Kom igång-guide

^{Version 1.2, Juni 2022}

1 Sammanfattning

Syftet med det här dokumentet är att ge detaljhandelsbranschen vägledning för att påbörja sin 2D-resa och möjliggöra en smidig, frivillig övergång till användning av mer ändamålsenliga 2D-koder samtidigt som störningar i befintliga affärsprocesser minimeras. Den här kom igång-guiden är främst inriktad på överväganden inför och konsekvenser av att använda 2D-koder som är kodade med interoperabla GS1-data i POS.

1.1 Detaljhandelns föränderliga landskap

För att underlätta för den digitala konsumenten och främja verksamheters användningsfall har detaljhandeln påbörjat en av de största förändringarna sedan streckkoden introducerades: införandet av 2D-koder. 2D-koder, till exempel QR-koder eller Data Matrix, kan innehålla mer data än den nuvarande linjära EAN/UPC-koden som till exempel utgångsdatum, batch- eller serienummer samt internetlänkar till information om ingredienser, allergener, produktbilder, videoklipp, konsumentrecensioner mm. Den här resan kommer att förbättra upplevelsen för konsumenter, varumärken, återförsäljare och allt däremellan. GS1 stöder branscher runt om i världen för att utnyttja kraften i dessa streckkoder för att möjliggöra nya affärslösningar i dag och i framtiden.

1.2 Ambitioner för 2027

GS1 och branschen har satt upp det ambitiösa målet att övergå från linjära streckkoder till nya, mer kraftfulla 2D-koder på förpackningar med ett första mål att skannrar för detaljhandelns försäljningsställen globalt ska kunna läsa och bearbeta både gamla och nya streckkoder i slutet av 2027. GS1 och branschen arbetar tillsammans för att stödja denna övergång och skapa globalt konsekventa riktlinjer för olika affärsanvändningsfall. Även om det inte förväntas bli en gemensam 2D-kod för alla branscher kommer GS1 att sträva efter att möjliggöra alternativ som ger varje bransch möjlighet att välja hur de ska utvecklas mot mer kapabla streckkoder, och samtidigt säkerställa globalt enhetliga implementeringar nu och i framtiden. Observera att EAN-koden inte kommer att försvinna, utan kommer att samexistera med 2D-koder så länge som det finns användning för den.

1.3 Låt resan börja!

Den återstående delen av detta dokument innehåller en stor mängd information som är utformad för att hjälpa företag att planera för 2D-implementeringar. Avsnitten 2 till 6 är inriktade på definitioner och förklaringar, inklusive:

• Nuvarande linjära EAN-koder och 2D-koder
• Prioriterade användningsfall för 2D-koder i branschen
• En introduktion till GS1-Applikationsidentifierare (AI)

Avsnitten 7 till 9 är inriktade på vägledning för varumärkesägare, återförsäljare och systemutvecklare. Informationen har inte som syfte att möjliggöra en fullständig implementering av 2D i ett företag men den kan användas som en resurs för de som ska implementera systemet och som referens på vägen dit.  För mer information, kontakta GS1 Sweden.

2 Bakgrund

Den 12-siffriga streckkoden UPC-A (Universal Product Code) och den 13-siffriga streckkoden EAN-13 (European Article Number) har sedan början av 1970-talet varit pålitliga och allmänt förekommande databärare för att underlätta prisuppslag i utgångskassor. Denna innovation automatiserade en viktig affärsprocess i POS (point-of-sale) överallt.

Dessa EAN-koder har begränsat utrymme och kan endast bära GS1-artikelnumret (GTIN) som är kopplat till en produkt. På grund av denna begränsning av datakapacitet är de inte lämpade för att uppfylla dagens ökande behov från konsumenter och företag av kompletterande produktdata. För att möta branschens förväntningar på snabbhet och bekvämlighet, informationstransparens och en rad olika operativa effektivitetsvinster kräver allt fler nya användningsområden en datarik bärare som kan lagra mer data på förpackningen än bara produktidentifieringen.

2.1 Syfte

Den snabba förändringen mot mer kapabla streckkoder drivs av branschens behov av att kunna koda in mer data på förpackningen. Detta uppfyller konsumenternas ökande informationskrav, möjliggör ytterligare effektivisering av leveranskedjan och bygger varumärkesförtroende genom att tillhandahålla mer korrekt, fullständig och aktuell produktinformation samtidigt som det underlättar processen vid försäljningsställen.

Baserat på mer än 50 års samarbete och branschinsikter har varumärkesägare, retailers och systemutvecklare pekat på behovet av vägledning från GS1 för att hjälpa dem att:

• Bygga lösningar som bygger på standardiserad och interoperabel data – så att handelspartner kan utbyta och förstå varandras information och importera den till sina egna system.
• Minska antalet databärare på POS-förpackningar för att minska förvirringen och göra det möjligt att bättre utnyttja värdefullt utrymme på förpackningen för grafik och marknadsföring.
• Stödja ett utbrett införande av databärare för att optimera fördelarna inom hela branscher för ett effektivare, tillförlitligare och interoperabelt informationsutbyte.

Syftet med det här dokumentet är att ge branschen vägledning för att påbörja den här resan och möjliggöra en smidig, frivillig övergång till användning av mer kraftfulla 2D-koder samtidigt som störningar i de befintliga affärsprocesserna minimeras. Denna Kom-igång-guide är främst inriktad på överväganden inför och konsekvenser av att använda 2D-koder kodade med interoperabla GS1-data i POS.

Fokusområdena i denna handbok är bland annat följande:

• Rekommendationer för användning av GS1-standarder för att identifiera och samla in produktinformation, vilket möjliggör interoperabilitet i ett fragmenterat och föränderligt datalandskap.
• Användning av GS1-standarder för att koppla produkter till relevanta upplevelser i den digitala världen och fortsätta utnyttjas i utgångskassan.
• En översikt som beskriver hur GS1-standarder tillämpas för att koda in GTIN och produktdata som serienummer, batchnummer, bäst-före-datum eller produktionsdatum i 2D-koder med hjälp av GS1-Applikationsidentifierare.

Anmärkningar:

• Medan POS (point-of-sale) främst avser fasta eller handhållna skannrar vid utgången i butiken, kan POS i detaljhandeln ske på flera olika platser och sätt, bland annat med hjälp av skannrar vid bemannade kassor, vid självutcheckning eller med hjälp av mobiltelefoner eller handhållna enheter på butiksgolvet och i butikens bakre lokaler.
• RFID-databärare som utnyttjar GS1-standarderna används i allt större utsträckning i leveranskedjan för att förbättra lagerhanteringen – särskilt inom klädsektorn – men de kommer inte att behandlas i detta dokument. För mer information om RFID, se EPC/RFID-standarder.

Det här dokumentet förväntas utökas med tiden baserat på ökat antal implementeringar och i takt med att standarderna uppdateras.

2.2 Tillämpningsområde

Viktigt: Produkterna kan finnas i flera olika kanaler (till exempel detaljhandel, foodservice, hälso- och sjukvård). Det här dokumentet behandlar endast skanning i POS i detaljhandeln.

3 Allmän vägledning

Detta avsnitt innehåller information som kan användas av detaljhandeln, både i POS och av handelspartner som vill införa databärare som innehåller utökad information. Innan du börjar implementera 2D-koder eller samla in kompletterande data rekommenderas det starkt att alla intressenter får en första förståelse för GS1-standarder som rör produktidentifiering och datainsamling, med början i GS1 General Specifications. För mer information om GS1-standarder, se Two-dimensional (2D) barcodes, GS1 DataMatrix Guideline och GS1 Digital Link-standarden.

3.1 Vad är ett EAN/UPC-nummer och vad är ett GTIN?

När man talar om EAN/UPC-koder är det viktigt att definiera termerna ordentligt. När vi övergår till 2D-koder kommer olika streckkoder och GTIN-format att användas. Handelspartnerna måste se till att de använder samma språk så att de kan förstå varandra, särskilt när de delar data eller uppfyller handelspartnernas krav.

Streckkodsfamiljen EAN/UPC utvecklades för POS-skanning och omfattar UPC-A, EAN-13, UPC-E och EAN-8.

Det är också viktigt att skilja mellan streckkoden, i det här fallet UPC-A, och de kodade uppgifterna, som i en UPC-A alltid är GTIN-12. GTIN-12 är en av fyra GTIN-datastrukturer. Internationellt sett är GTIN-13 vanligast, och kodas i streckkoden EAN-13. EAN-koden är en annan medlem av EAN/UPC-familjen. Mer vägledning om GTIN finns i GTIN-reglerna och i steg för steg-guiden Skapa streckkod.

3.2 Primär identifiering och kompletterande data

Ett GTIN identifierar en artikel på ett unikt sätt genom att fungera som dess primära identifiering. Ibland finns det ett behov av att tillhandahålla information utöver den primära identifieringen. Den kompletterande datan ger mer detaljerad information om en produkt. Den kan innehålla dataelement som batch-/lotnummer, serienummer och utgångsdatum. 2D-koder har stor datakapacitet och kan koda både GTIN och data. Beroende på behoven i varje användningsfall kan kompletterande data behöva skannas, bearbetas, lagras och användas i kassasystemet. För att kunna utnyttja kompletterande data kan systemen behöva uppgraderas och konsekvenserna för både hårdvara och mjukvara kommer att undersökas i detta dokument.

3.3 Statisk kontra dynamisk data

GTIN och de flesta uppgifter som vanligtvis är kopplade till GTIN är statiska. Det innebär att de innehåller konsekventa datapunkter som förblir desamma i alla enskilda enheter av en specifik artikel. Andra statiska uppgifter som ingrediensförteckning och nettovikt kan skrivas ut på förpackningen eller lagras i masterdata och delas via system som GDSN (Global Data Synchronisation Network).

Tillägget av kompletterande data på förpackningar kommer att öka användningen av dynamiska data, som till exempel batchnummer, utgångsdatum och serienummer, och kan variera mellan olika exemplar av artikeln. Dynamiska data som skrivs ut på förpackningen kan länka till kompletterande information om artikeln. Till exempel kan ett batchnummer på en tandkrämstub kopplas till produktionsdatum, tillverkningsort och till och med till en specifik produktionslinje. Serienumret på en fisk- och skaldjursartikel kan också kopplas till information om vattenvägen och fiskemetoden.

