2D-koder inom retail – implementeringsguide

1. Implementeringsguide för varumärken och tillverkare

Detta avsnitt ger vägledning för dig som producerar produkter, oavsett om du nyligen börjat utforska 2D-koder eller om du har påbörjat implementering. Här får du veta var du ska börja, vilka personer som bör involveras, vilken data som ska inkluderas, var streckkoden ska placeras och annan information för att lyckas med implementeringen.

Avsnitt är avsett att användas av varumärkesägare, den som tilldelar GTIN (Global Trade Item Number), tillverkare, och återförsäljare med egna märkesvaror eller färskvaror märkta i butik. Dessa parter kallas i guiden för ”varumärken”.

Notera: I avsnitt 2 finns information för återförsäljare om 2D-kodsfunktioner för kassasystem och streckkodsproduktion i butik.

Introduktion

Ambition 2027

På global nivå har detaljhandelsbranschen satt upp det ambitiösa målet att övergå från den traditionella linjära streckkoden till mer kapabla 2D-koder på förpackningar. Det initiala målet är att POS-skannrar i detaljhandeln globalt ska kunna avläsa och hantera GTIN i både befintliga linjära streckkoder och i 2D-koder senast i slutet av 2027.

När de flesta återförsäljare kan läsa av 2D-koder vid POS kan varumärkesägare och tillverkare välja att använda endast 2D-koder, att fortsätta med en kombination av linjära streckkoder och 2D-koder, eller att behålla enbart den linjära streckkoden.

Figur 1.1 Övergång från traditionell streckkod till 2D-kod

1.1 Varumärkets roll i 2D-implementering

När ett varumärke ska börja använda 2D-koder på sina artiklar behöver olika delar av organisationen involveras.

Tabellen nedan beskriver några nyckelroller som kan behöva medverka, beroende på implementeringens omfattning, organisationens storlek och hur snabbt 2D ska införas. Varje organisation behöver anpassa projektet efter sina specifika förutsättningar.

Tabell 1.1 Varumärkens/tillverkares roller och ansvar vid 2D-implementering

Rolltyp	Rollbeskrivning/ ansvar	Ansvar vid 2D-implementering	Beroenden vid 2D-implementering
Varumärkesägare	Organisation som äger produktens specifikationer.	Ansvarig för att samordna användningen av 2D-koder.	Har engagerat interna team som arbetar genom hela organisationen samt externa partners vid behov under hela 2D-kodprocessen.
Affärsinsikter / dataanalys	Fokuserad på interna affärstrender och att adressera affärsbehov/förbättringar (mer fokuserad på djupare detaljer – dagliga processer). Tillhandahåller användargränssnitt/lösningar för interna funktioner, t.ex. dashboard.	Formar pilot- och implementeringsmål baserat på insikter. Etablerar mätvärden för att spåra och bedöma. Inkorporerar insikter i affärsprocesser.	Viktigt att inkludera genom hela processen för att hjälpa till att skapa, övervaka och anpassa olika planer baserat på insikter.
Kategoriansvariga / köpare / inköpare	Kontrakthantering. Länk mellan tekniska team hos handelspartners. Hanterar säljare och leverantörer. Ansvarig för val av handelspartner.	Kommunicerar krav för streckkodsdata och kvalitet. Hanterar affärsmässig påverkan (t.ex. förändringshantering).	Initierar diskussioner om övergång till 2D-koder med leverantörer. Diskuterar påverkan, fördelar och tidslinjer, hjälper intressenter att mildra affärsmässiga effekter. Arbetar med leverantörer för att övergå till 2D-koder.
Kundinsikter	Sammanställning och bedömning av butiksspecifik återkoppling från kunder. Lojalitets-/medlemskapsfunktioner.Kundsegmentering/trender. Sociala medier-analys.	Ger möjlighet för kunder att ge återkoppling på 2D-koder vid pilotprojekt.	Inkludera i planering och vid viktiga milstolpar.
Branschlösningar / affärslösningar (t.ex. spårbarhet, hållbarhet, cirkularitet)	Övervakar planering och genomförande av affärsprogram eller projekt.	Säkerställer implementering av 2D-koder baserat på de initiativ som anges under rolltyp.	Analyserar om 2D-kodslösningen uppnår de nödvändiga målen, t.ex. om de har rätt data för spårbarhet, om 2D-koder hjälper till att uppnå hållbarhetsmål. Säkerställer korrekt hållbar avfallshantering av föråldrad utrustning.
IT – ERP, datastyrning, POS, WMS	Övervakar teknikinfrastruktur, hanterar datasystem och säkerställer cybersäkerhet. Säkerställer interoperabilitet mellan olika system. Säkerställer att data levereras till tryck-/skanningssystem och kassasystem på rätt sätt.	Anslutning med in-/utgångshårdvara. Tillhandahåller rätt data. Samlar in och bearbetar tilläggsdata korrekt.	Möjliggör tilläggsdata och datastrukturer i en tillverknings- eller detaljhandelsmiljö. Kritisk för pilotprojekt för att säkerställa datakopplingar mellan IT-system.
Ledarskap VD/direktörer/senior ledning/butikägare	Övervakar strategi, verksamhet och ekonomi.	Kritisk finansiär av förändringsprojekt, behöver stötta och förstå värdet av 2D-övergång.	Kan vara startpunkten för att identifiera möjligheter med 2D. Behöver stötta och förstå värdet av en 2D-övergång – fördelar och ROI måste tydligt fastställas för att säkerställa stöd.
Juridik	Behöver vara medveten om övergången och konsulteras där det kan finnas juridiska frågor.	Medvetenhet. Rådgivande roll vid behov. Konsultation om regulatoriska frågor.	Konsulteras genom hela implementeringsprocessen.
Marknadsföring	Hanterar varumärke och extern kommunikation inklusive PR, förpackningsdesign.	Medvetenhet. Kan krävas för PR-hantering och kundfrågor under övergångsperioden.	PR-hantering efter övergången är genomförd (t.ex. säkerhetsgarantier för livsmedel).
Masterdata	Ansvarig för att skapa produktens masterdata och konfigurera i systemet.	Kommunicerar att rätt dataelement är etablerade i de nödvändiga systemen för kodning i 2D. Kommunicerar att rätt applikationsidentifierare är etablerade i de nödvändiga systemen för kodning i 2D.	Säkerställer att rätt GTIN har rätt attribut kopplade till sig.
Omnikanal distributionschefer	Övervakar distributions- och processer för orderuppfyllelse över flera kanaler. Säkerställer att produkter levereras till kunder på ett snabbt, kostnadseffektivt och sömlöst sätt.	Bedömer de olika distributionskanalernas specifika behov för 2D-koder.	Följer upp och säkerställer affärspartners tidsmässiga beredskap.
Produktutveckling	Utveckling av förpackning och förpackningsdesign.	Skapar ny förpackningsdesign för att rymma 2D-kod, klartext och icke-klartext. Borttagning av EAN på detaljhandelsartiklar när det är lämpligt och överenskommet av berörda intressenter.	Planerar och utvecklar ny förpackningsdesign så att leverantören/tillverkaren kan övergå till 2D-koder.
Produktionschefer / linjechefer	Övergripande effektivitet i produktionslinjen för att uppnå produktionsmål.	Säkerställer hur ytterligare processer ska läggas till (t.ex. tryck av dynamisk data) utan att orsaka för mycket störningar i produktionslinjen.	Schemaläggning för uppdatering av process. Säkerställer tillgänglighet av medarbetare för att utbildas för pilotprojekt.
Kvalitetssäkring/kontroll	Säkerställer kvaliteten på produkter som levereras av leverantören, inklusive förpacknings- och streckkodskvalitetsfrågor.	Identifierar kvalitetsproblem och kommunicerar med kommersiella avdelningar och tillverkare för att åtgärda. Kontrollerar streckkodskvalitet (kan vara slumpmässig), vanligtvis gjort vid olika tidpunkter före produktion. När det är klart, godkänns leverantören för produktion. Identifierar och registrerar datakvalitet, t.ex. fall av felaktig data (där andra processer påverkas).	Testar provprodukters innehåll, förpackning och 2D-koder innan tillverkare startar full produktion. Datatyper/format etc. behöver definieras (av projekt-/masterdata-/förändringsteam).
Supply Chain Managers	Arbetar med upphandlingsteam och köpare för att hitta rätt produkter. Kontrollerar tillverknings- och leveransprocesser.	Säkerställer att alla aktörer i leveranskedjan är medvetna om övergången. 2D-koder kan skannas vid alla nödvändiga tillfällen i leveranskedjan.	Samarbetar med partners för att säkerställa att implementeringsbehoven uppfylls i tid för att underlätta olika processer.
Webmaster	Säkerställer webbplatstjänsternas effektivitet.	Implementering och anpassning för besökarnas och användarnas positiva upplevelse.	Säkerställer att webbsidorna är uppdaterade. Reviderar/omdirigerar webbsidor, länkar och information vid behov.

1.2 När övergången till 2D-koder ska påbörjas

Varje företag har egna affärsbehov som avgör vilka produkter som först ska övergå till 2D-kod och vad koden ska innehålla.

Viktigt: Linjära streckkoder som EAN kommer att fungera även i fortsättningen. GS1-standarder kommer även i fortsättningen tillåta användning av linjära streckkoder. Det kan finnas undantag när regelverk specifikt kräver användning av 2D-koder.

1.2.1 Vanliga skäl att börja med 2D-koder

Här är de vanligaste anledningarna till att börja införa 2D-koder:

• Konsumentengagemang: Möjligheten att koppla konsumenter till receptidéer, kampanjer, instruktioner eller sociala medier via produktförpackningen.
• Behov i leveranskedjan eller detaljhandeln: 2D-koder med inbäddad data som batchnummer, datum, ursprungsland eller serienummer kan ge information som möter behov i leveranskedjan och hos konsumenter. Denna tilläggsdata kan hjälpa till vid återkallelser, spårbarhet, lagertillgänglighet och mer.
• Regulatoriska krav: Vissa produktkategorier kan ha regelverk som endast kan uppfyllas med 2D-koder. Kontakta GS1 Sweden för information om regulatoriska krav.
• Produkter med hög risk: Produkter som är mer benägna att bli föremål för återkallelser, förfalskningar, eller har kort hållbarhet kan behöva mer transparens och tilläggsdata..
• Hållbarhet och cirkularitet: Informationen i en 2D-kod, tillsammans med den information som 2D-koder kan länka vidare till, kan användas för att förhindra matsvinn, förenkla återvinningshantering, dela certifieringar och andra aktiviteter relaterade till hållbarhet.
• Begränsningar i förpackningsdesign: Begränsat utrymme på produkten eller förpackningen gör att företag utforskar 2D-koder för att föra samman flera streckkoder, frigöra utrymme, utöka förpackningen digitalt och ge transparens till konsumenter och intressenter i värdekedjan.

1.2.2 Hur du väljer vilka produkter du ska börja med

Följande scenarier kan förenkla övergången till 2D-koder:

• Tillgängligt förpackningsutrymme för 2D: Vissa produkter eller förpackningar har mer utrymme tillgängligt för att lägga till en 2D-kod än andra. Det kan vara en bra idé att börja med produkter som har plats för både en linjär och en 2D-kod under en övergångsperiod. Observera att tills system är uppdaterade för att skanna 2D-koder, krävs både en linjär streckkod och en 2D-kod på förpackningen.
• Befintlig utrustning som kan skapa och skriva ut 2D: All utrustning som används för att applicera streckkoder på produkter är inte alltid anpassade för att producera en högkvalitativ 2D-kod. Prioritera produkter där du redan har utrustning som kan producera 2D-koder.
• Övergång till GTIN (Global Trade Item Number): Det är vanligt att företag som inte använder GTIN i en streckkod på förpackningen övergår till att använda GTIN. Under denna övergång, som kräver uppdateringar av både produktens identifiering och förpackning, kan det vara bra att lägga till komponenter för 2D-koder. Hur du bäst övergår till GTIN beror på ett antal faktorer, som till exempel vilken identifierare som för närvarande används på produkten.
• Lansering av ny produkt: Nya produkter är ett bra tillfälle att använda 2D-koder redan från början. QR-kod eller Data Matrix med GS1 Digital Link URI på nya produkter har visat sig vara användbart speciellt för att skicka konsumenter till innehåll för att prova produkten, dela information om produkten med andra eller uppfylla andra marknadsföringsmål relaterade till produktlanseringar.
• Omdesign av förpackning:
  • Produkt som säljs till en begränsad marknad: Det kan vara enklare att börja förändringen i en kontrollerad miljö. Vissa varumärkesägare tycker det är bäst att börja övergången till 2D-koder på produkter med begränsad eller säsongsbetonad distribution.
  • Produkt som redan använder 2D-koder som inte är GS1-kompatibla: Produkter som redan har en eller flera 2D-koder kan vara en naturlig utgångspunkt för övergången till att endast ha en GS1-kompatibel 2D-kod som kan möta flera behov.
• Återförsäljares egna varumärken: Återförsäljare som har möjlighet att anpassa sina system till att läsa 2D-koder väljer oftast att gå över till 2D-koder på sina egna varumärken. I Europa finns det flera återförsäljare som har tagit bort den linjära streckkoden.

1.3 Användningsområden

Detta avsnitt visar exempel på hur en 2D-kod kan användas för att möta olika behov. I GS1:s fallstudiebibliotek hittar du exempel på företag som använder 2D-koder.

Viktigt: Det kan finnas andra metoder och kombinationer av data för att tillgodose affärsmöjligheterna i exemplen nedan.

GTIN identifierar en handelsartikel på ett unikt sätt genom att fungera som dess primära identifiering men ibland behövs ytterligare information utöver GTIN. Att använda data utöver GTIN ger mer detaljerad information om en produkt och kan inkludera information som batchnummer, serienummer och utgångsdatum. GS1 Applikationsidentifierare används för att beskriva vilken typ av information som finns i en streck- eller 2D-kod.

