1 Sweden