Dessa data kan användas för B2B-ändamål, underlätta spårbarhet eller riktade produktåterkallelser. Med GS1 Digital Link kan en dynamisk webblänk (URL) kodas i databäraren som länkar till en webbsida som är specifik för batchen eller serienumret.

Dynamiska data måste tryckas, lagras, delas och behandlas på ett annat sätt än statiska data. För befintliga användningsfall, till exempel livsmedel, kan det statiska GTIN-numret och näringsinformationen anlända till tillverkningsanläggningen förtryckt av förpackningsleverantörerna.

Dynamiska data, till exempel utgångsdatum och koder för batch/lot, skrivs vanligtvis ut på begäran vid anläggningen eller produktionslinjen. I takt med att fler dynamiska data kodas in i databärare på förpackningar kommer varumärkesägare och tillverkare att behöva göra mer av den här typen av dynamisk utskrift själva.

I tabellen nedan sammanfattas punkterna ovan och exempel ges.

Nedan visas ett exempel på statiskt och dynamiskt tryckta uppgifter på produktförpackningar.

3.4 Ambition 2027

Det branschdefinierade målet är att möjliggöra användningen av 2D-koder, utöver de befintliga linjära streckkoderna, i POS i detaljhandeln över hela världen till slutet av 2027. Även om olika regioner i världen kommer att närma sig detta mål olika snabbt behöver detaljhandlare och varumärkesägare påbörja sin övergång under de kommande åren.

Observera: EAN-koden kommer inte att försvinna och kommer att fortsätta att skannas i kassan efter 2027. Varumärkesägare bör fortsätta att hålla kontakten med sin lokala GS1-medlemsorganisation för att hålla sig informerade om lokala framsteg.

För att stödja målsättningen för 2027 behöver detaljhandeln uppgradera sin infrastruktur för skannrar för att ersätta linjära skannrar/laserskannrar med optiska skannrar. Denna uppgradering sker redan – den forskning som lyfts fram i avsnitt 3.5.1 visar att optiska skannrar snabbt blir allt vanligare på marknaden.

För att komma igång krävs att retailers och varumärkesägare gör följande:

• Retailers och varumärkesägare:
  • Diskuterar användningsfall, datakrav och delning med handelspartner.
  • Överväger att testa tillsammans med en handelspartner.
• Endast retailers:
  • Uppgraderar infrastrukturen för skannrar så att den blir optisk för läsning av 2D-koder som är kodade med GS1-Applikationsidentifierare, som till exempel AI (01).
  • Uppgraderar kassasystemen så att de som minst kan hantera ett 14-siffrigt GTIN och, i bästa fall, även kompletterande data.
• Endast varumärkesägare:
  • Utvärderar befintlig förpackning, tryck av databärare och datakodning.

3.5 Skannrar

3.5.1 Typer av skannrar

Det finns två typer av streckkodsläsare: 1D- eller linjära laserskannrar och optiska kamerabaserade skannrar. Streckkodsläsare finns i produktionslinjen, i distributionscentret, på butiksgolvet och i POS. De flesta mobila enheter kan fungera som streckkodsläsare genom att använda enhetens kamera eller en mobilapp. 

Laserskannrar kan endast skanna linjära eller endimensionella streckkoder, dvs. de traditionella streckkoderna med vertikala streck och mellanslag. Laserskannern identifierar linjära streckkoder och avkodar de inkodade uppgifterna.

Optiska skannrar tar en bild, identifierar den linjära eller 2D-koden och analyserar den för att tillämpa rätt avkodningsalgoritm. Denna typ av skanner behövs för att skanna 2D-koder. När det gäller 2D-koder som innehåller webblänkar kan optiska skannrar extrahera relevanta data från en URL som är formaterad med GS1 Digital Link URI-syntaxen – till exempel GTIN för information om pris – utan att behöva vara anslutna till webben. Branschforskningen visar att detaljhandeln på kort tid har börjat använda optiska skannrar. I diagrammet nedan sammanfattas den förväntade användningen av optiska skannrar, baserat på uppgifter från VDC Research, ett konsultföretag som arbetar med teknisk marknadsinformation.

3.5.2 Programmering av skannrar

Skannrar kan programmeras för att identifiera och bearbeta endast en typ av streckkod eller upp emot 30 streckkoder samtidigt, beroende på vilka system som skannern måste interagera med. Streckkodsläsare använder avkodningsalgoritmer för att avgöra vilken typ av streckkod som skannas och bearbetar sedan uppgifterna i enlighet därmed. Uppgifterna behandlas sedan utifrån programmerade inställningar som flyttar de standardiserade uppgifterna till de fält som krävs för den efterföljande applikationen eller systemet. Skannrar kan ha olika inställningar beroende på användningsområde, till exempel kassasystem, lagerhantering eller mottagningsskannrar. För att spara tid på att köra bilder genom alla möjliga streckkodalgoritmer har skanneranvändare vanligtvis möjlighet att välja och prioritera de streckkoder som används i deras applikation, och inaktivera de som inte är relevanta för deras applikation.

Traditionellt har POS-skannrar fabriksinställningar som prioriterar linjära streckkoder och har stängt av eller inaktiverat andra algoritmer för avkodning av streckkoder. Med flera olika databäraralternativ behöver många aktörer inom branschen, inklusive retailers, ändra sin skannerprogrammering för att möjliggöra den uppsättning streckkoder som de kommer att behöva skanna i framtiden. Retailers bör samarbeta med sina systemutvecklare och interna team för att se till att skannrarna kan skilja ut och avkoda de streckkoder som de kommer att stöta på, med utgångspunkt i deras specifika affärsbehov. I takt med att implementeringarna och databärarnas miljöer utvecklas kan skannerns programvara och inställningar behöva uppdateras i enlighet med detta.

3.6 Utvidgning av skanningsmiljöer

En viktig slutsats från forskning som utförts av GS1 US (Powering the Future of Retail) var utvidgningen av icke-traditionella POS-kanaler. 2019 års resultat för retailers och varumärkesägare har delats upp efter nivå .

POS-transaktioner har länge varit centrerade kring kassapersonal som skannar produkter i fasta kassor. I takt med att konsumenternas efterfrågan och detaljhandelsstrategierna har utvecklats utökar många retailers sina POS-alternativ till att inkludera mobil kassa, självutcheckning och köp online/upphämtning i butik. Detta innebär att streckkoder allt oftare skannas av handhållna skannrar och mobila enheter, inte bara av traditionella skannrar. I allt större utsträckning skannas streckkoderna inte ens av en butiksanställd utan av kunden, antingen vid en självutcheckningsterminal eller med kundens mobila enhet. Vid användningsfall, val av databärare och placering på förpackningar måste hänsyn tas till denna utvidgning av POS-miljöer. Detta innebär utmaningar, men också möjligheter eftersom konsumenterna lär sig att interagera mer och mer med de data som finns på produkterna.

3.7 Samarbete med handelspartner

För att genomföra avancerade användningsfall med 2D-koder i kassan krävs ett omfattande samarbete mellan handelspartnerna. Framgångsrika implementeringar kommer att bygga på att handelspartnerna delar fler typer av data oftare. Om ett kassasystem hos en retailer till exempel förväntas avvisa återkallade varor baserat på batchnummer behöver det en aktuell lista över återkallade GTIN och batch/lot-kombinationer från leverantörerna. För att förhindra försäljning av förfalskade varor baserat på serienummer behöver retailern också en lista över autentiska kombinationer av GTIN och serienummer från sina leverantörer. Tidiga användare och deltagare i pilotprogram behöver samarbeta med sina handelspartner för att se till att de både kan skanna databäraren och dirigera data på rätt sätt. Det är viktigt för interoperabiliteten att bygga lösningar och implementeringar på standardiserade data. GS1-standarder för delning som GDSN, EDI (Electronic Data Interchange) och EPCIS (Electronic Product Code Information Services) kan hjälpa handelspartner att dela dessa data på ett interoperabelt sätt. Mer information finns i avsnittet om delning i våra GS1-standarder.

3.8 Delning och analys av data

Data som kodas in på förpackningen tillsammans med GTIN ger kompletterande information som retailers, varumärkesägare och konsumenter kan utnyttja. För att utnyttja dessa data fullt ut utvecklas lösningar för dataanalys, artificiell intelligens och processautomatisering för att möta nya användningsfall. Retailers och varumärkesägare förväntar sig att systemutvecklare ska tillhandahålla system och verktyg som gör det möjligt att omvandla data till användbara insikter för att förbättra konsumentengagemanget och effektivisera leveranskedjan. Utvalda användningsfall beskrivs i nästa avsnitt av denna guide.

4 Användningsfall

I GS1:s undersökning framhöll branschmedlemmar viktiga fördelar med att övergå till en datarik bärare, som kretsade kring kompletterande data som kan kodas på förpackningen. Fördelarna varierade beroende på bransch och till och med beroende på affärsområde och produkt. Affärsbehoven och de lösningar som krävs är inte alla stöpta i samma form. Varje varumärkesägare har olika användningsfall och prioriteringar. En databärare kan också användas för flera olika användningsfall. En GS1 DataMatrix som kodar GTIN och serienummer kan till exempel användas för en kombination av prisuppslag i kassan, lagernoggrannhet och produktäkthet.

4.1 Nuvarande användningsfall: prisuppslag

EAN-koderna infördes ursprungligen för nästan 50 år sedan för att underlätta prisuppslag i kassan. I denna enkla process extraherar skannern GTIN från EAN-koden och kassasystemet matchar GTIN med priset på varan för att underlätta utcheckningen.
Prisuppslag är fortfarande det mest kritiska användningsfallet när branschen övergår till en avancerad databärare. I dag sker prisuppslagen i den fasta kassan, i självutcheckningen och i den mobila kassan så att kunderna kan köpa varor snabbt och bekvämt. Såsom anges i avsnitt 3.5.1 kan optiska skannrar extrahera GTIN för prisuppslag från en 2D-kod som är formaterad med GS1 Digital Link URI-syntax utan att behöva vara ansluten till webben.

4.2 Översikt över avancerade användningsfall

Figuren nedan visar en mängd olika användningsfall som kan möjliggöras genom att utnyttja kompletterande data i en 2D-kod. Alla användningsfall kommer inte att behandlas i detta dokument men i följande avsnitt lyfts några av de viktigaste på kort sikt fram. Observera att dessa fördelar/användningsfall nämns här utan någon särskild rangordning. Dessutom kommer detaljhandelsintressenterna själva att välja det användningsfall som är tillämpligt på deras situation.