Det finns tre typer av 2D-koder att välja på för produkter som säljs i detaljhandeln.

• QR-kod med GS1 Digital Link URI syntax
• Data Matrix med GS1 Digital Link URI syntax
• GS1 DataMatrix

Vilken 2D-kod som är bäst att använda beror på användningsområde och en rad andra faktorer. För att gå vidare är kommunikation mellan alla berörda intressenter, inklusive internt inom varje organisation, avgörande för att säkerställa att lösningarna är interoperabla. I detta avsnitt ger vi exempel på vilken 2D-kod och syntax som passar olika behov.

1.3.1 Konsumentengagemang och marknadsföring

Möjligheter

En 2D-kod kan vara en intressant väg för konsumenter att interagera med ett varumärke. Genom att skanna 2D-koden kan konsumenter få tillgång till recept, sociala medier eller vad som helst som ett varumärke kan komma på. Att skapa kontakt med konsumenter ger unika möjligheter att utbilda och engagera, stimulera köp och bygga lojalitet till varumärket på sätt som inte kan uppnås utan att gå utanför det som finns på förpackningen.

Hur GS1-standarder kan hjälpa

GS1 Digital Link URI-syntax och tillhörande standarder ger ett strukturerat, skalbart sätt att skapa en streckkod som kan möta behov både i detaljhandelns leveranskedja och hos konsumenter.

Val av streckkoder och syntax

QR-kod med GS1 Digital Link URI-syntax kan vara den bästa lösningen för konsumentengagemang eftersom QR-koder kan läsas av mobiltelefoner.

Data Matrix med GS1 Digital Link URI-syntax kan också användas men kräver en app för att kunna läsas med vissa mobiltelefoner. Data Matrix kan vara det bästa valet för produktförpackningar där en QR-kod inte får plats eftersom de kan göras mindre och rektangulärt.

Andra streckkoder som innehåller ett GTIN, som EAN, kan användas för att hämta information via en app, men de kommer inte att ge samma användarvänliga upplevelse som ges med QR-kod, och i mindre utsträckning än Data Matrix.

Val av GS1 Applikationsidentifierare

Konsumentengagemang kan uppnås med endast GTIN (01). Fler applikationsidentifierare kan läggas till som till exempel batchnummer för att ge mer specifik spårbarhetsinformation.

Vad 2D-koden kan länka till

Vad 2D-koden länkar till är upp till varumärkesägaren att bestämma. Vilken information eller upplevelse som är bäst för att nå marknadsföringsmål och möta konsumentbehov beror på produkttyp, företaget och dess marknad.

Sammanfattning av de viktigaste fördelarna

• Direkt och effektivt konsumentengagemang.
• Ökade insikter om hur konsumenter interagerar med en produkt.
• Möjlighet att ändra den digitala konsumentupplevelsen utan att behöva ändra förpackningen.
• Främja varumärkesengagemang och lojalitet.

Exempel med olika produkttyper

• Streckkoden på ett penselset länkar till instruktionsvideor för hur du målar landskap.
• Streckkoden på en lammkotlettförpackning länkar till information om bondgården.
• Streckkoden på en flaska kolsyrat vatten länkar till en kampanj där konsumenten kan få en kupong.
• Streckkoden på en rengöringskemikalie länkar till säkra hanteringsinstruktioner.
• Streckkoden på en palett med ögonskuggor länkar till influencers som testar produkten.
• Streckkoden på fiskedrag länkar till information om de bästa platserna att fånga gös.

1.3.2 Begränsningar i förpackningsdesign

Möjligheter

2D-koder kan innehålla mer information på ett mindre utrymme jämfört med linjära streckkoder. Dessutom kan QR-koder med GS1 Digital Link fungera som en förlängning av produktförpackningen till webben.

Hur GS1-standarder kan hjälpa

GS1-standarder erbjuder flexibla alternativ för att möta olika affärsbehov. Olika typer av 2D-koder, variabelmåttdata och möjligheten att länka till data online med GS1 Digital Link URI kan undersökas för att möta behov som uppstår när förpackningsutrymmet är begränsat.

Överväganden kring streckkoder och syntax

Om en koppling till webben inte är nödvändig, är GS1 DataMatrix med GS1 element string-syntax den minsta 2D-koden för detaljhandeln. Både GS1 DataMatrix och Data Matrix med GS1 Digital Link URI-syntax har rektangulära alternativ som kan passa där de fyrkantiga versionerna och QR-koden inte gör det.

Val av GS1 Applikationsidentifierare

När storlek är en faktor är det viktigt att använda så få applikationsidentifierare som möjligt. Det bästa är att optimera inbäddad data genom att undvika alfabetiska och specialtecken där det är möjligt. Minimikravet är GTIN (01).

Vad 2D-koden kan länka till

Vad som länkas till beror på det specifika behovet.

Sammanfattning av de viktigaste fördelarna

• 2D-koder kan passa på mycket mindre ytor än linjära streckkoder.
• GS1 Digital Link i QR-kod eller Data Matrix kan enkelt länka till information online för att komplettera produktförpackningen.

Exempel med olika produkttyper

• En skruvmejsel har en QR-kod med GS1 Digital Link.
• Apelsiner i lösvikt är märkta med en GS1 DataMatrix med GTIN och batchnummer för att underlätta spårbarhet.

1.3.3 Regelefterlevnad

En GS1-kompatibel 2D-kod kan möta flera regulatoriska krav.  Till exempel, om produkt- eller ingrediensinformation krävs och informationen kan redovisas digitalt, kan den informationen tillhandahållas med en QR-kod GS1 Digital Link URI-syntax.

Notera: Övergång till GS1 Digital Link URI-syntax på vissa hälso- och sjukvårdsprodukter rekommenderas inte eftersom GS1 DataMatrix används där för att uppfylla regulatoriska krav.

1.3.4 Produkter med hög risk

Möjligheter

Risker inom detaljhandeln kan innebära produktåterkallelser på grund av defekter eller kontaminering, kort hållbarhet, produkter som innehåller allergener, farliga material eller produkter som ofta blir stulna eller förfalskade.

Hur GS1-standarder kan hjälpa

GS1-standarder gör det möjligt att bädda in viktig information i streckkoden som kan registreras och ageras på genom hela leveranskedjan. Informationen i streckkoden kan kopplas till digital information som registreras och delas genom andra GS1-standarder som till exempel EPCIS, GS1-standarden för att hämta och dela händelsedata. QR-koder eller Data Matrix med GS1 Digital Link kan även ge konsumenter och affärspartners transparens före och efter köp.

Val av streckkoder och syntax

Alla 2D-koder som kan användas i detaljhandeln har stöd för tilläggsdata utöver GTIN. Om en koppling till webben inte behövs, är GS1 DataMatrix med GS1 element string-syntax det bästa alternativet. För upplevelser online rekommenderas GS1 Digital Link URI. Med tanken på den höga risken i dessa sammanhang, kan QR-kod vara ett bättre alternativ än Data Matrix eftersom den kan läsas av fler enheter utan att behöva en specifik app i mobilen.

Val av GS1 Applikationsidentifierare

Högriskprodukter kan ha nytta av en mer detaljerad identifiering. Batchnummer (10) och/eller serienummer (21) underlättar spårning och isolering av produkter. Användning av applikationsidentifierare för datum underlättar hanteringen av färskvaror och att förhindra försäljning av utgångna produkter.

Vad 2D-koden kan länka till

Vid länkning till produktspecifik information online, behöver detaljinformation om risker vara tydliga och lätta att hitta. Till exempel, om en produkt omfattas av en återkallelse bör den informationen visas direkt när webbsidan öppnas.

Sammanfattning av de viktigaste fördelarna

• Mer data i streckkoden gör det möjligt att spåra viktig information när produkten rör sig genom leveranskedjan och, potentiellt, även efter köp.
• Att länka till webbinnehåll som handlar om risken ökar möjligheten att vidta lämpliga åtgärder för ökad säkerhet.

Exempel med olika produkttyper

• Sushi förpackad i butik är märkt med GTIN (01) och utgångsdatum och tid (7003) i en GS1 DataMatrix. Vid en viss tidpunkt under dagen interagerar detaljhandelssystemet med streckkoden och flaggar produkten som utgången och stoppar försäljningen.
• En salladsmix är märkt med en GTIN (01) och batchnummer (10) i en QR med GS1 Digital Link. De som läser av streckkoden kan få information om gården där ingredienserna hämtades från, hållbarhet och allergener.
• Bilbarnstolar är märkta med GTIN (01) och serienummer (21). Serialiserat GTIN används för att förenkla verifiering av produktens registrering och ge information om garantier. Dessutom, när en återkallelse inträffar, kan de påverkade bilbarnstolarna identifieras genom att skanna en 2D-kod som innehåller GS1 Digital Link som informerar dem om att deras produkt är en del av återkallelsen och lämpliga steg att ta därefter.
• Klor är märkt med enbart GTIN (01) 2D-kod med GS1 Digital Link. Streckkoden länkar användare till säkra hanteringsinstruktioner och instruktioner om hur det ska slängas.
• Allergenen linalool används i en parfym märkt med GTIN (01) och batchnummer (10) i en 2D-kod med GS1 Digital Link. När en fullständig lista över allergener inte får plats på produktförpackningen, länkar QR-koden användare till allergendeklarationer och andra certifikat.
• Fotbollströjor är märkta med GTIN (01) och serienummer (21). Dessa produkter spåras genom hela leveranskedjan där både GTIN och serienummer registreras. Vid detaljhandelns försäljningsställe registreras även serienumret. En produkts äkthet kan verifieras med serialiserat GTIN. I en situation där produkten returneras kan det bekräftas att det var en produkt som såldes genom just den försäljningskanalen.

1.3.5 Behov i leveranskedjan eller detaljhandeln

Möjligheter

Utöver möjligheterna till ökat konsumentengagemang kan GS1-kompatibla 2D-koder ge fördelar i hela leveranskedjan. Återförsäljare kan använda informationen i 2D-koder för ett utökat värde genom att läsa in mer än GTIN på leverantörers produkter, sina egna märkesprodukter eller på etiketter i butik för färskvaror.

Hur GS1-standarder kan hjälpa

2D-koder kan innehålla data som stödjer leveranskedjan och förbättrar konsumentsäkerhet och nöjdhet. De kan användas för återkallelser, spårbarhet, lagernivåer, autentisering av returer med mera. Värdet av informationen i streckkoden ökar när den kombineras med andra standarder relaterade till produkten och dess hantering.

Val av streckkoder och syntax

Alla 2D-koder för detaljhandeln kan skapa mervärde. Om det inte behövs en koppling till webben är GS1 DataMatrix med GS1 element string-syntax bäst. Om en upplevelse online är nödvändig bör en QR-kod med GS1 Digital Link med Digital Link användas.

Val av GS1 Applikationsidentifierare

Återförsäljare kan anpassa sina system så att applikationsidentifierare utöver GTIN (01) kan läsas av på streckkoden. Det som oftast prioriteras är batchnummer, datum, ursprungsland, variabelmåttinformation och serienummer.

Vad 2D-koden kan länka till

Om koden används för detaljhandel utan konsumentengagemang kanske den inte behöver länka till något. Istället kan den innehålla affärsinformation, t.ex. hanterings- eller avfallsinstruktioner. För leveranskedjan varierar valet av applikationsidentifierare beroende på behov. För mer detaljerad identifiering kan produktvariant (22), batchnummer (10) och serienummer (21), samt applikationsidentifierare för datum och ursprung.

Sammanfattning av de viktigaste fördelarna

• Mer detaljerad identifiering av produkter underlättar isolering av produkter med problem, bekräftar produkters äkthet och underlättar lagerhantering.
• Datuminformation i streckkoder underlättar effektiv hantering av lager och färskvaror.
• Mer information i streckkoden hjälper till att uppfylla behov av spårbarhet, ursprungsinformation och att göra etiska inköp.

Exempel med olika produkttyper

• Vid delikatessdisken skivas kött enligt konsumentens önskemål. GTIN för artikeln (01) tillsammans med attribut för variabelmått för vikt (320n) och pris (390n), skrivs ut i butik i en GS1 DataMatrix-streckkod. GTIN möjliggör identifiering av artikeln medan de andra applikationsidentifierarna gör att den specifika vikten och priset registreras och debiteras korrekt vid utcheckning.
• En förpackning med hundfoder uppdateras med en bild av den berömda hunden, George. Detta kräver inte ett nytt GTIN enligt GTIN-reglerna, så produktvariant (22) läggs till GTIN (01) i en Data Matrix med GS1 Digital Link. Det gör att rätt data associerad med varianten kan dras genom hela återförsäljarens ekosystem och data specifik för försäljningen av George-varianten registreras och hanteras.
• En lyxhandväska är märkt med en QR-kod med GS1 Digital Link som innehåller GTIN (01) och serienummer (21). När den säljs registreras GTIN och serienummer under transaktionen och kan användas för att validera och påskynda en framtida retur.

1.3.6 Hållbarhet och cirkularitet

 Möjligheter

Hållbarhet och cirkularitet skapar stora möjligheter för företag att anpassa sig till nya affärsprocesser och krav. Genom att koppla mer data till en produkt under hela dess livscykel, öka transparensen samt erbjuda utbildning till konsumenter, kan hållbarheten förbättras i hela värdekedjan.

Hur GS1-standarder kan hjälpa

GS1-standarder gör det möjligt för företag att identifiera, märka och dela information smidigt, vilket skapar ett gemensamt språk för affärsprocesser. Detta förbättrar informationsflödet mellan aktörer och gör att viktig data kan nå konsumenter. Genom att lagra information i 2D-koder kan produkter kopplas till digital data som stöder hållbarhet och cirkulär ekonomi.

Val av streckkoder och syntax

För hållbarhetsändamål är det värdefullt att både bädda in mer data i streckkoden och erbjuda en webbvänlig upplevelse. Därför är en 2D-kod med GS1 Digital Link det bästa valet.

Val av GS1 Applikationsidentifierare

Utöver GTIN (01) kan mer detaljer som batchnummer (10) och serienummer (21) ge specifik information om produkten. Ursprungsland (422) och GLN (416) är bra om det finns behov av att registrera platsinformation automatiskt vid skanning. Applikationsidentifierare för datum är också värdefulla för att minska svinn och hantera färskvaror.

Vad 2D-koden kan länka till

Med GS1 Digital Link kan användare få information om ursprung, certifieringar, återvinning, återanvändning samt produktens roll i en hållbar leveranskedja.

Sammanfattning av de viktigaste fördelarna

• Att ha information i streckkoder om olika åtgärder kan hjälpa till att återföra avfall till värdekedjan genom att underlätta återvinning och återanvändning av produkter.
• Att använda datum på färskvaror motverkar matsvinn.
• Att tillhandahålla lättillgänglig, transparent information till företag och konsumenter underlättar hållbara metoder.

Exempel med olika produkttyper

• En sneaker har en QR-kod med GS1 Digital Link som innehåller GTIN (01) och serienummer (21) både på förpackningen och insytt i skon. Det gör att de kan spåras för att se att de är äkta, samtidigt som information om produkten kan delas. Till exempel kan QR-koden länka till information om materialinköp, etiska arbetsmetoder och hur produkten ska återvinnas.
• En förpackning med äpplen är märkt med en GS1 DataMatrix med GTIN (01) och bäst före-datum (15). När bäst före-datumet nås dras produkten från hyllorna och omvandlas till bakverk och märks om för att förhindra matsvinn.
• Kräftor med variabel vikt är märkta med en QR-kod med GS1 Digital Link och GTIN (01), batchnummer (10), nettovikt (310n) och ett utgångsdatum (17). Produkten närmast utgångsdatumet kan roteras för försäljning först. Dessutom kan automatiska prissänkningar ske för att stimulera konsumentköp. Den som skannar QR-koden kan få detaljer om hållbara fiskemetoder och var produkten hämtades från samt läckra recept.

Notera: Det finns tillämpningar där andra GS1-identifierare än GTIN kan användas för att stötta hållbarhetsinitiativ. Till exempel används GRAI (Global Returnable Asset Identifier), för att spåra påfyllningsbara dryckesbehållare, återanvändbara behållare och återanvändbara shoppingpåsar allt oftare i detaljhandeln. Kontakta GS1 Sweden för mer information.

1.3.7 Övergång från 2D-koder som inte använder GS1-standarder

Det är vanligt att produkter redan har en 2D-kod på förpackningen som inte följer GS1-standarder. Dessa används ofta för konsumentengagemang eller för interna ändamål som förpackningsidentifiering, förfalskningsskydd och hållbarhetshantering.

• Konsumentengagemang: Dessa streckkoder används för att erbjuda olika upplevelser till konsumenter.
  • URL: Att byta från en generell URL till GS1 Digital Link URI-syntax är en bra start för varumärken som vill använda en standardiserad 2D-kod. Detta gör att koden kan ge samma upplevelse som idag, men med fördelen att GTIN och extra data kan bäddas in, vilket skapar fler möjligheter för återförsäljare. Observera att detta kan påverka storleken på streckkoden på grund av förändrad datastruktur.
  • Lojalitetsprogram eller kampanjer: Produkter kan ha interna streckkoder som skannas via appar. GS1 Digital Link URI-syntax kan länka till samma innehåll och fungera både med appar och i vissa fall med mobilkameror.
  • Andra interna märkningar: Streckkoder kan även användas för att hjälpa personer med synnedsättning eller uppfylla marknadsspecifika krav. Kontakta GS1 Sweden för mer information om hur GS1-kompatibla koder kan stötta dessa behov.
• Interna processer: Dessa streckkoder innehåller data som inte är avsedda att användas av konsumenter, återförsäljare eller andra handelsaktörer.
  • Förpackningskomponenter: 2D-koder kan säkerställa att rätt etikett, lock eller annan komponent monteras korrekt på andra förpackningskomponenter. Förpackningskomponentnummer (243) kan användas för att kombinera flera streckkoder som används för olika ändamål till en. Att slå samman streckkoder på en förpackning kan dock innebära vissa utmaningar beroende på hur den används under tillverkningsprocessen. Platsen där detaljhandelns streckkod placeras kanske inte är lämplig för var streckkoden behöver placeras för tillverkningsprocessen. Slutligen kan system kräva uppdateringar för att känna igen och agera på applikationsidentifierare (243).
  • Intern identifiering: Produkter kan vara märkta med SKU:er, kundnummer eller andra identifierare. Vissa har en EAN-kod med ett Restricted Circulation Number (RCN) till exempel variabellmåttsnummer. Om produkten har variabelmått kan RCN innehålla vikt- eller prisinformation. RCN är endast unikt på nationell nivå och kan inte ersätta GTIN i en GS1-kompatibel 2D-kod. För variabelmåttsartiklar kan numret ersättas med GTIN plus vikt eller pris.
  • GS1 Applikationsidentifierare (240) kan användas för att inkludera en intern identifierare från tillverkaren i samma streckkod som GTIN under en övergångsperiod. Detta gäller dock inte för RCN, eftersom RCN inte får kodas med GS1 Applikationsidentifierare.

1.4 Vad ska ingå i streckkoden?

En viktig fördel med 2D-koder är möjligheten att hämta tilläggsdata med en enda skanning. 2D-koder är flexibla med vilken data som kan ingå och kan anpassas efter olika användningsområden utan att överbelasta själva koden med data. Nya datafält kan dock få praktiska konsekvenser till exempel kan tillägg av dynamisk data påverka användningen av förtryckta streckkoder och göra 2D-koden större.

Två saker som bör övervägas vid beslut om vad som ska ingå i 2D-koden är:

1. Är denna data nödvändig för att identifiera produkten på den detaljnivå som krävs för att vidta åtgärder vid behov?
   • Exempel: GTIN, batchnummer och försäljningsdatum kan behövas i kassan för att hantera prisuppslagning, kontrollera försäljningsdatum och koppla batchnummer till lojalitetsprogram.
2. Kan informationen istället hämtas online eller via andra system?
   • Exempel: Produktionsdatum och ursprung kan spåras via batchnumret, medan hållbarhetsinformation kan länkas till genom GS1 Digital Link.

Viktigt: Om informationen kan hämtas online eller via butikens system, bör den inte kodas direkt i streckkoden. Detta är särskilt relevant för 2D-koder som redan innehåller GTIN och serienummer, eftersom all annan data kan nås via internetanslutning.

1.4.1 GS1 Applikationsidentifierare som används i detaljhandeln

Detta avsnitt belyser olika typer av data som kan ingå i en 2D-kod med hjälp av GS1 Applikationsidentifierare. Listan är inte fullständig. I avsnitt 3 i GS1 General Specifications finns alla tillgängliga applikationsidentifierare.

• Primär identifiering
  • GTIN (Global Trade Item Number) (01): Används för att unikt identifiera artikeln.
• Kvalificerare för GS1-identifierare
  • Produktvariant (CPV) (22): CPV kan användas för att skilja en variant av en konsumentartikel från en annan om förändringen inte kräver tilldelning av ett annat GTIN enligt GTIN-reglerna, men kommunikation mellan aktörer i handeln krävs för att underlätta för konsumenter. Varumärkesägaren är ansvarig för att tilldela produktvarianten.
  • Batchnummer (10): Batchnummer kopplar en artikel med information som tillverkaren anser relevant för spårbarhet. Data kan hänvisa till själva artikeln eller till artiklar som den innehåller. Numret kan till exempel vara ett produktionsbatchnummer, ett skiftnummer, ett maskinnummer, en tid eller en intern produktionskod. I fall där samma produkt tillverkas på olika platser är varumärkesägaren och tillverkaren ansvariga för att säkerställa att batchnummer inte dupliceras för ett GTIN.
  • Serienummer (21): Ett serienummer tilldelas en enhet för dess livstid. När det kombineras med ett GTIN identifierar ett serienummer unikt en individuell artikel. Varumärkesägaren och tillverkaren är ansvariga för att säkerställa att serienummer inte dupliceras för ett GTIN. Serienummer är mest användbart på produkter som behöver exakt spårning eftersom de möjliggör att varje instans av produkten identifieras individuellt.
• Variabelmåttattribut används endast till produkter som har någon enhet som förändras och som påverkar hur produkten köps. Det används oftast med färskvaror, som kött, skaldjur, frukt och bakverk. Variabelmåttartiklar finns även inom bygg-/DIY, hobby och andra produkttyper.
  • Antal artiklar (30): Antalet artiklar som ingår i en variabelmåttvara (t.ex. äpplen, bultar).
  • Nettovikt i kilogram (310n): Den totala vikten av produkten som säljs. (t.ex. 5,5 kg lax)
  • Pris används av kassasystem för att debitera rätt belopp till konsumenten. Betalningsbelopp för variabelmåttartikel – enskilt monetärt område (392n). Betalningsbelopp för variabelmåttartikel och ISO-valutakod (393n. )Betalningsbelopp per måttenhet enskilt monetärt område (395n)
  • Andra applikationsidentifierare för variabelmått finns tillgängliga för information om mått på artiklar.
• Datum används främst för att säkerställa färskhet, planera tillgänglighet på hyllan och främja konsumentsäkerhet.
  • Produktionsdatum (11): Produktions- eller monteringsdatumet som bestäms av tillverkaren. Det kan underlätta lagerrotation och lagerhantering.
  • Förpackningsdatum (13): Datumet då varorna packades och bestäms av packaren. Det kan underlätta lagerrotation och lagerhantering av förpackade artiklar.
  • Bäst före-datum (15): Ett bäst före-datum på etiketten eller förpackningen anger slutet på den period under vilken produkten kommer att behålla specifika kvalitetsegenskaper och påståenden, även om produkten kan fortsätta att behålla positiva kvalitetsegenskaper efter detta datum.
    • En återförsäljare kan använda detta för att bestämma ett datum efter vilket de inte längre kommer att sälja produkten.
  • Försäljningsdatum (16): Datum som specificeras av tillverkaren som det sista datumet då återförsäljaren ska erbjuda produkten till försäljning till konsumenter. Produkten bör inte säljas efter detta datum.
  • Utgångsdatum (17): Datum som bestämmer gränsen för konsumtion eller användning av en produkt eller kupong. Dess betydelse bestäms av vilken typ av artikel det är. Till exempel med livsmedel kommer datumet att indikera risken för en direkt hälsofara som uppstår vid användning av produkten efter datumet. Det kallas ofta ”sista förbrukningsdatum”.
  • Utgångsdatum och tid (7003): Tillverkaren bestämmer utgångsdatum och tid, vilket är relevant endast för kort varaktighet och för artiklar som inte kommer att skickas på långa avstånd och inte utanför tidszonen. Detta används för extremt tidskänsliga artiklar som måste förhindras från att säljas vid en specifik tidpunkt på dagen.
  • Produktionsdatum och tid (8008): Produktionsdatum och tid bestäms av tillverkaren.
• Ursprungsinformation
  • GLN (Global Location Number) för platsen för produktionen eller servicen (416): GLN används i kombination med GTIN för att specificera var produkten producerades eller servades. Information som är associerat med ett GLN i en databas eller andra platser ger detaljinformation om den platsen. Det kan användas när ett GTIN tillhandahålls vid flera anläggningar där ursprungsland inte är tillräckligt detaljerat och informationen inte kan kopplas till ett batchnummer eller serienummer.
  • Ursprungsland (422): Ursprungslandet är normalt det land där artikeln har producerats eller tillverkats. I applikationer för köttleveranskedjor (422) används det för att indikera djurets födelseland. På grund av en mängd olika definitioner för ursprungsland, som skapats för olika ändamål, är det tillverkarens ansvar att tilldela rätt ursprungsland.
• Företagsspecifika applikationsidentifierare
  • Ytterligare produktinformation från tillverkaren (240): Denna applikationsidentifierare möjliggör att identifieringsdata annat än GTIN representeras i en GS1-databärare. Det är en korsreferens till tidigare använda katalognummer. Denna extra varuidentifiering betraktas som ett attribut för GTIN eftersom det underlättar förflyttningen till GS1-standarder under en övergångsperiod. Det får inte användas för att ersätta GTIN.
  • Kundens artikelnummer (241): Detta används för att tillåta att identifieringsdata annat än GTIN representeras i en GS1-databärare. Det BÖR endast användas mellan handelsaktörer som för närvarande använder kundens artikelnummer för beställning och som har kommit överens om en tidsplan för att konvertera till GTIN för deras affärsändamål. GTIN och kundens artikelnummer (241) är för användning under en övergångsperiod. Kundens artikelnummer får inte användas istället för GTIN, eller för att koda RCNs.
  • Förpackningskomponentnummer (PCN) (243): Ett PCN tilldelas förpackningskomponenten för dess livstid. När det är associerat med en GTIN identifierar ett PCN unikt förhållandet mellan en färdig konsumentvara och en av dess förpackningskomponenter. PCN är för internt bruk.

1.4.2 Vilken syntax ska man välja?

Användning av GS1 element string-syntax

GS1 element string-syntax används med GS1 DataMatrix och har samma dataformat som GS1-128 och kan redan vara tillgängligt i vissa detaljhandelssystem till exempel lagersystem.

Denna syntax är bäst för mindre streckkoder där det behövs mer information än GTIN men där det saknas behov av koppling till information på webben utan en särskild app i mobiltelefonen.