4.2.1 Lagerhantering

Förbättrad lagerhantering är en viktig drivkraft för att införa avancerade databärare. Även om EAN-13 kan användas för att öka noggrannheten i lagerhanteringen är de begränsade till att koda GTIN. 2D-koder kodade med GTIN + mer detaljerade data kan ge möjlighet att tillämpa först in–först-ut-principen med hjälp av batch/lot eller utgångsdatum. Detaljhandlare som skannar 2D-koder med utgångsdatum i lagret och i kassan kan övervaka produkternas färskhet utan att butikspersonal behöver kontrollera lagret fysiskt. De kompletterande detaljerade uppgifterna kan garantera att produkterna är färska, minska svinnet och skapa möjligheter till automatiska prisjusteringar.

4.2.2 Engagerade konsumenter

Användning av streckkodslösningar med stor datamängd ger varumärkesägare möjlighet att förse konsumenterna med rikare produktdata, till exempel näringsinformation, hållbarhetsinformation, reklaminformation, marknadsföringsvideor, spårbarhetsdata och mycket mer.

Branschen har insett dessa fördelar och många egenutvecklade tillämpningar av 2D-koder kan ses på förpackningar idag. SmartLabel, till exempel, levererar information om näringsämnen och ingredienser genom att använda en URL som är inbäddad i en avancerad databärare. Detta begränsar dock användningen till SmartLabel-applikationer men dessa QR-koder skulle kunna bli mer multifunktionella och möjliggöra mer om de lägger till GTIN och uppfyller GS1 Digital Link-standarden. Varumärkesägare skriver också ut 2D-koder på förpackningen som konsumenterna kan skanna med sina mobiltelefoner för att få tillgång till en digital upplevelse, få en rabatt eller interagera med ett lojalitetsprogram. Dessa egenutvecklade implementeringar ger begränsade upplevelser, särskilt när streckkoden inte har ett GTIN. Om GTIN inte kodas in kan bäraren inte användas i kassan eller i leveranskedjan för att söka priser och identifiera produkter.

GS1 Digital Link URI-syntaxen utvecklades för att övervinna dessa begränsningar genom att tillhandahålla en standard-URI, ett webbformat eller en URL-adress till en webbplats. Genom att använda GS1-identifierare kodade i en databärare kan enkla regler tillämpas för att hjälpa appar, webbplatser och slutligen kassaskannrar att möjliggöra flera olika upplevelser, inklusive utcheckning vid försäljningsstället. Allt detta kräver en förberedd miljö och en lämplig tidpunkt. Se avsnitt 3.4 och avsnitt 6.3 för att få vägledning i hur man börjar använda GS1 Digital Link vid POS. Mer information om GS1 Digital Link finns i avsnitt 5 och i GS1 Digital Link Implementation Guide.

4.2.3 Spårbarhet

Genom att dela rikare produktdata, till exempel produktidentifiering och inköpsställe, i hela värdekedjan för detaljhandeln, kan man skapa möjligheter till ett bättre konsumentskydd. En enda streckkod som innehåller information om en produkts GTIN och batch/lot skulle till exempel kunna bidra till att öka insynen i leveranskedjan och bygga upp en infrastruktur för snabbare och mer riktade återkallelser. Varor som färsk fisk kan spåras från fångst till butik, vilket ger konsumenter, tillverkare och detaljhandlare större insyn i livsmedlens ursprung och leveranskedjans väg.

4.2.4 Produkters äkthet
(stöder även användningsfall för säkerhet, spårbarhet och konsumentengagemang)

Både konsumenter och varumärkesägare är intresserade av produkternas äkthet. Enligt en rapport från OECD och EU:s immaterialrättsmyndighet utgör handeln med förfalskade varor nu 3,3 % av världshandeln och andelen ökar. Enligt Trends in Trade in Counterfeit and Pirated Goods uppgår värdet av importerade förfalskade varor i världen till 509 miljarder US-dollar, baserat på 2016 års uppgifter om tullbeslag. Serialisering av produkter där varje produkt identifieras med ett GTIN och ett unikt serienummer, kan användas för att kontrollera att en produkt är äkta. Kompletterande data om det specifika serialiserade exemplaret av en produkt, till exempel batch/lot, produktionsdatum och ursprungsland, kan kodas på förpackningen eller kopplas till serienumret i en databas eller via en GS1 Digital Link URI.

4.2.5 Motverka svinn
(stöder även användningsfall för lagerhantering, hållbarhet och säkerhet)

För närvarande orsakas en femtedel av allt matsvinn av datumförvirring – till exempel sista försäljningsdatum (den sista dagen som detaljhandlaren kan sälja en vara) jämfört med utgångsdatum (den sista dagen som varan kan konsumeras). Förbättringar av hanteringen av sista försäljningsdatum/utgångsdatum kan förbättra produktrotationen för att få färskare produkter och eventuellt eliminera försäljning av utgångna produkter.

4.2.6 Hantering av returer
(stödjer även användningsfallet lagerhantering)

Det har skett en 34-procentig ökning av returer i detaljhandeln under de senaste sex åren . Sömlösa returer bidrar i hög grad till positiva konsumentupplevelser. De minskar också driftskostnaderna men detaljhandeln behöver mer information än den som finns i EAN-13 för att effektivt underlätta returer. Serialisering skulle göra det möjligt för retailern att knyta varan till en specifik transaktion för att få fram pris och betald moms, betalningssätt, garanti och annan användbar information.

4.2.7 Varor med varierande mått
(stödjer även användningsfallet lagerhantering)

Färska livsmedel som prissätts med variabelmått, till exempel vikt eller antal, som färdigförpackade sallader och huvudrätter, bakverk, jordbruksprodukter, kött och skaldjur etc., kan ha produktidentifiering (GTIN), vikt, antal och pris som kodade data i en 2D-kod. Detta bidrar också till ökad spårbarhet av livsmedel. Många variabelmåttvaror är för närvarande kodade med ett RCN-nummer i stället för ett GTIN. Dessa RCN-nummer är avsedda att användas inom ”fyra väggar” i en fysisk butik och är inte globalt unika. I takt med att försörjningskedjorna kopplas samman blir det alltmer nödvändigt att dessa varor identifieras med GTIN så att de kan identifieras på ett unikt sätt och spåras utanför den fysiska butiken, genom hela försörjningskedjan. För mer specifik information om vägledning om övergång från RCN till GTIN och användning av 2D-koder för färska livsmedel med variabla mått, se de senaste riktlinjerna för implementering för färska livsmedel.

5 GS1-Applikationsidentifierare

OBS: För tydlighetens skull kommer alla exempel på 2D-koder som visas i det här avsnittet och i avsnitt 6 att inkludera de kodade uppgifterna nedanför i illustrativt syfte – till exempel visar QR-koderna den fullständiga webbadressen kodad i QR-koden. I praktiken innehåller dock klartexten under streckkoderna vanligtvis inte hela webbadressen. För mer information om klartext under streckkoder, se avsnitt 6.5.

5.1 Introduktion till GS1-Applikationsidentifierare

Även om vi är på väg in i en värld med flera olika databärare kan global interoperabilitet fortfarande uppnås mellan olika branscher och handelspartner genom att se till att dessa bärare kodar standardiserade dataelement i en gemensam syntax. Standardiserade dataelement och syntax kan ersätta interna och proprietära lösningar och möjliggöra global operabilitet. Detta gör det möjligt för handelspartner att dela, koda och skanna data i hela leveranskedjan och förstå dess innebörd.

GS1-Applikationsidentifierare (AI) är en begränsad uppsättning specialiserade identifierare som kodas i databärare för att ange vilken typ av data som följer, till exempel GTIN, serienummer, utgångsdatum. Varje applikationsidentiferare är en två-, tre- eller fyrsiffrig numerisk kod. Det finns över 150 AI, inklusive en AI för varje GS1-identifieringsnyckel som till exempel GTIN, GLN (Global Location Number) och SSCC (Serial Shipping Container Code), samt ett stort antal AI för kompletterande data (till exempel utgångsdatum, batch/lot, serienummer). Definitionerna för alla AI finns i GS1 General Specifications. Se även GS1:s sida för applikationsidentifierare.

Standarden GS1 Digital Link definierar hur webb-URL:er ska struktureras för att inkludera GTIN samt kompletterande data och andra GS1-nycklar som GLN, SSCC osv.

Observera: Alla giltiga kombinationer av GS1-Applikationsidentifierare, enligt definitionen i avsnitt 4.14 i GS1 General Specifications, kan kodas med hjälp av GS1 Element String- eller GS1 Digital Link URI-syntax.
Exempel: Utifrån en GS1 Digital Link URI-syntax som till exempel:
https://example.com/01/09526000134367/10/ABC123
kan vi enkelt extrahera och uttrycka samma information med hjälp av GS1 Element String-syntax
(01)09526000134367(10)ABC123
Mer information om GS1 Digital Link finns i GS1 Digital Link Implementation Guide.

5.2 Applikationsidentifierare – AI (01) GTIN

En av de vanligaste GS1-Applikationsidentifierarna – och den viktigaste för POS – är AI (01), eller GTIN. Beteckningen AI (01) anger att uppgifterna som följer kommer att vara ett 14-siffrigt GTIN. För närvarande sker de flesta POS-transaktioner med EAN-13 som endast kan koda GTIN-13, vilket innebär att AI (01) inte behövs. Om ett kassasystem ser en EAN-kod vet det att GTIN-13 kommer att kodas.

I takt med att vi möjliggör mer sofistikerade användningsfall behövs databärare som kan bära mer än bara GTIN. För att kunna bearbeta och använda GTIN från dessa databärare måste kassasystemen kunna känna igen AI (01) i både traditionella GS1 Element String- och GS1 Digital Link URI-syntaxer. GTIN kommer dessutom att vara i 14-siffrigt format, vilket innebär att systemen måste uppdateras för att säkerställa att de kan bearbeta, lagra och använda alla 14 siffor. Genom att lagra alla GTIN i ett 14-siffrigt format kan de, oavsett format, lagras i samma databas, samtidigt som det säkerställs att inga uppgifter går förlorade.