I vissa fall kan regleringar specificera användningen av GS1 DataMatrix för vissa produkttyper.

Användning av GS1 Digital Link URI-syntax

Denna syntax används i QR-koder eller Data Matrix och tar samma GS1 Applikationsidentifierare som används i GS1 element string-syntax och sätter dem i ett webbvänligt format.

Varumärkesägare väljer denna syntax när de vill koppla konsumenter till information online. Det går att lägga in bara GTIN eller GTIN med  A, som batch- eller serienummer. I vissa fall kan en reglering specificera användningen av streckkoder som kan koppla konsumenter till information för vissa produkttyper.

Förutom GTIN och valfria applikationsidentifierare innehåller GS1 Digital Link URI ett domännamn som bestäms av varumärkesägaren.

_{Figur 1.2 Exempel på QR-kod med GS1 Digital Link URI-datasträng: https://example.com/01/09524810000339/10/YA12AB?17=271231}

För att GS1 Digital Link URI ska leda en konsument till information måste hela datasträngen, inklusive domännamnet, ställas in för att omdirigera användaren till befintligt innehåll. För mer information:

• • Best practices for creating your QR Code powered by GS1 ger en översikt i vad som är  viktigast vid skapandet av en GS1 Digital Link URI och hur den används.

• • Connecting barcodes to related information ger information om metoder för att maximera funktionaliteten hos en GS1 Digital Link 2D-kod.

• • GS1 Digital Link quick start guide en praktisk vägledning riktad till de som ska implementera och som har viss kännedom i webbteknik.

1.5 Val av vilken streckkod som ska användas

Det finns flera alternativ för 2D-koder som är utformade för att möta olika behov. I diskussionen om global standardisering inom detaljhandeln enades intressenterna om tre huvudalternativ:

• • GS1 DataMatrix med GS1 element string-syntax: Bäst när inte webbkompatibilitet krävs, men där en mindre streckkod än de linjära alternativen eller där data utöver GTIN behövs. 

_{Figur 1.3 GS1 DataMatrix med GS1 element string-syntax}

• • QR-kod med GS1 Digital Link: Bäst när det finns krav på konsumentengagemang och kompatibilitet med mobiltelefoner.

_{Figur 1.4 QR-kod med GS1 Digital Link URI}

• • Data Matrix med GS1 Digital Link: Kan användas när det finns krav på konsumentengagemang eller utrymmet är begränsat. Data Matrix är inte helt kompatibel med kameran på mobiltelefoner.

_{Figur 1.5 Data Matrix med GS1 Digital Link URI}

Viktigt: Precis som med övergång från linjära streckkoder till 2D-koder, kan även en övergång mellan olika 2D-kodstyper och förändring av data i streckkoden göras. Även om det är bäst att göra denna förändring en gång, kan det behöva ändras över tid . När nödvändiga uppdateringar har gjorts kommer återförsäljares system att kunna läsa båda.

Tabell 1.2 Val av streckkod

	GS1 DataMatrix	QR-kod (GS1 Digital Link URI)	Data Matrix (GS1 Digital Link URI)
GS1-streckkodssyntax	GS1 element string	GS1 Digital Link URI	GS1 Digital Link URI
Koppling till digitalt innehåll	Kräver specialiserad mobilapp	Kan skannas av konsument med mobilkameran	Kräver specialiserad mobilapp
Koppling till utökade, skräddarsydda upplevelser	Kräver specialiserad mobilapp	Kan erbjudas som en länksida, eller kan kräva en specialiserad mobilapp och användning av en resolver godkänd av GS1	Kräver specialiserad mobilapp
Storlek på förpackning	Minsta storlek (av POS-kompatibel 2D)	Större storlek (av POS-kompatibel 2D)	Liten storlek
Hälso- och sjukvård	Globalt godkänd för reglerade sjukvårdsprodukter	Kan eventuellt inte användas på grund av lagkrav	Kan eventuellt inte användas på grund av lagkrav
Möjlighet att skanna med kamerabaserad skanner	Funktionen finns tillgänglig, kan enbart behöva aktiveras	Uppgradering av programvara krävs för att aktivera POS-skannrar	Uppgradering av programvara krävs för att aktivera POS-skannrar

1.5.1 Dubbelmärkning med linjär streckkod och 2D-kod

Under en övergångsperiod krävs det fortfarande att produkter som använder en 2D-kod har en linjär streckkod på förpackningen. Detta krav beror på att återförsäljare och andra affärspartners inte kan läsa 2D-koder utan att göra systemuppdateringar. Återförsäljare behöver skapa funktionalitet för GS1-kompatibla 2D-koder innan linjära streckkoder kan tas bort. Att ta bort den linjära streckkoden för tidigt kan resultera i att ingen läsbar streckkod finns på förpackningen, manuell datainmatning och fel, massiva förseningar vid försäljningsstället, dåliga konsumentupplevelser mm.

Eftersom linjära streckkoder inte kan tas bort förrän 2D-funktioner är aktiverade i hela detaljhandeln, och vissa produkter inte rymmer både den linjära streckkoden och 2D-koden, kan de behöva vänta tills linjära streckkoder inte längre krävs.

1.6 Streckkodsplacering och klartext

När det gäller var streckkoden ska placeras och hur text som är kopplad till innehållet i streckkoden ska visas, finns det några alternativ att välja mellan. Detta avsnitt visar olika alternativ för placering av streckkod och klartext. Standarder för placering av 2D-kod och klartext finns i GS1 General Specifications.

 1.6.1 Generella exempel

Dessa exempel visar vanliga alternativ för placering av streckkod.

• • Enbart GTIN i 2D-koden

_{Figur 1.6 Exempel på placering 2D-kod med enbart GTIN.}

• • GTIN med ett datum: Placering och formatering av klartexten relaterat till datumet kan variera.

_{Figur 1.7 Exempel på datumplaceringar.}

• • GTIN med batchnummer och serienummer: Placering och formatering av klartexten relaterat till tilläggsdata utöver GTIN kan variera.

_{Figur 1.8 Exempel på placering av batchnummer och serienummer.}

• • GTIN med produktvariant (CPV): Placering och formatering av klartexten relaterat till CPV kan variera.

_{Figur 1.9 Exempel på produktvariant.}

• • GTIN med förpackningskomponentnummer (PCN): Eftersom ett PCN endast är för internt bruk behöver informationen inte visas på etiketten.

_{Figur 1.10 Exempel på förpackningskomponentnummer.}

1.6.2 2D-kod som används för marknadsföring

Ibland läggs 2D-koden till i marknadsföringssyfte med fokus på konsumentengagemang. Dessa streckkoder brukar bara innehålla GTIN med GS1 Digital Link URI-syntax och är ett tillägg till en GS1-kompatibel linjär eller 2D-kod för utgångskassan. Dessa 2D-koder kan placeras på framsidan- eller på sidan av förpackningen separat från streckkoden för utgångskassan och kräver inte klartext.

_{Figur 1.11 Exempel på 2D-kod för konsumentengagemang på förpackningens framsida.}

Att placera en 2D-kod på en annan del av förpackningen, men på samma sida som streckkoden för utgångskassan, kan resultera i att både konsumentengagemangs- och kassastreckkoden läses av. Det kan orsaka oavsiktliga kassatransaktioner.

_{Figur 1.12 Exempel på 2D-kod för konsumentengagemang på förpackningens baksida.}

1.6.3 Placering av streckkoder på angränsande sidor

En del väljer att placera streckkoder på angränsande sidor av en förpackning. Det kan vara ett resultat av hur produkten marknadsförs, hur konsumenter interagerar med sidorna eller för att underlätta skanning av större produkter i leveranskedjan. Det viktigaste är att placera streckkoderna på ett avstånd där streckkodsläsare kan läsa av streckkoderna tillräckligt nära för att kunna avgöra att de är på samma produkt och förhindra att en dubbelskanning sker. Även om detta inte är ett problem med användning av presentations- eller handhållna skannrar, finns det en risk att bi-optiska skannrar som läser av produkten från flera vinklar samtidigt kan göra det. Att placera streckkoderna nära varandra på angränsande sidor kan hjälpa systemen att känna igen att streckkoderna är på samma produkt och bearbeta därefter.

_{Figur 1.13 Exempel på streckkodsplacering på angränsande sidor.}

1.6.4 Färskvaror

Formen på olika typer av produkter och variationer inom en produkttyp kan skapa utmaningar när en streckkod ska läggas till. Dessa produkter kan även använda variabelmåttinformation som bäddas in i 2D-koden.

_{Figur 1.14 Exempel på placering på färskvaror.}

1.6.5 Hängetiketter

Produkter som använder hängetiketter har en annan layout jämfört med andra förpackningar. Det är också relativt vanligt att hängetiketter innehåller RFID-taggar.

_{Figur 1.15 Exempel hängetiketter för kläder.}

1.6.6 Stora, tunga eller skrymmande föremål

Det finns regler för streckkodsplacering för stora, tunga eller skrymmande produkter som beskrivs i avsnitt 6.4.9 i GS1 General Specifications. Där definieras stora, tunga eller skrymmande föremål som 450 mm eller mer i två dimensioner och/eller väger mer än 13 kg. Standarden anger att streckkoder på dessa produkter BÖR placeras på motsatta sidor av produkten som visas nedan. Det gör det möjligt att lättare komma åt streckkoderna vid skanning.

 _{Figur 1.16 Exempel på en stor produkt.}

1.6.7 Uppmaning att använda streckkoder

Det finns ingen GS1-standard som kräver eller rekommenderar att en uppmaning att skanna en streckkod ska finnas på förpackningen. Det är upp till varumärkesägaren att bedöma om det är meningsfullt för deras produkt och målgrupp att inkludera en sådan uppmaning.

1.6.8 Produkter som är svåra att märka med 2D koder

Alla produkter och förpackningar har inte tillräckligt med utrymme för en 2D-kod. Vissa produkter, som mycket tunna eller cylindriska produkter, har för lite plats för att en hel 2D-kod ska kunna avläsas ordentligt. Till skillnad från linjära streckkoder, som bara kräver att en skanningslinje avläses, måste hela 2D-koden fångas upp för att den ska kunna läsas av korrekt.

För produkter där detta är ett problem, finns det mindre rektangulära varianter av GS1 DataMatrix och Data Matrix i GS1-standarderna som kan användas. Dessa mindre koder går att läsa på ett tillförlitligt sätt, även om utrymmet är begränsat.

Bilden nedan visar en produkt med en 2D-kod som inte går att läsa.

_{Figur 1.17 Exempel på en cylindrisk produkt.}

Under en övergångsperiod, när både linjära streckkoder och 2D-koder behövs, kan det hända att 2D-koden inte får plats på förpackningen. I så fall måste en linjär streckkod användas tills alla system har uppdaterats och den linjära streckkoden inte längre behövs.

_{Figur 1.18 Exempel på en liten produkt.}

_{Figur 1.19 Exempel på en rektangulär GS1 DataMatrix.}

1.7 Att skapa och skriva ut 2D-koder

1.7.1 Skapa 2D-kod

Att skapa en 2D-kod fungerar på liknande sätt som att skapa en linjär streckkod. Du behöver veta vilken typ av streckkod du ska använda, vilken data som ska ingå och vilken storlek den ska ha. Dessutom måste streckkoden fungera med den utrustning som används för att applicera den och med det material som den appliceras på.

Högkvalitativ mjukvara för att skapa GS1-kompatibla streckkoder formaterar normalt data, optimerar kodningen och ser till att rätt ljusmarginaler läggs till, baserat på användarens eller systemets inställningar. Problem uppstår när mjukvaran inte automatiskt inkluderar speciella tecken som funktionskoden 1 (FNC1) i GS1 DataMatrix, tillåter ogiltiga tecken eller på annat sätt inte följer streckkodssymboliken eller kraven för GS1:s streckkodssyntax (dvs. strukturer eller associationer för GS1 Applikationsidentifierare). När du utvärderar befintlig eller ny mjukvara för att skapa streckkoder, är det viktigt att säkerställa att lösningen kan skapa alla typer av streckkoder och syntaxer som din organisation kommer att behöva, och att det följer GS1-standarder. Det finns viktiga skillnader mellan att skapa linjära streckkoder och 2D-koder, särskilt när det gäller kvalitet och hantering av dynamisk data som förklaras i nästa avsnitt.

I avsnitt 3.2.2 finns mer information om FNC1 och i avsnitt 3.3 teknisk information om skapande av streckkoder.

1.7.2 Streckkodskvalitet och verifiering

Människor och system som använder en streckkod måste kunna skanna den snabbt och få ut den data de behöver. Dålig streckkodskvalitet leder till negativa upplevelser både för företag och konsumenter. Om en streckkod inte går att skanna eller är svår att läsa under hela leveranskedjan kan det orsaka förseningar, kostnader och andra problem eftersom data i streckkoden inte kan användas eller bearbetas. Om en streckkod inte ger de resultat som konsumenterna förväntar sig, kan de få en dålig upplevelse och koppla detta till produkten eller varumärket.

Streckkodskvalitet inom GS1 baseras på en kombination av ISO/IEC tekniska specifikationer och standarderna som beskrivs i GS1 General Specifications. Det rekommenderas starkt att verifiera streckkoden för att säkerställa dess kvalitet och att den kommer att läsas korrekt. GS1 Sweden erbjuder tjänsten BarcodeCheck för att kontrollera streckkodskvalitet.

Viktigt: Streckkodsverifiering gör ingen validering av hur eller var en 2D-kod leder en användare till på webben. För att bekräfta detta behöver separata processer sättas upp.

Följande är en översikt över områden för streckkodskvalitet som sammanfattar vad som finns i specifikationerna. I avsnitt 3.2.1 för teknisk vägledning.

• • Korrekt storlek: Höjd, bredd och modulbredd (till exempel storleken på de små fyrkanterna i en QR-kod) spelar alla roll. Om något element i streckkoden är för stort eller för litet kan utrustning ha svårt att läsa av streckkoden.

• • Tydlig kontrast: 2D koder är utformade för att vara en blandning av ljusa och mörka moduler. System måste kunna skilja mellan ljust och mörkt för att känna igen och avläsa streckkoden för användning. Om färgerna är för lika kan streckkoden inte lätt avläsas och kan misslyckas.

• • Lämplig reflektion: En streckkod med starkt kontrasterande färger kommer fortfarande att ha problem om ljuset som reflekteras på streckkoden förhindrar att ljus- och mörkmönstret känns igen. Vanliga exempel skulle vara högblanka material, plastöverdrag eller direkt märkning på blanka material.

• • Enhetlighet: Jämna, skarpa moduler i ett perfekt rutnät utgör en kvalitativ 2D-kod. Spridning av bläck och varierande underlag (vanligt i återvunnet material) är vanliga exempel på dålig enhetlighet.

• • Inga skador eller defekter: Om streckkoden blir utsmetad, repad eller på annat sätt skadad, kommer kvaliteten att påverkas negativt, oavsett om det sker när streckkoden appliceras eller efteråt.

• • Överensstämmelse med specifikationen: Streckkoder har komponenter som är obligatoriska beroende på streckkodens tekniska specifikationer. Till exempel ”finder pattern” och korrekt användning av FNC1, samt att 2D-koder fungerar bäst med en specifik mängd felkorrigering. Streckkoder är utformade för att användas med dessa komponenter, och utan dem kommer de inte att fungera.

1.7.2.1 Användning av bilder, färger och andra modifieringar i 2D-koder

Alla typer av streckkoder, inklusive 2D-koder, har detaljerade specifikationer och krav för att deras prestanda ska vara konsekvent och tillförlitlig. Former, färger och mönster som utgör en streckkod är viktiga för att den ska kunna avläsas framgångsrikt. Försök att ändra streckkoden genom att lägga till bild, färg, ändra modulens form eller göra andra förändringar, kan det skapa problem för både konsumenter och system som ska läsa av koden.

1.7.3 Skapa streckkoder med dynamisk data

Om streckkoden ska innehålla data som är föränderlig (dynamisk), är det viktigt att tänka på hur det påverkar skapandet av streckkoden. Det kan till exempel begränsa möjligheten att skapa streckkodsetiketter eller förpackningar i förväg.

1.7.4 Tryck av streckkoder

Hur väl 2D-koder kan tryckas med befintlig utrustning och processer beror på flera faktorer som innebär samtal med intressenter. Vilken information som ska ingå i streckkoden, när den informationen ska bli tillgänglig, hur streckkoderna genereras, krav på linjehastighet, vilka trycktekniker som används, var streckkoden ska placeras mm, behöver vara känt. I många fall kan 2D-koder skapas med befintlig utrustning, men inte alltid.

Därför rekommenderas att varumärken som vill börja trycka 2D-koder samlar interna intressenter och systemleverantörer för att avgöra vilken utrustning som finns och vad som behöver uppgraderas. Till exempel, om 2D-koden ska innehålla variabel data, som batchnummer eller bäst före-datum, kan den behöva tryckas i realtid på en produktionslinjen vilket innebär att det kanske inte går trycka förpackningar i förväg.

I avsnitt 2.9 för detaljerad teknisk information relaterad till tryck. 

1.8 Skapa och hantera digitalt innehåll

Att koppla konsumenter och professionella användare till information och upplevelser är en viktig anledning till att använda 2D-koder med GS1 Digital Link URI-syntax. Innehållet som länkas till kan variera beroende på företag och produkt.

Detta avsnitt förklarar viktiga koncept för de som börjar använda GS1 Digital Link URI. GS1 erbjuder omfattande vägledning för att underlätta användningen av GS1 Digital Link URI-syntax i QR-kod eller Data Matrix för att länka till innehåll på webben.

• • Omdirigering: Det som är kodat i streckkoden och var användaren landar efter att ha skannat den är olika URI:er/URL:er. Länken som är inlagd i streckkoden omdirigerar användaren till en befintlig webbplats eller annat digitalt innehåll som är kopplat till produkten. Detta sker hela tiden på webben redan idag. Skillnaden med GS1 Digital Link URI är att processen börjar med skanning av  en streckkod istället för en klickbar länk eller genom att ange information i ett sökfält. När en intern URI byts ut mot en GS1 Digital Link URI, kan omdirigeringen skicka den som skannar streckkoden till samma webbsida som tidigare, men nu med den extra fördelen att det kan användas i detaljhandelns kassasystem för att hämta pris och annan relevant information.

Tabell 1.3 URL-exempel

Exempeltyp	URL-exempel	Kan alla omdirigeras till
Ingen URL i streckkoden	http://www.example.com/uniquelink	https://www.example.com/
QR-kod som inte använder GS1-standarder	https://www.example.com/ultimatepromotion
QR-kod med GS1 Digital Link	https://example.com/01/09506000134352?17=301231

• • Ändra vad användaren omdirigeras till: När en 2D-kod med GS1 Digital Link URI har lagts till på en produktförpackning kan sidan som användaren leds till ändras. I ovanstående scenario kan det allmänna https://www.example.com ändras till en sida om en återkallelse, en tidsbegränsad kampanj eller något annat innehåll. Detta är att omdirigera till en annan slutpunkt och görs med webblänkar hela tiden. Det gör att streckkoden kan förbli densamma medan informationen eller upplevelsen som användaren får kan ändras.

• • En streckkod som kan leda till flera platser: En 2D-kod med GS1 Digital Link URI kan hänvisa till mer än en källa vilket innebär att olika typer av användare kan få den specifika information som de efterfrågar. För att användare ska kunna få information som är relevant för just dem, behöver GS1 Digital Link känna till sammanhanget som frågan ställs i. Det görs med hjälp av standardiserade länktyper och en resolver. En resolver kan beskrivas som en vägvisare som pekar en förfrågan till rätt källa. Till exempel kan produktsidor automatiskt visas på olika språk beroende på var användaren befinner sig eller har för inställningar på sin mobiltelefon, en kampanj kan presenteras endast i områden där produkten säljs, eller en upplevelse kan presenteras endast nattetid.

• • Användning av appar: GS1-standarder definierar inte hur en app med GS1-streckkoder eller GS1 Digital Link URI-syntax ska användas. Med användning av en app kan information som hämtas från standardiserade streckkoder användas för att skapa unika upplevelser inom applikationen. Den kan använda länktyper, kombinationer av data eller GTIN hämtad från en streckkod. Till exempel kan en app använda GTIN och associerade länktyper för att fylla på näringsinformation eller recept i en livsstilsapp.

_{Figur 1.20 GS1 Digital Link, resolver och exempel på länktyper.}

För mer information om dessa ämnen, se: 

• • Best practices for creating your QR Code powered by GS1 ger en översikt över det som är viktigast vid skapande av en GS1 Digital Link URI och hur det används.

• • Connecting barcodes to related information har information om olika metoder för att maximera funktionaliteten hos en GS1 Digital Link 2D-kod.

• • GS1 Digital Link quick start guide är en praktisk vägledning riktad till de som ska implementera och har viss kännedom om webbteknologier.
  • Access online information for healthcare products with the existing GS1 Barcode (2023) ger vägledning om att få tillgång till onlineinformation för hälso- och sjukvårdsprodukter utan att lägga till en QR-kod eller Data Matrix.

1.9 Tekniskt stöd för att skapa och trycka 2D-koder

I detta avsnitt får du mer tekniskt stöd kring skapande av 2D-koder när det gäller innehåll, tryck och kvalitet.

1.9.1 Skapa 2D-kod

Linjära streckkoder och 2D-koder kan tryckas direkt på produkten eller på en etikett. Båda sätten kräver att en layout skapas. Det finns fyra huvudkategorier för att skapa 2D-koder:

• Öppen källkod: hänvisar till programvara vars källkod görs tillgänglig för allmänheten, vilket gör det möjligt för vem som helst att se, använda, modifiera och distribuera koden.
• Software development kit (SDK): är en uppsättning programvaruverktyg, bibliotek, dokumentation och exempel på koder som tillhandahålls av en programvaruleverantör för att hjälpa utvecklare att skapa applikationer för ett specifikt programvaruramverk, plattform eller hårdvaruenhet. Tillgången till en SDK förenklar utvecklingsprocessen genom att tillhandahålla förbyggda funktioner, verktyg och resurser som utvecklare kan använda. ERP-system använder ofta SDK-lösningar för att underlätta systemintegration.
• Kommersiell programvara för etikettdesign: är specialiserad programvara som används för att skapa och skriva ut etiketter i olika branscher. Dessa verktyg erbjuder avancerade funktioner och möjligheter för att designa etiketter, streckkoder och RFID (Radio Frequency Identification)-taggar. Några vanliga funktioner för kommersiell etikettdesign är:
  • Designmallar för etiketter: avancerade möjligheter till etikettdesign som gör att användare kan skapa komplexa etiketter med grafik, text, streckkoder och andra komponenter.
  • Dataintegration: integration med databaser och affärssystem möjliggör dynamiska data på etiketter, vilket säkerställer noggrannhet och effektivitet.
  • Efterlevnad: dessa verktyg följer ofta branschstandarder som GS1 och regler, vilket gör dem lämpliga för företag med specifika märkningskrav.
  • Automation: lösningar som stödjer automatisering för att effektivisera etikettutskriftsprocesser och minska manuellt arbete.
  • Användarstöd: kommersiell programvara oftast med supporttjänster, dokumentation och användargrupper för att hjälpa användare optimera sina arbetsflöden för etikettdesign och utskrifter.
• Programvara från skrivartillverkare: är lösningar som tillhandahålls av skrivartillverkare för hantering och kontroll av deras tryckutrustning. Dessa lösningar är vanligtvis utformade för att erbjuda:
  • Centraliserad kontroll: för att hantera flera skrivare från ett gränssnitt, vilket ökar effektiviteten och minskar fel.
  • Integration: dessa lösningar erbjuder ofta integrationsmöjligheter med företagssystem, databaser och annan produktionsrelaterad programvara för sömlöst datautbyte.
  • Jobbhantering: funktioner för jobbplanering och hantering gör det möjligt för användare att optimera tryckprocesser och effektivisera produktionsarbetsflöden.
  • Efterlevnad: utformade för att följa branschstandarder och regler relaterade till kodning, märkning och etikettering.
  • Fjärrövervakning: gör det möjligt för användare att övervaka tryckprocesser och diagnostisera problem, vilket bidrar till proaktivt underhåll och minimerad nertid.

1.9.1.1 Överväganden vid skapande av 2D-kod

Alla fyra huvudkategorier kan stöttas av GS1 Barcode Syntax Resource. Öppen källkod och SDK:er behöver integreras i en större programvarulösning, medan de kommersiella och skrivartillverkarnas lösningar är fristående och kan anslutas till en varumärkes- eller detaljhandelsföretagslösning som beskrivs i avsnitt 3.1 exempel varumärken och tillverkare.

Det är viktigt att arbeta med alla intressenter för att välja rätt 2D-kod för detaljhandeln och för att skapa den mest effektiva lösningen för att möta det specifika behovet. Att optimera data för att minimera 2D-kodens storlek säkerställer framgångsrika utskrifter och skanningar. När du designar eller skapar 2D-koder för detaljhandeln, hänvisa till standarderna och reglerna i GS1 General Specifications.

1.9.2 Tryck

När 2D-kodens data och kodning har optimerats är nästa steg att trycka streckkoden. Den valda tryckmetoden beror på streckkodens storlek, tillverkningshastigheten, underlaget och om den kodade datan är statisk eller dynamisk. Några andra faktorer vid val av tryckmetod är intrångsskydd (IP-klassning), den totala ägandekostnaden och eventuell miljöpåverkan.

De viktigaste skrivarna som används i tillverkningen är:

• Kontinuerlig bläckstråleskrivare (CIJ): CIJ är en kontaktlös tryckmetod som använder en kontinuerlig ström av bläckdroppar. Bläcket sprutas ut genom ett litet munstycke och laddas och avleds sedan av elektroder för att skapa tecken på ett underlag. CIJ används ofta för höghastighetstryck på olika material, inklusive förpackningar. De flesta CIJ-applikationer involverar tryck av datum eller annan spårbarhetsinformation, men 2D-koder ligger väl inom denna typ av skrivares kapacitet.
• Termisk bläckstråleskrivare (TIJ): TIJ är en kontaktlös tryckmetod som använder små resistorer för att värma och förånga bläck, vilket skapar små bubblor. Expansionen av dessa bubblor driver bläckdroppar på underlaget och bildar tecken eller streckkoder. TIJ används ofta i bordsskrivare till mindre utskrifter som 2D-koder. En av de största TIJ-applikationerna är GS1 DataMatrix som är tryckta i hälso- och sjukvårdsapplikationer.
• Termisk överföring och direkttermisk
  • Termisk överföring: En tryckteknik där ett termiskt skrivhuvud applicerar värme på ett band och överför bläck till underlaget, vanligtvis etikett eller film. Det används ofta för högkvalitativt och hållbart tryck.
  • Direkttermisk: Denna metod använder värmekänsligt papper eller etikettmaterial. När det termiska skrivhuvudet applicerar värme aktiverar det kemikalierna i papperet och skapar tecken eller streckkoder. Det används ofta för etiketteringsapplikationer med kortare livslängd.