5.3 Allmänna principer för kodning

När GS1-Applikationsidentifierare kodas i en GS1-streckkod är det viktigt att följa en rekommenderad presentationsordning. Detta garanterar att data kodas så effektivt som möjligt, vilket minskar streckkodens storlek.

GS1-identifieraren (för användningsfallen i detta dokument är det GTIN) presenteras först, följt av AI-element med fast längd (till exempel produktionsdatum, utgångsdatum) och sedan av element med variabel längd (till exempel batch/lotnummer, serienummer).

Element med varierande längd kräver gruppseparatorer (FNC1 eller ) mellan dem för att ange att dataelementet är avslutat, vilket gör att systemet ska leta efter nästa AI och dataelement. Om data med varierande längd kodas som det sista elementet minskar antalet gruppseparatorer som behövs och streckkodens längd förkortas därmed.

Om det finns flera AI med fast och variabel längd kan varumärkesägaren själv bestämma i vilken ordning de ska presenteras, förutsatt att alla AI med fast längd presenteras före alla AI med variabel längd.

Eftersom många olika handelspartner kommer att koda olika kombinationer av AI i många olika sekvenser bör systemen vara inställda på att behandla AI i vilken ordning som helst. Annars kommer onödiga fel att uppstå i skanningssystemen när oväntade AI påträffas, eller när de påträffas i en annan ordning.

Exempel: GS1-identifieringsnyckel + AI med fast längd + AI med variabel längd

Vid kodning av en streckkod föregås varje dataelement av dess AI för att skapa en sträng av element. AI definierar den datatyp och fältstorlek som följer efter den. Till exempel är AI för GTIN (01). När AI (01) visas först i elementsträngen betyder det att ett GTIN följer i nästa segment. AI för förpackningsdatum är (13). När (13) förekommer i elementsträngen betyder det att ett förpackningsdatum följer i nästa segment.

5.4 Viktiga AI för 2D-koder i POS

I avsnitt 3 i GS1 General Specifications finns fullständig information om alla GS1 Applikationsidentifierare. Nedan finns en lista över AI som vanligtvis kan användas för att stödja branschens användningsfall för POS i detaljhandeln. Sektorspecifika riktlinjer (till exempel Fresh Foods Implementation Guideline) kan innehålla kompletterande AI som inte anges nedan.

6 Databärare

6.1 Fördelar med 2D-koder jämfört med linjära streckkoder

EAN-koden har länge tillgodosett branschens behov av automatiserad prisinformation i kassan, men deras förmåga att tillgodose andra användningsfall är begränsad, eftersom de bara kan innehålla GTIN. Databärare som kan koda in kompletterande data behövs för att uppfylla industrins nya användningsfall. Branschen har också uttryckt en önskan att minska databärarnas avtryck på förpackningen, särskilt när varumärken inför flera databärare på sina förpackningar. Det första försöket att uppfylla dessa krav gjordes med streckkoderna i GS1 DataBar-familjen. Flera medlemmar av GS1 DataBar-familjen kodar endast GTIN och är mindre än EAN-koden. Två typer av GS1 DataBar kan koda GTIN och kompletterande AI.

Dessa streckkoder var dock ofta inte tillräckligt små för att koda mer data på ett litet utrymme och gjorde det inte möjligt för varumärken att utnyttja streckkoder för att engagera konsumenterna. För att uppfylla dessa krav undersöker och tillämpar branschen nu 2D-koder. Förutom mindre storlek har 2D-koder också fördelen med felkorrigering – kodning av överflödiga data i streckkoden som kan hjälpa till att läsa streckkoden om den skadas. Detta ger ytterligare skydd för att säkerställa att de data som kodas i 2D-koder kan skannas korrekt.

Ovan visas exempel på en EAN-13- och GS1 DataBar Omnidirectional Stacked-streckkod som endast kodar ett GTIN. En GS1 DataMatrix, GS1 DataBar Expanded Stacked som kodar GS1 Element String-syntax och en QR-kod som kodar GS1 Digital Link URI-syntax som kodar GTIN, utgångsdatum och batch-/lotnummer. I alla exempel används målstorlek.

6.2 Streckkodsalternativ

Det finns flera olika typer av databärare. De väljs ut utifrån varje specifikt användningsfall, och det tillvägagångssättet kommer att fortsätta. GS1 kommer att fortsätta att övervaka utvecklingen och användningen av ytterligare databärare, men har identifierat följande tre 2D-koder som kan möta branschens nuvarande användningsområden: GS1 DataMatrix, Data Matrix, QR-kod.

Organisationer som vill implementera 2D-koder måste välja databärare och syntax utifrån sina affärsbehov och intressenternas förmåga. GS1 rekommenderar att aktivt samverka med handelspartner för att säkerställa att vägen framåt är gemensam och att lösningarna uppfyller kraven.

Förmåga

• Kan databäraren koda en GS1-datasyntax/- format?
• Kan databäraren skapas och appliceras med den hastighet och kvalitet som krävs i det specifika fallet?
• Kan de som ska interagera med 2D-koden hantera och bearbeta den?

Regelverk

• Uppfyller 2D-koden myndighetskrav?
• Följer 2D-koden standarden för hur ditt system ska användas?

Samverkan

• Har data, databäraren, paketering, hård- och mjukvara för skanning, samt det mottagande systemets förmåga att lagra och använda data beaktats?
• Har alla interna och externa intressenter kommit överens om att arbeta för övergången till den nya lösningen? Intressenter kan vara lokala GS1-medlemsorganisationer, branschorganisationer, handelspartners och systemleverantörer. Det kan till exempel innefatta de som är involverade i etikettdesign, utskrifter, skannerutrustning, datalagring och bearbetning.

6.2.1 Överväganden i samband med övergången

2D-koder med högre kapacitet är på väg att införas, främst för att tillgodose användningsfall som konsumentengagemang, detaljhandel och leveranskedjor. Den nuvarande användningen i kassor är begränsad. Många av de nuvarande implementeringarna använder GS1 DataMatrix för färska livsmedel med variabla mått, vilket är tillåtet för POS-applikationer i version 22.0 av GS1 General Specifications enligt avtal med handelspartner. När retailers och varumärkesägare börjar förespråka 2D-koder för att matcha sina behov kommer branschens möjligheter och GS1 General Specifications också att utvecklas för att möjliggöra dem:

• Retailers som uppgraderar skannrar och POS-system.
• Varumärkesägare som uppgraderar tryckning, interna skannrar och produktionssystem.
• Retailers och varumärkesägare kodning av 2D-koder och data.
• GS1 General Specifications kommer att uppdateras för att inkludera ytterligare databärare för POS.

Det betyder inte att 2D-koder inte kan användas just nu. Branschen och GS1 rekommenderar en övergång som inkluderar dubbelmärkning för att möjliggöra tidiga användare och bibehålla interoperabilitet när kapaciteten för 2D-koder ökar.

• EAN-13 kommer att förbli den främsta POS-streckkoden tills vi når målet att införa 2D-koder år 2027.
• Vill du lägga till en 2D-kod för att uppfylla ett användningsfall, är följande applikationer godkända i GS1 General Specifications,version 22.0 (januari 2022):
  • Data Matrix eller QR-kod kan användas för att koda en GS1 Digital Link URI-syntax för konsumentengagemang.
  • GS1 DataMatrix kan användas för användningsfall för färska livsmedel med variabelmått genom avtal med handelspartner eller för icke-POS-användningsfall som kräver GS1 Element String-syntax.

Fram till 2027 kan varumärkesägare och retailers samarbeta genom pilotprojekt och avtal med handelspartner för att skanna 2D-koder i kassan för att söka priser och för ytterligare användningsfall som beskrivs i avsnitt 4.2. Vår ambition är att branschen ska vara redo att acceptera 2D-koder i POS år 2027, och varumärkesägare kommer då att ha möjlighet att ta bort EAN-koderna.

OBS: Det kan finnas regelverk på vissa marknader som är strängare och som måste följas. Detta innefattar reglerade läkemedel som omfattas av bestämmelser från specifika geografiska regioner, till exempel USA:s lag om säkerhet för läkemedel i leveranskedjan (FDA Drug Supply Chain Security Act, DSCSA), EU:s direktiv om förfalskade läkemedel (EU FMD), Kinas läkemedelsmyndighets (China National Drug Administration, CNDA) spårbarhetssystem och många fler enligt GS1 Healthcare Public Policy Group.

För mer information om hur man använder 2D-koder i kassan, se avsnitt 3.4 och avsnitt 6.3.

6.2.2 GS1 DataMatrix och Data Matrix

Data Matrix är en 2D-kod som består av svarta och vita ”celler” eller punkter som är ordnade i ett kvadratiskt eller rektangulärt mönster, även kallat matris. Data Matrix erbjuder felkorrigering (30 %) som ger skydd och ytterligare möjligheter att hantera dåligt tryckta eller skadade streckkoder. En Data Matrix-streckkod har en hög datakapacitet och kan lagra upp till 2 335 alfanumeriska tecken. Den har flera fördelar, till exempel sin kompakta utformning och förekomsten av olika produktionsmetoder som gör det möjligt att placera streckkoden på olika underlag. Flera rektangulära varianter finns också tillgängliga för att passa på smala eller böjda ytor, vilket utökar det breda utbudet av ytor och tryckprocesser som finns tillgängliga för att trycka GS1 DataMatrix.

Det finns två versioner av Data Matrix i GS1 General Specifications version 22.0. GS1 DataMatrix är ett subset av Data Matrix som är särskilt utformad för att koda GS1 Element String-syntax, medan Data Matrix i GS1-systemet endast används för att koda GS1 Digital Link URI-syntax. Eftersom de två versionerna av Data Matrix ser väldigt lika ut kan det leda till förvirring om båda används på en förpackning. Handelspartner och konsumenter skulle inte veta vilken av dem som ska skannas. Bästa praxis är att endast använda en av dessa streckkoder på förpackningen.

6.2.2.1 GS1 DataMatrix

GS1 DataMatrix har alla fördelar med Data Matrix-språket men kodar endast GS1 Element String-syntax. GS1 DataMatrix har använts för applikationer inom hälso- och sjukvård, transport, logistik, färska livsmedel som fisk, kött, och färdigmat, och direkt märkning på artikel.