Inom dessa termiska trycktekniker finns det tre huvudkategorier:

• Termotransfer (TTO) är en variant av termisk överföring som vanligtvis används inom förpackningsindustrin. Det innebär att skriva ut variabla data, såsom utgångsdatum eller batchnummer, på flexibla förpackningsmaterial.
• Etikettskrivare är kompakta skrivare utformade för små till medelstora tryckvolymer. De används vanligtvis i kontorsmiljöer, återförsäljare eller mindre produktionsmiljöer för uppgifter som att skriva ut etiketter, streckkoder och fraktetiketter.
• Print and apply-system är automatiserade lösningar som skriver ut etiketter på begäran och applicerar dem på produkter eller förpackningar. Dessa system används ofta i industriella miljöer för att märka produkter med variabel information.

• Laser: Laser används i skrivare för att producera högkvalitativa 2D-koder. I samband med industriellt tryck används lasrar ofta för märkning och kodning på olika material. Med lasertryck beror märkningskvaliteten på underlagets reaktion på laservåglängden. Det finns flera våglängder och tre laserprocesser:
  • Ablation tar bort lager av material (bläck) och exponerar lägre ytor och kan generera 2D-koder som kan skannas av de flesta kamerabaserade skannrar.
  • Gravyr smälter (plastmaterial) eller spräcker (glas) och skapar spår eller fördjupningar i underlaget. 2D-koder som skapas med gravyr kräver att att belysning och avläsningssystem specialanpassas.
  • Termokemisk använder reaktionen av ett material i underlaget (t.ex. glimmer) eller tillsatt till ytan (t.ex. vattenbaserad finish). Kontrasten är ofta kapabel att skannas av de flesta kamerabaserade skannrar.
• Drop on demand (DOD): DOD är teknik för bläckstråleskrivare där bläckdroppar exakt sprutas ut från ett skrivhuvud på underlaget. Denna metod möjliggör exakt kontroll över droppens placering och används ofta vid industriell och kommersiell tryck. Det finns två huvudtyper av DOD-skrivare.
  • Ventilstråle är en specifik typ av DOD-teknik där bläckdroppar sprutas ut genom en ventilmekanism. De flesta stora ventilstråleskrivare är inte lämpliga för tryck av 2D-koder i detaljhandeln, men mindre ventilstrålemetoder som mikroelektromekaniska system (MEMS) ventiler som har fördelen att de kan göra högupplösta utskrifter i hög hastighet och som kan generera 2D-koder av hög kvalitet.
  • Piezo DOD-teknik genererar bläckdroppar genom att ändra formen på piezoelektriska kristaller inom skrivhuvudet. Piezoteknik är känd för sin mångsidighet och kompatibilitet med ett brett utbud av bläck.
• Kommersiella tryckpressar används på en mängd olika företag för att producera tryckt material som förpackningar, etiketter, tidningar, tidskrifter, böcker, reklammaterial och mer. Trycktekniker som används i kommersiella tryckprocesser är till exempel gravyr, flexografi och offsettryckprocesser.
  • Rotationsgravyr är en höghastighets och högkvalitativ tryckprocess som använder graverade cylindrar för att överföra bläck på ett underlag och används ofta för långa tryckkörningar av tidningar, kataloger, förpackningsmaterial och dekorativt tryck.
  • Flexografi eller flexotryck är en allmänt använd tryckprocess som använder flexibla reliefplattor för att överföra bläck på olika underlag. Det används vanligtvis för förpackningsmaterial, etiketter, tidningar och korrugerad kartong.
  • Offsettryck, även känt som litografi innebär att överföra bläck från en platta till en gummiduk och sedan till tryckytan. Det är lämpligt för en mängd olika underlag och används vanligtvis för böcker, tidskrifter, broschyrer och förpackningar. Det spelar en avgörande roll i produktionen av tryckt media och är nödvändiga för att möta tryckbehoven hos företag, förlag, annonsörer och konsumenter. Processen att skapa överföringsplattor innebär att 2D-kodens data kommer att vara statisk för produktionskörningen om inte en digital skrivare läggs till i tryckpressprocesserna.
• Digitaltryck (Piezo) innebär exakt kontroll av bläckdroppar genom deformation av piezoelektriska kristaller. Det används ofta i olika utskrifter, inklusive grafik, textilier, förpackningar och industriell märkning. Digitalt tryck tillåter dynamisk dataskrivning och anpassning. Inline-produktionsapplikationer håller på att utvecklas men kräver mycket bra material- och produkthantering. Produktförpackningar och applikationsetiketter som är förtryckta offline är den vanligaste lösningen för att lägga till 2D-koder.
• Framväxande trycktekniker har höjt gränsen för tryck av 2D-koder. I nästa generation skrivare finns binära laserarray, super piezo bläck, höghastighets piezo och termiskt reaktiva bläckbeläggningar som gör det möjligt för nuvarande lasrar att uppnå nya topphastigheter. Dessa nästa generations skrivare har en kapacitet på 120 meter per minut, vilket överstiger behoven hos de flesta produktionslinjer med hög volym.

1.9.2.1 Överväganden vid tryck av 2D-koder

Varje tryckteknik har fördelar och begränsningar beroende på önskemål om till exempel maxhöjd, upplösning, hastighet, underlaget som det ska tryckas på, tryckmiljön och den förväntade hållbarheten hos 2D-koden. Bilaga 8.1 ger detaljer om ovannämnda trycktekniker.

Att trycktekniken uppfyller kraven för storlek och produktionshastighet för 2D-koder i detaljhandeln betyder inte att applikationen kommer att lyckas. En lösning för tryckning av 2D-koder kräver även repeterbar och stabil produkt- och materialhantering Den relativa positionen för 2D-kodsmodulen är viktig för att säkerställa att skanningen lyckas. Kvalitativa 2D-koder produceras när produktens tryckyta inte rör sig vinkelrätt mot skrivhuvudet med en uppmätt hastighet. Andra viktiga faktorer inkluderar bläckets opacitet, bakgrundens färg och om tryckytan är platt eller har en glansig yta.

Placeringen beror på om 2D-koden är avsedd för detaljhandelns kassasystem eller enbart för konsumentengagemang (avsnitt 1.6.2). Det är viktigt att undvika områden med potentiella störningar från grafik, veck eller andra förpackningskomponenter som kan påverka ljusmarginalerna i 2D-koden.

Det är viktigt att säkerställa att kontrasten mellan 2D-koden och förpackningens bakgrundsfärg är tillräckligt hög. Hög kontrast förbättrar läsbarheten och att streckkoden kan skannas. Ytor med glans kan reflektera ljus och påverka vad skannern kan avläsa, så det rekommenderas att glansiga ytor undviks. Figur 1.21 visar en kamerabild från två speglar i en bioptisk skanner. Notera att den nedre reflektionen har en vit linje orsakad av etikettens glans och den spekulära reflektionen från skannerns ljuskälla.

_{Figur 1.21 Bild från en bioptisk skanner på en böjd 2D-kod}

Genom att adressera alla överväganden noggrant, kan effektiviteten hos 2D-koden förbättras på produktförpackningen. Det säkerställer tillförlitlig skanning och korrekt datainsamling genom hela produktens livscykel.

1.9.3 Streckkodskvalitet

GS1 General Specifications definierar streckkoders modulbredd, höjd, krav på ljusmarginaler och minimikvalitet beroende på var streckkoden skannas eller vilken typ av objekt som streckkoden sitter på. Se tillägg till streckkodsspecifikationer för tabeller 1 och 3 för applikationer för 2D i detaljhandeln i GS1 General Specifications. GS1 hänvisar till ISO/IEC-specifikationer för streckkodstester för att fastställa kvalitetsmåtten:

• ISO/IEC 15415: Informationsteknik; automatiska identifierings- och datainsamlingstekniker; specifikation för test av streckkodstryck; tvådimensionella streckkoder.
• ISO/IEC 15416: Informationsteknik; automatiska identifierings- och datainsamlingstekniker; specifikation för test av streckkodstryck; linjära streckkoder.

Varje gång en linjär eller 2D-kod utvärderas, mäter en verifieringsapparat ett antal egenskaper som sammanställs för att komma fram till en totalpoäng mellan den lägsta poängen 0,0 och den högsta poängen 4,0. Standarder för 2D-kodskvalitet använder följande efterlevnadsfaktorer:

• Avläsning: Verifieringen använder avkodningsalgoritmer som definierats av ISO/IEC för att avkodning av 2D-koder. Giltig avkodning resulterar i en poäng på 4,0. Om streckkoden inte kan avläsas blir resultatpoängen 0,0.

_{Figur 1.22 Exempel på GS1 DataMatrix}

• Streckkodskontrast: Streckkodskontrast är skillnaden mellan de mörkaste och ljusaste områdena i streckkoden. Detta mäts i procent, med procenten grupperade i fem olika band – 4, 3, 2, 1 eller 0.

_{Figur 1.23 Exempel på kontrast}

• Axial enhetlighet: De flesta 2D-koder bör vara fyrkantiga, med jämnt fördelade element. Axial oenhetlighet är ett mått på hur ”icke-fyrkantig” en streckkod är när den kontrolleras mot dess horisontella och vertikala axlar. Detta mäts och graderas sedan från 0,0 till 4,0.

_{Figur 1.24 Exempel på axial oenhetlighet}

• Modulation: En streckkod bör vara jämnt mörk och ljus över hela 2D-koden. Modulation jämför det minst mörka till ljusa området av streckkoden med den största skillnaden mellan de mörka och ljusa elementen. Detta mäts och graderas sedan från 0,0 till 4,0.

_{Figur 1.25 Exempel på modulation}

• Rutnätets oenhetlighet: Rutnätets oenhetlighet mäter hur streckkoden är förvrängd i termer av hur mycket de implicerade x- och y-axlarna inte är i en vinkel på 90 grader. Det mäter i praktiken hur ”vriden” bilden är.

_{Figur 1.26 Exempel på rutnätets oenhetlighet}

• Oanvänd felkorrigering: Alla 2D-koder inkluderar felkorrigeringstecken som kan användas för att rekonstruera skadade delar av streckkoden. En perfekt streckkod kommer inte att kräva någon användning av felkorrigeringstecken och kommer att få en poäng på 4,0. Parametern mäts och graderas sedan från 0,0 till 4,0.
• Fast mönsterskada: De fasta mönstren i en 2D-kod används av skannern för att hitta streckkoden. Om någon av dessa är skadade blir streckkoden svårare att läsa, så all skada mäts och graderas från 0,0 till 4,0.

•  

_{Figur 1.27 Exempel på fast mönsterskada}

GS1 Symbol Specification Tables (SST) visar den lägsta kvalitetsgraden för 2D-koder i det här formatet:

      1,5 / 12 / 660

– Där –

• • 1,5 är den övergripande kvalitetsgraden på streckkoden.

• • 12 är mätaperturens (mätningsöppningen) referensnummer, motsvarande en 0,30 mm (0,012 tum) diameterapertur.

• • 660 är den maximala ljusresponsens våglängd i nanometer.

1.9.4 Datastrukturer kodade i streckkoder (syntaxer)

GS1-streckkoder använder en av tre syntaxer: plain, GS1 element string och GS1 Digital Link URI.

Syntaxerna och datastrukturerna som är inlagda i streckkoder har regler för att säkerställa att skannrar kan avläsa dem korrekt. GS1 General Specifications definierar reglerna för plain och GS1 element string-syntaxer, GS1 Applikationsidentifierare samt regler och strukturer för applikationsidentifierare. Standarden GS1 Digital Link URI Syntax definierar reglerna för web URI-syntaxen.

Plain syntax är en GS1-datastruktur som innehåller GS1-identifierare utan ytterligare tecken eller syntaktiska funktioner. Plain syntax-kodade streckkoder som används i sammanhanget av EAN, UPC och ITF-14 streckkoder hänvisar till hur numeriska data är kodade utan specialtecken som FNC1 eller ytterligare applikationsidentifierare. I plain syntax representerar GS1-identifierarens numeriska data själva informationen utan specifika markörer för olika dataelement.

Till exempel, varje siffersekvens i plain syntax motsvarar direkt ett GTIN (Global Trade Item Number) i en EAN-13 streckkod, plain syntax för GTIN-13 (9526064055028) skulle kodas enligt följande:

_{Figur 1.28 Exempel på en EAN-13}

GS1 element string-syntax som används i GS1 DataMatrix, hänvisar till hur data kodas med specialtecken som FNC1, gruppavskiljare eller ytterligare GS1 Applikationsidentifierare. GS1 element string-syntax används för att representera ett eller flera dataelement, som GS1-identifierare och tilläggsdata, som används i streckkoder. Applikationsidentifierare kan kodas i vilken ordning som helst och datastrukturerna kan ha en fast eller variabel längd. GTIN-8, GTIN-12 och GTIN-13 är alla kodade i ett 14-siffrigt format. Detta 14-siffriga format är inte detsamma som ett GTIN-14. För effektiv kodning rekommenderas att variabla data kodas i slutet av datasträngen för att undvika de specialtecken som identifierar slutet av det variabla datafältet, även om detta inte är ett krav för att streckkoden ska läsas korrekt.

Till exempel, en GS1 DataMatrix kodad med (01) GTIN-13 (09504000059118), (10) batchnummer (7654321D), (17) utgångsdatum (31 december 2027) och (21) serienummer (10987) och Funktionskod 1 (FNC1) skulle kodas enligt följande: FNC1010950400005911817271231107654321DFNC12110987.

_{Figur 1.29 Exempel på en GS1 DataMatrix}

Notera: FNC1 är ett osynligt tecken som är utformat för att identifiera och separera fält för applikationsidentifierare med variabel längd.

GS1 Digital Link URI-syntax som används i Data Matrix och QR-koder, hänvisar till hur data kodas i en URI-struktur för webben. Ett GS1 Digital Link URI-syntax används för att representera ett eller flera dataelement, som GS1-identifierare och tilläggsdata. GS1 Digital Link URI används normalt inte som adressen till en webbsida, utan den ska omdirigera till digital information om den identifierade produkten.

• • Schema (protokoll): URI börjar med ett schema, som specificerar protokollet som ska användas. I GS1 Digital Link är schemat vanligtvis ”https”.

• • Domän: Domänen representerar webbdomänen (t.ex. en webbplats) som är värd för informationen relaterad till produkten.

• • Sökväg: Sökvägen ger ett strukturerat sätt att förmedla information om produkten. Den kan bestå av identifierare, attribut eller andra parametrar. Sökvägens struktur överensstämmer med reglerna för GS1 Digital Link URI-syntax.

• • Primärnyckel: ”id”-parametern representerar den faktiska GS1-identifieraren, såsom GTIN, GRAI eller SSCC.

• • Nyckelkvalificerare: Denna parameter används för att specificera GS1-identifierarens nyckelkvalificerare. I fallet med GTIN är nyckelkvalificerarna konsumentproduktvarianter (22), batch (10) och serienummer (21) som visar på mer detaljerade versioner av identifieraren.

• • Ytterligare parametrar: Ytterligare parametrar kan inkluderas för att förmedla mer information, såsom utgångsdatum, vikt eller specifika attribut relaterade till produkten. GS1 Digital Link URI-syntax placerar GS1 Applikationsidentifierare i tre kategorier som bestämmer var de placeras i datasträngen.

Tabell 1.4 Exempel på primärnycklar, nyckelkvalificerare och ytterligare parametrar

Primärnyckel	Nyckelkvalificerare	Ytterligare parameter (datattribut)
(00) SSCC	(22) Konsumentproduktvariant	(17) Utgångsdatum
(01) GTIN	(10) Batchnummer	(243) Förpacknings- komponentnummer
(8006) Individuell artikel	(21) Serienummer	(30) Variabelt antal artiklar
(417) Fysisk plats GLN	(254) GLN-komponent	(320n) Nettovikt, kilo

Viktigt: GS1 Digital Link URI-syntaxens ordning av dataelement följer en hierarki, till skillnad från GS1 element string. Till exempel är ordningen för primärnyckel och nyckelkvalificerare för GTIN, GTIN > konsumentproduktvariant > batchnummer > serienummer.

Som ett exempel på användning av GS1 Digital Link URI-syntax, se Figur 1.30, som kodar:

https://example.com/01/09520123456788/10/ABC123/21/456789A?3103=000195&3922=0299&17=201225

1. • Schema: http:// eller https:// (användning av HTTPS är säkrare och rekommenderas därför)
   • Värdnamn: vanligtvis ett registrerat Internetdomännamn eller en subdomän av ett sådant registrerat domännamn (t.ex. example.com/
   • Sökvägsinformation:

a. Primärnyckel som GTIN, SSCC, GLN, GMN (t.ex.01/09520123456788/)

b. Nyckelkvalificerare som konsumentproduktvariant, batch- och serienummer (t.ex.10/ABC123/21/456789A)

• • Frågesträng: dataattribut som produktionsdatum, utgångsdatum, antal, pris, nettovikt (t.ex.?3103=000195&3922=0299&17=201225)

Viktigt: Nyckelkvalificerarna ökar i detaljnivå medan övriga parametrar i frågesträngen kan vara i vilken ordning som helst.

_{Figur 1.30 Exempel på en QR-kod kodad med GS1 Digital Link URI-syntax}

Vissa GS1 Applikationsidentifierare tillåter specialtecken som ”+”, ”/”, ”?” och ”&”, men dessa tecken har speciella betydelser inom web URI:er och fungerar som strukturella avgränsare, t.ex. ”?” är en frågesträngsindikator, ”#” är en fragmentindikator etc. När dessa tecken används som bokstavliga tecken med GS1 Applikationsidentifierare i en GS1 Digital Link URI, måste de representeras med procentkodning, enligt GS1 Digital Link URI-standarden och listat nedan:

• • Octothorpe = ”%23” ; procentkodning av tecknet #

• • ForwardSlash = ”%2F” ; procentkodning av tecknet /

• • Percent = ”%25” ; procentkodning av tecknet %

• • Ampersand = ”%26” ; procentkodning av tecknet &

• • Plus = ”%2B” ; procentkodning av tecknet +

• • Comma = ”%2C” ; procentkodning av tecknet ,

• • Exclamation = ”%21” ; procentkodning av tecknet !

• • LeftBracket = ”%28” ; procentkodning av tecknet (

• • RightBracket = ”%29” ; procentkodning av tecknet )

• • Asterisk = ”%2A” ; procentkodning av tecknet *

• • Apostrophe = ”%27” ; procentkodning av tecknet ’

• • Colon = ”%3A” ; procentkodning av tecknet :

• • Semicolon = ”%3B” ; procentkodning av tecknet ;

• • LeftAngleBracket = ”%3C” ; procentkodning av tecknet <

• • Equals = ”%3D” ; procentkodning av tecknet =

• • RightAngleBracket = ”%3E” ; procentkodning av tecknet >

• • QuestionMark = ”%3F” ; procentkodning av tecknet ?

För mer information, se GS1 Digital Link URI-standarden.

 1.9.5 Resurser för streckkodssyntaxer

GS1 Barcode Syntax Resource är en samling av tre resurser som ger de verktyg som krävs av systemleverantörer och användare för att korrekt implementera, tillämpa och hålla sig i linje med GS1-standarder på ett enkelt och konsekvent sätt. GS1 Barcode Syntax Resource kan integreras direkt i en applikations kodbas eller helt enkelt användas som referens för translitterering till tredjepartskod enligt kraven i lösningens byggsystem. Resurserna kan implementeras helt eller delvis beroende på användarens krav och fungerar som en grund för att bygga applikations- eller användarspecifika krav. Tillgångarna är följande:

• • GS1 Barcode Syntax Dictionary är en enkel textfil med öppen källkod som innehåller en lista över alla nuvarande GS1 Applikationsidentifierare samt de komponenter som krävs för att skapa en syntax för GS1-streckkoder enligt reglerna.

• • GS1 Barcode Syntax Tests är en uppsättning källkodsfiler baserade på programmeringsspråket ’C’, som innehåller instruktioner för att utföra en serie analytiska åtgärder. Dessa åtgärder kontrollerar om data, oavsett om de matas in via tangentbord eller skanner, är giltig enligt GS1:s specifikationer och regler för GS1-streckkodssyntaxer.

• • GS1 Barcode Syntax Engine är ett exempel på det harmoniserade ramverket som krävs för att implementera GS1 Barcode Syntax Dictionary och Syntax Tests, för att underlätta upptäckt och konvertering av syntaxer för GS1-streckkoder.

Resursen erbjuder en grund för anta de viktigaste och mest grundläggande, GS1-specifikationerna och reglerna, så att lösningar kan anta GS1-standarder på ett enkelt och konsekvent sätt, utan att behöva uppfinna hjulet på nytt. Det möjliggör att alla applikations- eller användarspecifika behov kan byggas ovanpå denna stabila grund. Figur 1.31 är ett exempel på hur det kan fungera i praktiken, med resursen som används vid skapandet av streckkoden, och igen när streckkoden skannas och data överförs för användning inom olika applikationer, såsom för POS, för en mobilapp eller för lagerhanteringsändamål.

_{Figur 1.31 Exempel på en lösning med resurs för streckkodssyntax}

Resurserna för streckkodssyntaxer kan hittas här:

https://www.gs1.org/standards/gs1-barcodes/gs1-barcode-syntax-resource

Genom att anta GS1 Barcode Syntax Resource kan streckkodslösningar enkelt skapa och bearbeta kompatibla GS1-streckkodssyntaxer som är kodade till linjära eller 2D-koder som används inom GS1-systemet. Detta gör det möjligt för företag och användare av GS1 att dra nytta av fördelarna med att använda alla streckkod eller syntaxer från GS1-systemet och att uppleva en verkligt interoperabel och standardiserad implementering av GS1-standarder för alla deras operativa databehov. Samtidigt underlättas den globala övergången till 2D-koder, oavsett vilken lösning som valts och var användaren befinner sig på sin 2D-kodresa.

Användarguiden för resurser för streckkodssyntaxer finns här: https://ref.gs1.org/tools/gs1-barcode-syntax-resource/user-guide/

1.9.6 Produktdata för streckkod och klartext

Att välja vilken data som läggas in i en streckkod är ett avgörande steg för att säkerställa effektiviteten hos en 2D-kod. 2D-koder kan koda en betydande mängd data, men att identifiera den minsta datamängden med intressenter hjälper till att hålla 2D-kodens storlek så liten som möjligt och ökar avkodningseffektiviteten. Här är viktiga saker att vara medveten vid val av data som ska bäddas in i en streckkod:

• • Data: Förstå vilken typ av data som intressenter behöver koda. Streckkoder kan representera olika typer av information som numeriska, alfanumeriska och specialtecken. Alla 2D-koder för detaljhandeln i GS1-systemet använder datasträngar baserade på GS1 Applikationsidentifierare. Överväg de specifika kraven för applikationen och välj de applikationsidentifierare som bäst passar applikationen. Till exempel kan en färskvaruapplikation bara behöva GTIN, batchnummer och utgångsdatum, medan en hälso- och sjukvårdsapplikation kommer att kräva GTIN, batchnummer, utgångsdatum och serienummer.

• • Datalängd: Variabel information som batch- och serienummer kan innehålla upp till 20 tecken och domännamn för strukturer för GS1 Digital Link URI-syntax kan överstiga 20 tecken. Att bestämma det minsta antalet tecken för batch- och serienummer eller välja ett kortare domännamn som tilltalar användaren och ger tillit, säkerställer effektivt storleksanpassade 2D-koder.

• • Klartext: Utvärdera om den kodade datan behöver vara i klartext. I vissa fall är det viktigt att ha den kodade datan i klartext på etiketten eller produkten så att den kan verifieras manuellt. För 2D-koder avsedda för kassasystem i detaljhandeln krävs det 14-siffriga GTIN. Klartext och GS1 General Specifications avsnitt 4.

2. Implementeringsguide för återförsäljare

Introduktion

Ambition 2027

På global nivå har detaljhandelsbranschen satt upp det ambitiösa målet att övergå från den traditionella linjära streckkoden till mer kapabla 2D-koder på förpackningar. Det initiala målet är att POS-skannrar i detaljhandeln globalt ska kunna avläsa och hantera GTIN i både befintliga linjära streckkoder och 2D-koder senast i slutet av 2027.

Ambition 2027 kommer att kräva uppgradering av programvara och kan även kräva ny utrustning om skannern i POS inte är kamerabaserad, vilket är nödvändigt för att den ska kunna läsa av en 2D-kod. GS1 och detaljhandelsbranschen arbetar tillsammans för att stödja denna övergång och skapa globalt enhetlig vägledning för olika affärsområden. Eftersom det inte förväntas att endast en typ av 2D-kod kommer att väljas för alla branscher, erbjuder GS1-standarder olika alternativ. Det ger varje bransch möjlighet att välja sin väg mot mer kapabla 2D-streckkoder, samtidigt som de säkerställer globalt enhetliga implementeringar nu och i framtiden.

När det flesta återförsäljare kan läsa 2D-koder vid POS kan varumärkesägare och tillverkare välja att använda endast 2D-koder, att fortsätta med en kombination av linjära streckkoder och 2D-koder eller att behålla enbart den linjära streckkoden.

_{Figur 2.1 Övergång från traditionell streckkod till 2D-kod}

Tre varianter av 2D-koder är tillåtna för kassasystem (POS).

• • QR-kod with GS1 Digital Link URI-syntax

• • Data Matrix with GS1 Digital Link URI-syntax

• • GS1 DataMatrix

En varumärkesägare kan välja att använda vilken som helst av de tre 2D-koderna, eller traditionella streckkoder. Därför behöver återförsäljare kunna läsa av alla tre varianter utöver de traditionella streckkoder de läser av idag.
När en återförsäljare kan läsa av 2D-koder kan de välja att övergå till 2D-koder för egna varumärken och behöver då inte ha dubbel märkning under övergångsperioden.

Detta avsnitt ger vägledning specifikt till dig som är återförsäljare som vill implementera 2D-koder, för att ge förståelse för affärsmöjligheter, förändringar i befintliga processer eller införandet av nya processer och krav för att säkerställa framgång genom alla faser av övergången till 2D-koder.Vägledningen är avsedd att vara tillämpbar på alla typer av återförsäljare, från små, oberoende företag till stora multinationella företag.

Vägledningen fokuserar på

1. förändringar som behöver göras för att kunna läsa 2D-koder i butikens ekosystem (i kassan men även på lagret) och,
2. de streckkoder som skrivs ut i butik för produkter som produceras, bearbetas eller sammanställs i den egna butiksmiljön, till exempel nybakat bröd, grillade kycklingar, skivad frukt etc. För vägledning om 2D-koder för egna varumärken hänvisar vi till Implementeringsvägledning för varumärken och tillverkare.

Stora fördelar med mer data i streckkoden

Eftersom 2D-koder kan lagra mer data än traditionella streckkoder, finns det användningsområden för både butik och online genom att bädda in GTIN och tilläggsdata, vilket inte går med enbart GTIN. Det innebär förändringar i till exempel processer vid utgångskassor, hantering av butikslager, orderuppfyllelse online och produktsäkerhet.

Dessa förändringar kräver samordning mellan alla parter i försörjningskedjan. Intressenter i återförsäljarens egen miljö, såsom personal och ledningsteam, behöver också vara involverade genom hela planerings-, test- och implementeringsstadiet, och få en tydlig förståelse för påverkan på återförsäljarens miljö och affärsprocesser.

Även om det är viktigt att möjliggöra 2D-funktioner och förstå de tekniska specifikationerna vid implementeringen, är det viktigt att förstå hur den tilläggsdata som 2D-koder tillhandahåller ska användas, för att kunna hitta nya användningsområden.