GS1 DataMatrix är standard för reglerade handelsvaror inom hälso- och sjukvården i många länder (till exempel enligt USA:s FDA Drug Supply Chain Security Act (DSCSA), EU:s direktiv om förfalskade läkemedel (EU FMD), spårbarhetssystemet från China National Drug Administration (CNDA) och många fler). Tillverkarna av reglerade produkter inom hälso- och sjukvården har därför stor erfarenhet av att skriva ut en dynamisk GS1 DataMatrix som kodar GTIN, batch/lot, utgångsdatum och serienummer.

GS1 DataMatrix är den bästa bäraren för varor som kräver permanenta streckkoder utan bläck (så kallad direct part mark eller DPM), till exempel vissa medicintekniska produkter, oförpackade DIY-artiklar och varor som inte lämpar sig för förpackning.

I flera applikationer runt om i världen har GS1 DataMatrix använts på färska livsmedel i kassan. Dessa lösningar kodar GTIN och kompletterande AI med variabla mått för att ge nödvändig information i kassan.

Dessa befintliga implementeringar har byggt upp en kunskapsbas bland systemutvecklare, varumärkesägare, retailers och distributörer, vilket gör GS1 DataMatrix till den 2D-kod som föredras inom B2B.

För ytterligare information om GS1 DataMatrix se GS1 DataMatrix Guideline och avsnitt 5.6 i GS1 General Specifications.

6.2.2.2 Data Matrix

Från och med 2021 års version av GS1 General Specifications kan Data Matrix-språket användas för applikationer som kodar GS1 Digital Link URI-syntax. Data Matrix skulle kunna kännas igen av appar för mobila enheter, vilket gör det möjligt för konsumenter att enkelt koppla upp sig mot innehåll som är godkänt av varumärket baserat på den kodade webblänken. Data Matrix ska inte koda GS1 Element String-syntax. I stället ska GS1 Digital Link URI-syntax användas. Databäraren Data Matrix kan för närvarande inte användas i POS i detaljhandeln. Mer information om Data Matrix finns i ISO-standarden ISO/IEC 16022 och avsnitt 5 i GS1 General Specifications.

6.2.3 QR-kod

En QR-kod är en 2D-kod som består av svarta och vita ”celler” eller punkter som är ordnade i ett kvadratiskt eller rektangulärt mönster, även kallat en matris. QR-kod erbjuder en rad olika felkorrigeringsnivåer (L – 7 %, M – 15 %, Q – 25 % och H – 30 %) som ger skydd och ytterligare möjligheter att hantera dåligt tryckta eller skadade streckkoder. En QR-kod har en hög datakapacitet och kan lagra upp till 4 296 alfanumeriska tecken.

QR-koder känns igen av konsumenten och av de flesta kameraappar för smarttelefoner och används ofta för att engagera konsumenter. Konsumenterna har lärt sig att skanna koderna med hjälp av sina mobila enheter för att få tillgång till innehåll som är godkänt av varumärket. Många befintliga implementeringar av QR-koder på förpackningar möjliggör egenutvecklade upplevelser. När användningen av dessa QR-koder ändras till GS1 Digital Link URI-syntaxen, går det att skapa en streckkod med flera användningsområden som gör det möjligt för konsumenten att engagera sig och söka upp priser i kassan utan att lägga till ytterligare en databärare, eller ta upp ytterligare utrymme på förpackningen. QR-koder kan inte användas vid detaljhandelns POS för närvarande. Mer information om QR-koder finns i den relevanta ISO-standarden ISO/IEC 18004 eller i avsnitt 5 i GS1 General Specifications.

Observera att GS1 QR-kod är en särskild typ av QR-kod som kodar applikationsidentifierare med hjälp av GS1 Element String-syntax. Denna 2D-kod finns i vissa lager- och logistikapplikationer runt om i världen men den kan vara förvirrande när det gäller konsumentengagemang, eftersom den inte kan omvandlas till en webbadress när den skannas med en kameratelefon. Förutom de specifika implementeringar som redan finns och som använder GS1 QR-kod rekommenderas man att överväga QR-koder med GS1 Digital Link-syntax när det gäller nya applikationer. Mer information om GS1 QR-kod finns i avsnitt 5.7 i GS1 General Specifications.

6.3 Standardiserad dubbelmärkning och flera databärare

När en 2D-kod används behövs fortfarande en linjär streckkod på förpackningen under en övergångsperiod. Detta beror på att alla system för närvarande inte kan skanna och bearbeta 2D-koder. Detta beror delvis på att 2D-koder inte kan skannas av linjära skannrar som har använts för linjära streckkoder. 2D-koder kräver optisk skanningsteknik. Optiska skannrar blir allt vanligare i detaljhandeln men en stor andel av de linjära skannrarna används fortfarande. För de system som redan har optiska skannrar kan ytterligare uppdateringar behövas för att bearbeta och använda de data som 2D-koder innehåller.

Kassasystemen måste uppdateras så att de kan skanna 2D-koder och som minst hantera GTIN. Tills dessa uppdateringar har gjorts hos alla detaljhandlare krävs en övergångsperiod med dubbelmärkning med en 2D-kod och den befintliga EAN-koden. Detta kommer att säkerställa att avancerade användningsfall kan implementeras av detaljhandlare som har uppgraderat sin hårdvara och mjukvara, medan den befintliga prisuppslagsfunktionen fortfarande fungerar för retailers som inte har uppgraderat sin hård- och mjukvara.

Branschen har satt upp det ambitiösa målet att skannrar på försäljningsställen globalt ska kunna skanna och bearbeta 2D-koder i slutet av 2027. Du som bestämmer vilken streckkod som ska användas på en produkt kan antingen fortsätta att använda en traditionell streckkod eller välja ett av de standardiserade alternativen av 2D-koder.

6.4 Placering av streckkoder

När det blir aktuellt med en förpackning med flera databärare är placeringen av streckkoderna viktig. EAN-koden bör förbli i sin nuvarande placering, i enlighet med de regler för streckkodsplacering som anges i avsnitt 6.3 i GS1 General Specifications. Det finns tre alternativ för placering av 2D-koden under perioden för dubbelmärkning: intilliggande, icke-intilliggande och icke-intilliggande på framsidan av förpackningen.

Intilliggande placering: Om två streckkoder kan användas för samma applikation (för POS eller för allmän distribution) bör de placeras intill varandra. Om en streckkod är avsedd för POS och andra applikationer bör POS prioriteras för att säkerställa att en artikel scannas i POS. Genom att placera dem intill varandra kan partnerna i leveranskedjan fortsätta att använda sina befintliga skanningsprocesser och samtidigt se till att minst en av streckkoderna kan skannas. Det krävs en korrekt installation för att se till att skannrarna kan skilja ut och avkoda de streckkoder som de kommer att stöta på baserat på specifika affärsbehov.

En retailer vars system är inställt på att avbryta försäljningen av utgångna produkter kan till exempel prioritera skanning av 2D-koder för att se till att dessa streckkoder avkodas först i stället för EAN-koden, som inte skulle innehålla utgångsdatumet. Om skannern är linjär eller endast identifierar en EAN-kod men inte en 2D-kod, kan EAN-koden avkodas och försäljningen behandlas med endast GTIN.

Placering intill varandra gör det också möjligt att övergå från EAN-13 till dubbelmärkning, till en enda 2D-kod med bibehållen konsekvent streckkodsplacering. När du placerar intilliggande streckkoder måste du respektera varje streckkods tysta zoner och andra regler för placering av streckkoder. Orienteringen (stapel eller rad av streckkoder) eller ordningen (vilken streckkod som placeras till vänster, höger, överst eller underst) bestäms av varumärkesägaren.

Om det inte är möjligt att placera streckkoderna intill varandra bör de placeras i samma zon. Streckkoderna måste vara inom samma synfält och tillräckligt nära varandra för att kunna vara inom skannerns timeout-period (mindre än 150 mm ifrån varandra). Om de är placerade längre ifrån varandra kan skannern tro att streckkoderna är från två olika varor, vilket kan orsaka problem i kassan, till exempel att kunden måste betala två gånger för samma vara.

Icke-intilliggande placering: Om två streckkoder används för olika applikationer (en för POS och en annan för konsumentengagemang eller för interna ändamål i försörjningskedjan) bör de placeras i olika lägen. Rekommendationen är att inte ha dessa två streckkoder (EAN + 2D-kod) intill varandra och att dessutom överväga att placera dem på olika zoner på förpackningen så att skannrar inte läser dem båda. På så sätt kan handelspartnerna skanna den streckkod som passar deras skanningskapacitet eller den streckkod som krävs för deras applikation, antingen manuellt eller automatiskt.

Riktlinjerna för hängetiketter är i allmänhet de samma som för produktförpackningar. Placera EAN-koden på samma plats som alltid och 2D-koden på andra sidan av etiketten eller i en annan zon på etiketten.

Icke-intilliggande placering på framsidan av förpackningen:
Detta är en del av icke-intilliggande placering med en särskild rekommendation om att 2D-koden ska placeras på förpackningens framsida. Den säkerställer en mer konsekvent placering av 2D-koden, vilket gör att handelspartnerna snabbare kan hitta och skanna streckkoden, särskilt i kassan. Genom att placera 2D-koden på förpackningens framsida blir den också synlig när den står på hyllorna i butiken, vilket möjliggör snabbare eller automatisk skanning för lagerhantering eller noggrannhet i planogrammet. Det kan också göra det möjligt för konsumenterna att skanna streckkoden utan att behöva plocka upp och hantera produkten. Placering på framsidan av förpackningen tar dock upp värdefullt utrymme på förpackningens framsida.

6.5 Klartext

När du utformar en 2D-kod och grafik för din förpackning är det viktigt att tänka på vilka data som måste ingå i klartext (Human Readable Interpretation, HRI) och hur dessa data ska representeras. Klartext gör det möjligt att manuellt skriva in uppgifter och gör informationen tillgänglig för konsumenterna. Genom att tillhandahålla data på en standardiserad plats nära streckkoden kan information som utgångsdatum lättare hittas av konsumenter och partner i leveranskedjan.

Med klartext avses text som skrivs ut exakt så som den är kodad i streckkoden. Det enda undantaget är parenteser runt AI, som lagts till i klartexten för att enklare skilja dem åt. Icke-klartext är all annan text på förpackningen. Se avsnitt 4.15 i GS1 General Specifications för fullständiga regler om klartext och icke-klartext.

För streckkoder som kodar en stor mängd data är det kanske inte praktiskt möjligt att visa all data i klartext. Enligt regel 9 om klartext i GS1 General Specifications är det inte nödvändigt att ange så mycket data även om det finns utrymme för att visa det i denna form. I dessa fall kan vissa uppgifter utelämnas från klartexten om de inte behövs för att tillgodose viktiga behov för ett användningsfall. Primära identifieringsuppgifter (GTIN, för användningsfallen som omfattas av detta dokument) måste dock alltid visas. När man beslutar vilka uppgifter som ska ingå är det också viktigt att ta hänsyn till om dessa uppgifter finns på andra ställen på förpackningen, särskilt om flera streckkoder används. Om uppgifterna inte finns med i klartexten och de inte förekommer någon annanstans på förpackningen i icke-klartext, är streckkoden den enda källan till dessa uppgifter. Om streckkoden skadas eller om användaren inte har någon skanner kan uppgifterna inte hämtas och alla fördelar med streckkoden och produktinformationen går förlorade.

Tänk på de uppgifter som kodas i alla streckkoder på förpackningen och se till att all nödvändig information kan hämtas av handelspartner och konsumenter när det behövs. För att tillgodose dessa behov innehåller de flesta förpackade varor en blandning av streckkoder, klartext och icke-klartext. Ett alternativ till icke-klartext är att datatiteln associeras med datan istället för att använda AI-nummer, se avsnitt 3.2 i GS1 General Specifications.

6.6 Streckkodskvalitet

När 2D-koder införs i POS kommer varumärkesägare att börja använda nya typer av streckkoder, koda mer data och trycka fler streckkoder dynamiskt under tillverkningsprocessen. Det är viktigt att se till att dessa streckkoder trycks med tillräckligt hög kvalitet för att kunna skannas i hela leveranskedjan. Skannrar har begränsad förmåga att avkoda en dåligt tryckt streckkod. Några exempel på dåligt tryck är (men är inte begränsade till) dålig kontrast mellan ljus och mörkt, inkonsekventa färger eller varierande storlek på de rutor (moduler) som utgör streckkoden. Det finns en risk att streckkoder av dålig kvalitet inte kan läsas av handelspartnerna eller avkodas felaktigt.

En korrekt storlek på en streckkod är grundläggande för att säkerställa god tryckkvalitet. Streckkodsspecifikationstabellerna i avsnitt 5.10.3 i GS1 General Specifications kan användas för att utforma en streckkod av lämplig storlek och kvalitet. Parametrarna för storleken på en POS-streckkod för detaljhandeln anges i streckkodsspecifikationstabellerna 1 och 3 i GS1 General Specifications version 22.0 och innehåller ett tillägg till tabell 1 som omfattar QR-kod och Data Matrix för användning med GS1 Digital Link URI.

Tillverkare kan lägga till ett produktionsskanningssystem för att övervaka tryckkvaliteten i realtid eller granska tryckkvaliteten med ett system för verifiering av streckkoder off-line.

6.6.1 Verifiering av streckkoder

För att säkerställa att streckkoderna uppfyller de kvalitetskrav som beskrivs ovan rekommenderas starkt att införa en rutin för verifiering av streckkoder. Streckkodsverifierare är specialutrustning som skannar en streckkod och utifrån ett antal parametrar ger en kvalitetsgrad för den tryckta streckkoden från 0,0 till 4,0. Den lägsta kvalitetsklassen för alla streckkoder som anges i detta dokument är 1,5. Streckkoder som ligger över den lägsta kvalitetsklassen bör kunna skannas utan problem i den öppna leveranskedjan. Tryckkvaliteten kan dock försämras med tiden (och under transporten), så högre kvaliteter bör eftersträvas vid tidpunkten för tryckningen.

Verifiering kan hjälpa företag att förstå kvaliteten på sina streckkoder, om handelspartnerna kan läsa av dem och vad som behöver göras för att förbättra dem. Utan verifiering är det svårt att avgöra om handelspartnerna kommer att kunna skanna streckkoderna och hämta rätt uppgifter. Verifiering av streckkoder kan göras internt eller av ett externt företag som kontrollerar ett urval av streckkoder. Verifieringsfrekvensen kan variera beroende på tillverkningsprocessen och kvalitetsbehoven. Varje streckkod kan verifieras alternativt verifieras ett utvalt urval, till exempel från början, mitten och slutet av varje körning. Om du vill hitta en systemutvecklare eller veta mer kan du kontakta GS1 Sweden.

6.6.2 Streckkodens storlek

Streckkodsläsare är optimerade för ett visst antal streckkodsstorlekar beroende på skanningsmiljön. Det här dokumentet är inriktat på de streckkodsstorlekar som är tillåtna för skanning i POS, även om andra skanningsmiljöer kan förekomma.

Storleken på en 2D-kod anges på modulnivå. En modul är den enskilda rutan i matrisen som är markerad i orange i bilden till höger. Storleken på en modul uttrycks i millimeter och tum (inom parentes) och kallas X-dimensionen.

I streckkodsspecifikationstabellerna anges minimi-, mål- och maximala X-dimensioner för varje streckkod. Mängden utrymme på förpackningen, skanningsmiljön, tryckkvaliteten och upplösningen i tryckprocessen är alla faktorer som påverkar den optimala X-dimensionen för en förpackning. En streckkod som är för liten kan vara svår att läsa av eller svår att trycka med hög kvalitet och tillräcklig upplösning. Om 2D-koden är för stor kan den vara för svår att skanna på nära håll eller att trycka med tillräckligt hög kvalitet eller upplösning.

Varumärkesägare bör inte välja minimi-, mål- eller maximidimensionerna som standard utan ta hänsyn till alla dessa faktorer för att välja rätt storlek för varje streckkod och produkt. För att visa det tillgängliga X-dimensionsspannet kodar symbolerna i GS1 DataMatrix (GS1 Element String-syntax) nedan alla samma GTIN, batch-/lotnummer och produktionsdatum. De kodar den minsta, 0,375 mm (.0148″), mål-, 0,625 mm (.0246″), och högsta, 0,990 mm (.0390″), X-dimensionen som anges i streckkodsspecifikationstabell 1 för handelsartiklar som skannas i POS i detaljhandeln och inte för allmän distribution. En rektangulär streckkod med mål-X-dimension har också inkluderats. Rektangulära streckkoder passar bättre på små utrymmen eller på smala, böjda ytor.

7 Vägledning för varumärkesägare

Varumärkesägare kan ha unika krav, till exempel att ange ursprungsland, upprätthålla spårbarhet för att möjliggöra återkallande av produkter eller fastställa ett utgångsdatum för kortlivade produkter. Dessa behov kan tillgodoses genom att kompletterande uppgifter kodas på förpackningen.

Varumärkesägare och retailers kan använda samma databärare på förpackningen för att koda in ett GTIN för användning i utgångskassan i en URL. Det ger en direktlänk till varumärkets godkända produktinformation och innehåll, inklusive produktbilder, utgångsdatum, näringsinformation, garantiregistrering, felsökningsinstruktioner, rabatterbjudanden och mycket mer som kan få konsumenten att engagera sig både i butiken och efter köpet. Detta kan göras genom att använda GS1 Digital Link URI-syntaxen. För mer information om GS1 Digital Link, inklusive standarden och vägledningen för implementering, se GS1 Digital Link.

Möjligheten att leverera kompletterande data via maskinläsbar kod kräver uppdateringar från tillverkningen hela vägen till kassan i detaljhandeln. Dynamisk information (jämfört med nuvarande, enbart GTIN-information) kräver ändringar i tryck och förpackning. Dynamiska tryckmöjligheter med högre hastighet (800-1200 enheter per minut) håller på att utvecklas. I dag kan digital höghastighetstryckteknik användas för att trycka högkvalitativa 2D-koder på etiketter eller förpackningar som en del av förpackningsstrategin. Ofta kan den nuvarande trycktekniken som används i tillverkningen trycka 2D-koder med dynamiska data, men det kan hända att tryckprocessen måste ändras för att säkerställa tryckkvaliteten. Varumärkesägare bör införa strategier för produktförpackningar för att införliva dynamiska data och GTIN-data, samtidigt som de stöder de olika streckkoder som rekommenderas i en flexibel datastruktur.

Sammansättningen av viktig teknik som krävs för att stödja branschens övergång till 2D-koder har redan börjat. Den kommer att öka avsevärt under perioden 2022-2025 i takt med att tryck med högre hastighet införs i större utsträckning och fler retailers uppgraderar till optiska skannrar. Nu är det dags för företagen att utvärdera sitt behov av kompletterande data på förpackningen och utveckla en plan för att koda dessa data i 2D-koder. I det här avsnittet beskrivs de åtgärder som varumärkesägare behöver vidta för att utveckla sina individuella planer.

7.1 Utvärdera befintliga streckkoder på förpackningen

Många varumärkesägare har redan integrerat 2D-koder på sina förpackningar för olika användningsfall. Dessa kan vanligtvis inte skannas vid kassan och möjliggör endast ett enda användningsfall, till exempel konsumentengagemang eller hantering av leveranskedjan.

Att överföra dessa befintliga 2D-koder på förpackningar till GS1-standarder kan vara ett bra första steg för att möjliggöra fler användningsfall och interoperabilitet – till exempel kan befintliga QR-koder eller Data Matrix-streckkoder på förpackningar uppdateras till GS1 Digital Link URI-syntaxen, som kodar GTIN i ett URL-format. 2D-koden kan sedan skannas för både prisuppslag och konsumentengagemang och leda konsumenten till en GTIN-specifik webbsida. GS1 DataMatrix skulle kunna användas i kassan men erbjuder för närvarande inte samma möjligheter till konsumentengagemang som QR-kod eller Data Matrix som utnyttjar GS1 Digital Link.

Dessa exempel kan uppnås bara genom att göra en grafisk ändring, även utan att uppdatera förpackningstryckprocesserna, vilket krävs i användningsfall med dynamiska data. Kompletterande data kan kodas på förpackningen vid ett senare tillfälle när användningsfallen utvärderas och systemen uppgraderas för att trycka, bearbeta, lagra och använda information utöver GTIN. Samarbeta med handelspartner för att avgöra om och när de kan hantera nya databärare och kompletterande data.

Processen att lägga till 2D-koder på förpackningar och förmågan att läsa, bearbeta och använda uppgifterna i POS måste vara en samarbetsprocess. Det kan inte vara ett ensidigt projekt. Innan du börjar är det viktigt att kontakta handelspartner (leverantörer, lösningsleverantörer, distributionscentraler, retailers osv.) för att få deras hjälp och råd och för att fastställa vilka ytterligare uppgifter som det skulle vara ömsesidigt fördelaktigt att dela med sig av.

Innan optisk skanning och uppdaterade kassasystem har införts allmänt inom detaljhandeln kan dubbelmärkning med en EAN-kod säkerställa att produkten fortfarande kan skannas för att alla retailers ska kunna söka efter priser. Såsom noterats i alternativet med streckkoder (se avsnitt 6.2) kommer det att vara viktigt att samarbeta med enskilda handelspartner för att förstå deras kapacitet och veta vilka som har uppdaterat sina system för att skanna 2D-koder och bearbeta de ingående uppgifterna. Man måste också ta hänsyn till datadelning mellan handelspartner. För att tillgodose avancerade användningsfall kan ytterligare data behöva delas, till exempel listor över autentiska kombinationer av GTIN- och serienummer eller återkallade kombinationer av GTIN- och batch-/lotnummer.

7.2 Välj en pilotprodukt, -linje eller -kategori

Ambitionen att förändra alla produktförpackningar för att inkludera extra dataelement och den avancerade databärare som behövs för att innefatta dem kan verka överväldigande. Överväg att välja en enda produkt, produktlinje eller kategori för att testa processen. När det specifika användningsfallet för testet har identifierats kan du samarbeta med dina handelspartners, lösningsleverantörer och din GS1-medlemsorganisation för att planera testet.

7.3 Fastställ användningsfall

Varje företag kommer att ha olika prioriterade användningsfall som baseras på bransch, krav från handelspartner och affärsbehov. Se avsnitt 4.0 för en översikt över de vanligaste användningsfallen som identifierats av branschen.

7.4 Välj ut rätt data

GTIN kommer fortfarande att vara nödvändigt för att söka priser i kassan och för grundläggande lagerhantering, men införandet av kompletterande data kommer att styras av användningsfallet och eventuella anpassningar till regelverk, krav från retailers eller vägledning från branschen. När branschen övergår till 2D-koder kommer det att krävas att AI (01) kodas med det 14-siffriga GTIN-numret, liksom eventuella valfria AI som styrs av användningsfallet. Se avsnitt 5 för de standardiserade GS1-dataelement som sannolikt kommer att användas i kassan.

Det kan finnas omständigheter under vilka olika handelspartner i detaljhandeln kräver att olika dataelement ska kodas i en 2D-kod med hög kapacitet. Det är viktigt att följa vedertagen praxis som anges i GS1:s systemspecifikationer, till exempel att undvika att koda in masterdata eller information som kan delas elektroniskt. Alla nödvändiga dataelement för varumärkesägaren och olika retailers bör kodas in i en enda 2D-kod. I avsnitt 8 får retailers information om bästa praxis för att bearbeta 2D-koder med många dataelement och endast hämta de data de behöver.

7.5 Välj 2D-koder baserat på användningsfall

Som framgår av avsnitt 6.2 finns det flera 2D-koder som kan användas, beroende på användningsfall. För att säkerställa att en produkt kan skannas av alla retailers i alla användningsfall kan flera streckkoder behövas, inklusive en period med dubbelmärkning där både EAN-koden och en 2D-kod används (se avsnitt 6.3). Även om RFID kan användas för många användningsfall är det ovanligt att den används som POS-teknik. Varor som är taggade med RFID behöver även vara märkta med en 2D-kod och EAN-kod för POS

När 2D-koderna har valts, se avsnitt 6.4 för att bestämma var ytterligare databärare ska placeras på förpackningen. I avsnitt 6.5 ges en översikt över hur data i streckkoder ska inkluderas i klartext.

7.6 Se till att mjukvara, hårdvara och databaser är uppdaterade

För att möjliggöra de användningsfall som anges i dessa dokument krävs uppdateringar inte bara av förpackningar utan även av programvara, hårdvara och databaser. Programvara och databaser behöver uppdateras för att som minst kunna hantera och lagra AI (01) + 14-siffriga GTIN. De måste också uppdateras för att kunna skapa, lagra och dela ytterligare dataelement som kommer att kopplas till produkter, till exempel batch/lotnummer och serienummer. För användningsfall som återkallande av produkter och spårbarhet är det viktigt att kunna söka i databaser efter batch/lotnummer och hitta tillhörande data, till exempel produktionsdatum eller -tid och tillverkningsort.

Hårdvara som streckkodsskrivare och skannrar måste också uppdateras för att hantera 2D-koder och datan som kodas i dem.

Samarbeta med systemutvecklare för att se till att rätt hård- och mjukvarufunktioner finns på plats. De krav som beskrivs ovan kan integreras i handlingsplaner och projekt för uppgradering av teknik samt i planer för upphandling av hård- och mjukvara.

7.7 Kodning av dynamiska data i streckkoder

Många tillverkare har redan erfarenhet av att trycka dynamiska data med batch-/lotnummer och datum i klartext. Att trycka denna information i en maskinläsbar streckkod kan dock kräva uppdateringar av trycksystem. Ett program för verifiering av streckkoder, som nämns i avsnitt 6.6, rekommenderas starkt för att säkerställa att streckkoderna uppfyller kvalitetskraven och kan skannas av handelspartnerna.

8 Vägledning för retailers

Med ambitionen att senast 2027 övergå till ett ekosystem för detaljhandeln som tillåter skanning av 2D-databärare utan dubbelmärkning bör retailers som inte redan har gjort övergången ersätta linjära skannrar med optiska skannrar och uppgradera sina kassasystem för att kunna behandla AI (01) + GTIN +, i förekommande fall, kompletterande data. Databastabellerna för lagring av GTIN bör göras 14-siffriga. Denna kapacitet kommer att göra det lättare att skanna GTIN från de 2D-koder som anges i detta dokument. Dessa krav måste införlivas i retailerns tekniska planer/projekt och planer för upphandling av hård- och mjukvara.

Varumärkesägare behöver tillgodose många olika kundbehov. I en 2D-kodsmiljö innebär detta att distributionscentraler och butikers mottagande system kommer att stöta på en mängd olika dataelement som inte är förväntade. När det mottagande systemet utökas är det viktigt att programmera det så att det ignorerar irrelevant produktdata utan att avvisa streckkoden. Detta innebär också att sekvensen av kodade data kanske inte är i den förväntade ordningen. Det är också viktigt att inte programmera en obligatorisk sekvens för dataelement.

8.1 Utvärdera POS-infrastrukturen

Kassasystemen måste kunna känna igen applikationsidentifierarna och lagra uppgifterna i deras respektive fält i databasen.

• Retailers behöver som minst skanna, bearbeta och lagra AI (01) + 14-siffrigt GTIN i traditionell GS1 Element String-syntax eller GS1 Digital Link URI-syntax (om den inte översätts och analyseras till GS1-Applikationsidentifierare).
• I takt med att implementeringarna utvecklas kan retailers också behöva skanna, bearbeta, lagra och dela kompletterande AI.
• Om det finns kompletterande AI utöver de som systemet har ställts in för att behandla ska de analyseras utan att avvisa skanningen av streckkoden.

Hårdvara för skanner

Hårdvaran för skannrar i POS måste uppgraderas från linjära till optiska skannrar för att läsa 2D-koder. Optiska skannrar måste vara ändamålsenliga, konfigurerade och aktiverade för att kunna bearbeta de streckkoder som för närvarande används, till exempel EAN-13 och GS1 DataBar samt 2D-koder som GS1 DataMatrix, Data Matrix och QR-kod. POS-skannrar omfattar utgångskassor, självutcheckning, självskanning och handhållna enheter i kassor, på butiksgolvet och i den bakre delen av butiken.

POS-programvara

POS-programvara omfattar program som används vid utgångskassor, obemannade kassor som självutcheckning och självscanning, och mobilappar för e-handel. Programvaran måste kunna bearbeta AI (01) + GTIN + valfri kompletterande data som kodats i 2D-koden i GS1 Element String- och GS1 Digital Link URI-syntaxen, till exempel bäst-före-datum, batch-/lotnummer och vikt.

• Kassasystemen bör kunna acceptera flera AI och endast behandla de som är relevanta för enskilda retailers kassaprocesser.
• En POS-transaktionslogg behöver kunna bearbeta och använda POS-transaktionsdata i efterföljande led som innehåller eventuella kompletterande GS1-Applikationsidentifierare, till exempel batch-/lotnummer, serienummer, utgångsdatum, nettovikt osv.
• Alla relevanta GTIN behöver anges i kassasystemet för prisuppslag för att undvika förseningar i kassan.
• Kompletterande data som behövs för avancerade användningsfall behöver vara tillgängliga för kassasystemet. Ett exempel är en förteckning över återkallade kombinationer av GTIN och batch/lotnummer eller en förteckning över autentiska GTIN och serienummer.
• POS-applikationer behöver kunna hantera inmatning via tangentbord av nödvändiga AI i klartext för att uppfylla retailers krav. När streckkoder inte kan skannas måste man överväga att uppmana inmatning via tangentbord eller andra processer för både kassapersonal och kunder som skannar själva.

8.2 Se till att systemen kan hantera ett 14-siffrigt GTIN och kompletterande AI

Ett kassasystem bör utvärderas med avseende på följande funktioner:

• Möjlighet att skanna, bearbeta och lagra AI (01) och ett 14-siffrigt GTIN.
• Möjliggöra avancerade användningsfall med kompletterande AI-data – till exempel ”försäljningsstopp” när en utgången eller återkallad produkt påträffas.
• Aktivera automatiska prisnedsättningar när produkter som närmar sig utgångsdatumet skannas.
• Möjlighet att samla in och spara data från kundlojalitetsprogram för att underlätta effektiv hantering av återkallelser och returer.
• Mottagningsfunktion som kan hantera dynamiska data och interagera med kassasystemet.
• Möjlighet att integrera e-handel och back-end-system fullt ut.
• Värdsystemets programvara/masterdata kan stödja alla former av GTIN och ett eller flera GTIN som tilldelats en referens för en lagerhållningsenhet.
• Möjlighet för våg- och märkningsprogramvara att som minst hantera AI (01) + GTIN samt AI som kan behövas för att ett specifikt användningsfall ska behandlas av POS-systemet.

Andra systemöverväganden:

• Förmåga att använda hårdvara och programvara för priskontroll, produktmottagning, registrering/kontroll av inventarier, kunna läsa och bearbeta AI (01) och 14-siffriga GTIN och valfria GS1-AI i avancerade databärare.

Slutligen ska processen kartläggas från början till slut för varje produkttyp för att:

• Säkerställa tydlighet i fråga om uppgifternas ursprung, förflyttning genom hela försörjningskedjan och användning i butiks- eller huvudkontorets system.
• Bekräfta kraven med både parter i leveranskedjan och eventuella lösningsleverantörer.

Tillsammans med kvantifiering av affärsnyttan kan dessa steg vara till hjälp vid motivering av business case.

8.3 Samarbeta med handelspartner

Det är viktigt att samarbeta med handelspartner för att:

• Prioritera användningsfallen för att ta itu med de som inte blir lösta av EAN-koder.
• Identifiera vilken produktdata som krävs för att lösa användningsfallen.
• Fastställa vilka data och vilken plattform som ska användas för att söka och dela data.

8.4 Utbilda medarbetare

Att utbilda medarbetare är en viktig del av ett projekt för implementering av 2D-koder. De AI som leverantörerna väljer och delar med sig av kommer att avgöra vilka medarbetare som behöver särskild vägledning om skanning av 2D-koder och lagring/användning av data. Till exempel behöver kassapersonal i butiken göras medvetna om återkallningsmeddelanden som har programmerats in i kassasystemet baserat på uppgifter om GTIN och batch-/lotnummer, eller om potentiella förfalskade varor baserat på GTIN och serienummer. Tänk också på andra processer som involverar medarbetare utöver POS, till exempel returer, priskontroller eller andra lageråtgärder.

Om systemen anpassas för att prioritera andra streckkoder än EAN-13 kan butikspersonal behöva informeras om att skanna 2D-koder.

8.5 Utbilda konsumenter: självutcheckning, omnikanal och konsumentengagemang

Utbildningen kan ske i form av annonsering på en webbplats, mobilapp, e-postkampanjer, sociala medier, TV, videor och/eller försäljningsbroschyrer. Konsumenterna behöver bli medvetna om att 2D-koder kan skannas vid självutcheckning och i mobilappar för självutcheckning.

Konsumenter har förberetts för självutcheckning genom att i åratal ha sett butiksanställda skanna EAN-koder vid fasta kassor. Glöm inte bort denna värdefulla resurs för att utbilda kunderna om 2D-koder och det värde de ger dem. Eftersom alla 2D-koder kan kombineras med en mobilapp för en enhetlig omnikanalupplevelse kan du dessutom överväga möjligheterna att engagera konsumenterna utanför butiken, till exempel:

• Hantering av återkallelser.
• Hantering av returer.
• Garantiregistrering.

8.6 Utvärdera möjligheter för produkter med egna varumärken

Egna varumärken eller butiksmärken erbjuder en utmärkt möjlighet att införa 2D-koder eftersom retailern äger hela leveranskedjan (förpackningar, marknadsföring, data osv.). För ytterligare vägledning om vidare åtgärder med egna varumärken, se vägledningen för varumärkesägare i avsnitt 7.

9 Vägledning för systemutvecklare

Att förverkliga fördelarna med streckkoder som är rika på data i stor skala är ingen liten bedrift. Hårdvara, mjukvara, system och hela ekosystem kommer att behöva anpassas i stor skala. Systemleverantörer har en viktig roll i ambitionen att 2027 övergå till 2D-koder i kassan. Ta kontakt med kunderna för att förstå deras behov:

• Nuvarande system – utvärdera den funktionalitet som används jämfört med kapaciteten (kassasystem, tryck, datalagring och datadelning).
• Krav på framtida kapacitet.
• Övergångsplaner.

Systemutvecklarens stöd och expertis är avgörande för att få till stånd snabbare och bättre implementeringar. Tidig involvering och kontinuerligt samarbete med både varumärkesägare och retailers som tillhandahåller lösningar ger ytterligare värde och underlättar beredskapsåtgärder och övergångsplaner. Systemutvecklare tillhandahåller viktiga lösningar och tjänster för att hjälpa retailers och varumärkesägare att implementera produktidentifierings- och dataprogram.

9.1 Möjliggöra AI (01) och 14-siffriga GTIN

I kommande systemuppdateringar är det viktigt att se till att alla system kan behandla AI (01) och 14-siffriga GTIN i både GS1 Element String-syntax och GS1 Digital Link URI-syntax. Detta kommer att utgöra grunden för att se till att informationen i 2D-koder kan skannas i kassan och delas mellan system samt kodas i databärare. Att importera kompletterande AI och dataelement kommer att vara valfritt för retailers beroende på deras användningsfall och implementering, så systemen bör vara tillräckligt flexibla för att tillhandahålla de lösningar som kunderna behöver. Genom att hålla systemen baserade på GS1-standarder säkerställs interoperabilitet mellan kunder och handelspartner.

9.2 Stödja kundernas krav på skrivare

Dynamisk kodning av information kräver ändringar i tryck och förpackningar. Det behövs omfattande dynamiska tryckmöjligheter med högre hastighet (800-1200 UPM) för att stödja höghastighetslinjerna inom CPG.

Under övergångsperioden behöver varumärkesägare införa strategier för produktförpackningar med dubbelmärkning för att inkludera en EAN-kod med GTIN-13 och en 2D-kod med AI (01) + 14-siffrigt GTIN och eventuell kompletterande data.

Skrivarutrustning för denna applikation bör kunna producera EAN-koder och åtminstone de 2D-koder som anges i avsnitt 6.2 med de GS1-Applikationsidentifierare som anges i avsnitt 5.4. Vissa AI identifierar datafält med fast längd, medan andra stöder datafält med variabel längd. GS1 General Specifications innehåller ytterligare information som kan vara användbar, till exempel hela listan över AI med motsvarande datafält och längd (avsnitt 3), information om klartext på etiketter (avsnitt 4) och maximala och minimala streckkodsdimensioner (avsnitt 5).

9.3 Stöd för uppdateringar av skannrar

Under övergångsperioden kommer skannrar att stöta på produkter med dubbelmärkning: en EAN-13 plus en avancerad databärare, AI (01) och 14-siffrig GTIN + kompletterande AI.

Om retailern har linjära skannrar installerade fortsätter den att läsa EAN-koder och överför dessa uppgifter till kassasystemet.

Om retailern har optiska skannrar installerade kan antingen EAN-koden eller 2D-koden läsas.

• Om retailerns kassasystem inte kan hantera GS1 AI-data ska det läsa 2D-koden och endast analysera det 14-siffriga GTIN-numret.
• Om retailerns kassasystem kan hantera GS1 AI-data ska det läsa 2D-koden och analysera 14-siffriga GTIN och kompletterande GS1 AI-data.
• Skannrar bör kunna översätta och analysera GS1 Digital Link URI-syntaxen till 14-siffriga GTIN och kompletterande AI-data från GS1.
• Skannrar bör kunna automatiskt särskilja 2D-koder som är kodade med kompletterande AI-data från GS1.
• Om produkten är dubbelmärkt ska skannern leverera det 14-siffriga GTIN-numret och kompletterande AI-data från GS1 en gång.

För retailers med optiska skannrar som kan behandla GS1 AI-data bör retailern, systemutvecklare och retailerns interna IT-team samarbeta för att se till att skannrar behandlar data och flera streckkoder korrekt. Implementeringen hos retail bör sträva efter dessa funktioner för att maximera fördelarna med den data som kodas på förpackningen.

Skannrar måste samla in GTIN och GS1-Applikationsidentifierare som är kodade i en 2D-kod. Prioriterade AI beskrivs i avsnitt 5.4 i denna Kom-igång-guide. En fullständig lista över alla GS1-Applikationsidentifierare, deras längd och datatitlar finns i GS1 General Specifications.

Anmärkningar:

• AI är olika långa.
• Datafälten kan vara fasta eller variabla i längd.
• Programvarulösningar bör baseras på den senaste tabellen över GS1-Applikationsidentifierare.
• Systemutvecklare bör se till att uppdatera GS1-AI vid varje uppdateringscykel för programvaran.

9.4 Aktivera POS-systemets beredskap

Olika retailers kassasystem är olika redo att hantera AI. I det här avsnittet beskrivs det optimala läget för att utnyttja den kompletterande datan.

Det rekommenderas att skannern skickar alla AI till detaljhandlarens POS-programvara. Retailerns kassasystem måste kunna läsa AI (01) och 14-siffrigt GTIN. Kassasystemet bör kunna identifiera och behandla GTIN i både traditionell GS1 Element String-syntax och GS1 Digital Link URI-syntax (om den inte översätts och analyseras till GS1-AI). Retailern anger vilka kompletterande AI de vill ha bearbetade från POS-programvaran.

En retailer kanske till exempel bara är intresserad av GTIN och utgångsdatum. En leverantör kan ha utgångsdatumet som fjärde AI i sin streckkod. En annan kan ha utgångsdatumet som den femte AI. Retailerns kassasystem måste korrekt överföra AI som inte används och datan mellan GTIN och utgångsdatum. Detta tillvägagångssätt kräver att POS-mjukvaran förstår åtminstone den datalängd som är kopplad till varje AI. Detta är viktigt även för AI som för närvarande inte bearbetas, eftersom standarden i allmänhet tillåter att AI utöver GTIN kan vara i vilken ordning som helst inom streckkoden.

GS1 rekommenderar att POS-applikationen utformas så att den förstår streckkodidentifieraren tillsammans med AI och streckkodsdatan, så att POS-systemet kan vara säker på vilken streckkod det behandlar.

9.5 Integrera 2D-strategin med backoffice-system

För att fullt ut kunna utnyttja kompletterande data behöver 14-siffrigt GTIN och AI användas och integreras i back-end-system som ERP-, lager-, leveranskedje- och marknadsföringssystem. Dessutom har företagen ofta äldre back-end-system, vilket kan göra systemintegrationen mer komplicerad.

10 Ordlista