Några exempel är:

• • Möjliggöra livsmedelssäkerhet och produktspårbarhet.

• • Förbättra effektiviteten för lagerhantering och prognostisering för butikstillverkning eller orderuppfyllelse online.

• • Avfallshantering, till exempel för utgånget lager och förbättrad lagertillgänglighet.

• • Möjlighet att ha olika prisnivåer för samma artikel, där det finns konsument- eller kampanjvarianter. Underlätta uppfyllande av hållbarhetsmål. Effektivisera affärsprocesser som minskning av manuell hantering, hantering av tid och arbetskraft och optimerade skanningshastigheter.

• • Ge konsumenter tillgång till digitalt innehåll som spårbarhetsinformation, näringsinformation, återvinningsinstruktioner, produktcertifiering, information om ursprungsland och mycket mer.

2.1 Planering vid införande av 2D-koder

För att framgångsrikt införa funktioner för 2D-koder behöver tre frågor besvaras: vem, vad och när.

Vem: Avsnitt 2.3 beskriver vilka roller inom en återförsäljares organisation som ansvarar för implementeringen av 2D-koder, inklusive områden där ansvar kan överlappa eller vara beroende av andra roller.
Viktiga frågor att besvara innefattar:

• • Vem fattar beslut om att implementera 2D-koder?

• • Vem behöver vidta åtgärder?

• • Vilka internt och externt påverkas av förändringarna?

Vad: Avsnitt 2.4 beskriver olika kontaktpunkter som kan påverkas och dra nytta av 2D-implementering. Avsnitt 2.6 förklarar vilken information som läggs in i streckkoden för att möta olika behov, antingen för att lösa problem, skapa effektivitet eller åstadkomma andra förbättringar.
Viktiga frågor att besvara innefattar:

• • Vad ingår och vad ingår inte i implementeringsprojektet?

• • Vilka produktkategorier väljs ut för pilotprojekt och första fasens implementering? (Till exempel varumärken eller egna varumärken, färsk- eller torrvaror)

• • Vilka delar av detaljhandelns ekosystem påverkas?

• • Vilka användningsområden ska prioriteras för att uppnå önskad nytta?

• • Vilka problem behöver lösas?

När: Tidpunkten för implementering baseras på faktorer som är specifika för varje enskild återförsäljare. Implementeringsguiden och de tekniska kraven ger återförsäljare den kunskap som krävs för att avgöra när det är lämpligt att påbörja processen.
Viktiga frågor att besvara innefattar:

• • När ska övergången till 2D påbörjas?

• • När behöver testning, återkoppling, omtestning, implementering och kvalitetssäkring genomföras för de olika faserna i implementeringen?

2.1.1 Återförsäljares 2D-implementering steg för steg

En återförsäljare kan gå över till en enskild 2D-kod för sina butiksproducerade eller egna varumärken eftersom de har full kontroll och insyn i 2D-funktionerna in sin egen butiksmiljö. Det innebär att de kanske inte behöver ha dubbla streckkoder med både en linjär och en 2D-kod under övergångsperioden om all kassahårdvara och andra system i butiken har 2D-funktioner aktiverade.

Detta avsnitt ger ett exempel på stegen en återförsäljare kan ta vid 2D-implementering med frågeställningarna VEM, VAD och NÄR för att testa implementeringen av att ha endast en 2D-kod på internt producerat lager, innan implementering för egna varumärken har skett.

1. Bestäm platser för piloten, helst med en blandning av butikstyper (VAD).
2. Bedöm och granska den nuvarande statusen för utrustning och systemens kapacitet (VAD), och kommunicera med leverantörer och systemleverantörer för att aktivera 2D-funktioner (VEM).
3. Se till att all personal, inklusive supportkanaler på platser för piloten förstår påverkan och kraven i pilotprojektet (VEM).
4. Bestäm vilka användningsområden som ska prioriteras och vilka fördelar som ska uppnås för att pilotprojektet ska bli framgångsrikt. Till exempel produktsäkerhet eller hållbarhet (VAD)
5. Bestäm vilka produkter eller produkttyper som kommer att användas i pilotprojektet (VAD)
6. Implementera piloten, samla in resultat, modifiera och förbättra processer med testresultaten som utgångspunkt, ompröva och samla in lärdomar för att tillämpa nödvändiga förändringar , t.ex. skanningshastigheter, personal- och återkoppling från kunder etc.
7. När piloten nått framgång kan förändringarna implementeras i andra delar av verksamheten (NÄR), sannolikt i samordning med systemleverantörer (VEM) för att aktivera funktioner över hela återförsäljarens ekosystem (VAD), samt med leverantörer (VEM) för att implementera 2D på egna varumärken (VAD).
   • I detta exempel kan du som återförsäljare övergå från linjär streckkod direkt till en 2D-kod om alla delar i deras butiksekosystem redan kan hantera 2D. Om de inte kan det, behövs inte dubbla streckkoder eftersom en återförsäljare kan fortsätta använda den befintliga linjära streckkoden tills 2D-funktioner är aktiverade i butiksekosystemet. Detta för att minimera påverkan på etikettstorlek eller behov att göra formatändringar för att rymma dubbla streckkoder.
   • Se GS1 General Specifications för mer information om standarder för tillämpning av GTIN.

2.3 Återförsäljarroller i 2D-implementering

Varumärkesägare, tillverkare, återförsäljare och systemleverantörer behöver arbeta nära varandra i övergången till 2D-koder. Det är viktigt att identifiera olika interna intressenter som är avgörande för planering och implementering av kritiska affärsförändringar för att implementera 2D-koder i POS för detaljhandeln.

Tabellen nedan kan användas som en utgångspunkt och beskriver varje avdelning eller roll som kan vara involverad i olika faser vid implementeringen. Vid sidan av varje roll finns en beskrivning av rollens ansvar. Det rekommenderas att återförsäljare granskar både roll och ansvar för att identifiera relevanta intressenter inom sin egen organisation.

För varje roll beskriver tabellen dess ansvar vid 2D-kodsimplementering för att belysa de åtgärder som krävs för planering och implementering. I vissa fall kan åtgärderna för en roll vara beroende av åtgärder som krävs från andra roller, därför kräver dessa åtgärder någon form av uppdelning i faser eftersom de bygger på fler omständigheter.

Tabell 2.1 Återförsäljarroller och ansvar relevanta för 2D

Rolltyp	Rollbeskrivning/ ansvar	Ansvar vid 2D-implementering	Beroenden vid 2D-implementering
Kategoriköpare, account managers	Hantering av kontrakt och avtal Länk mellan tekniska team hos handelspartner och återförsäljare. Arbetar med masterdata för att bekräfta artiklar som ska ställas in.	Initierar diskussioner om övergång till 2D-koder med leverantörer. Diskuterar påverkan, fördelar och tidslinjer. Identifierar tillsammans med leverantörer de artiklar som ska övergå till 2D-koder. Kommunicerar krav för streckkodsdata och kvalitet, baserat på ömsesidiga överenskommelser. Hanterar kommersiella effekter, t.ex. förändringshantering	Team som definierar streckkodskvalitet och de nödvändiga data som behöver fastställas för att ställa krav, t.ex. övergångs- eller förändringsteam. Säkerställer att fördelarna för leverantörer är fastställda och tydliga för att mildra ev. kommersiell påverkan.
Leveranskedja & logistik	Hanterar processerna för att administrera inkommande och utgående varor. Optimerar leverans- och distribution för att säkerställa och skapa tids- och kostnadseffektivitet samt konkurrensfördelar.	Eftersom 2D-implementering fokuserar på var artiklar skannas vid detaljhandelns POS, finns det potentiell påverkan på orderuppfyllelse online (snarare än butikens orderuppfyllelse). Ingen påverkan på artiklar som skannas i allmän distribution. För artiklar som skannas i båda miljöer är aktiviteter relaterade till detaljhandelns POS tillämpbara. Om 2D-implementering för allmän distribution planeras, rekommenderas det att behandla det som två separata projekt (även om de implementeras samtidigt som detaljhandelns POS). Observera att vägledning för allmän distribution inte ingår i dagsläget.	Planering och aktiviteter för övergång till detaljhandelns POS Säkerställ tillgång till synlighet av förändringar och etablera återkopplingsprocess för lärdomar från detaljhandelns POS t.ex. möjliggörande av 2D och kapaciteter för tilläggsdata i utrustning, tidslinjer, vägkartor, intressentkommunikation etc. Beror på återförsäljarens krav för övergång – fokus på POS endast, eller inkludera allmän distribution. Kan göras oberoende av varandra.
Produktutveckling	Utveckling av förpackning och förpackningsdesign	Utvecklar och designar förpackningar för att få plats med 2D-kod, klartext. Borttagning av EAN på återförsäljarens egna varumärkesartiklar, när det är överenskommet.	Ömsesidig överenskommelse och förändringar i kontraktshantering bekräftade Tekniska krav för streckkodens utrymme fastställs
Kvalitetssäkring	Säkerställer kvaliteten på produkter som levereras av leverantören, inklusive förpackning och streckkodskvalitet.	Identifierar kvalitetsproblem och kommunicerar med kommersiella och tillverkare för att åtgärda. Kontrollerar streckkodskvalitet (kan vara slumpmässigt), vanligtvis gjort vid olika tidpunkter före produktion. När det är klart är leverantören godkänd för produktion. Identifierar och registrerar datakvalitet, t.ex. fall av felaktiga data (där andra processer påverkas).	Testar provprodukter innehåll, förpackning och 2D-koder innan tillverkaren startar full produktion. Datatyper och format etc. behöver definieras (av projekt, masterdata- och förändringsteam).
Butik och online-verksamhet	Hantering av butiksverksamhet och kontroll av detaljhandelsbutiker.	Säkerställer att implementeringen av 2D-koder förbättrar operativa processer och minskar möjlig påverkan.	Planer för att implementera förändringar som krävs för POS-utrustning och system måste fastställas. Innefattar förändringar i butik eller butikens processer för orderuppfyllelse.
Marknadsföring	Hanterar varumärke och extern kommunikation inklusive PR.	Medvetenhet. Kan krävas för PR-hantering och kundfrågor under övergångsperioden.	PR-hantering efter övergången är slutförd, t.ex. garantier för livsmedelssäkerhet.
Livsmedels- och produktsäkerhet	Finansiär och supporter.	Kommunicerar vikten av 2D-koder och fördelar till högre chefer och intressenter. Främjar användningen av 2D-kod med inbäddade data, t.ex. utgångsdatum.	Varierar beroende på implementering.
IT & systemadministratörer	Ansvarig för förändringar i system för att lägga in och använda tilläggsdata i 2D-koder.	Systemförändringar och konfigurationer. Utvecklar och implementerar de nödvändiga systemförändringarna. Underhåller det nya ekosystemet.	Varierar beroende på implementering.
Masterdata	Ansvarig för att skapa GTIN och konfigurera data i system.	Kommunicerar att rätt dataelement och applikationsidentifierare är fastställda och kommunicerade för kodning i 2D-koden. Gatekeeper och rådgivare för nya förfrågningar om applikationsidentifierare eller andra frågor. Gatekeeper för validering och kvalitet av streckkodsdata.	Varierar beroende på implementering.
Innovation	Kombinerar kärnteam, t.ex. projekt-, förändrings- finans-, strategi- och ledningsteam.	Bedömer olika möjligheter, ROI för pilotprojekt.	Varierar beroende på implementering.
Hantering av projekt/övergång	Ansvarig för förändringshantering, tidslinjer etc.	Ansvarig för att definiera 2D-kvalitetsspecifikationer och koppla samman olika parter som krävs för att möjliggöra en övergång. Kan vara startpunkten för att identifiera 2D-möjligheter.	Kräver finansiellt/projektgodkännande före start av större förändring.Behöver vara en del av verksamhetsstrategin.
Strategiteam (affärsanalytiker)	Analyserar marknadstrender, identifierar affärsbehov och förbättringsmöjligheter. Ser mer på en högre nivå och på framtiden.	Kan vara startpunkten för att identifiera 2D-möjligheter.	Varierar beroende på implementering.
Ledningen (VD/direktörer etc.)	Ger stöd åt nya affärsmöjligheter. Driver prioritering av olika initiativ, utifrån affärsbehov.	Kan vara startpunkten för att identifiera 2D-möjligheter. Kritisk för finansieringen av förändringsprojekt.	Behöver ge stöd till och förstå värdet av 2D-övergången. Fördelar och ROI måste vara tydligt fastställda för att få stöd.
Affärsinsikter / dataanalysteam	Fokuserar på interna affärstrender och reagerar på affärs- och förbättringsbehov (mer fokuserat på detaljer och dagliga processer). Tillhandahåller användargränssnitt och lösningar för interna funktioner, t.ex. dashboard.	Varierar beroende på implementering.	Etablering av ny data eller datapool i system. Kriterier för analys.
Kundinsikter	Återkoppling från butikskunder. Lojalitetsprogram. Kundsegmentering och kundtrender. Sociala medier-analys.	Ger möjlighet för kunder att ge återkoppling på 2D vid pilotprojekt.	Varierar beroende på implementering.

2.4 Återförsäljarens ekosystem

Inom en återförsäljares ekosystem finns det olika kontaktpunkter och processer som påverkas av implementeringen av 2D-koder och som behöver beaktas under planerings- och övergångsfasen.

Det rekommenderas att återförsäljare identifierar de områden i sitt ekosystem som interagerar med detaljhandelns POS-streckkoder, dokumenterar nuvarande processer och identifierar eventuella befintliga problem och luckor. När denna övning är klar kan återförsäljaren börja identifiera fördelar och drivkrafter för att implementera 2D-koder i varje del av sitt ekosystem, för att förstå vad som behöver prioriteras och för att utveckla en färdplan för implementering. Detta kommer att styra vilken typ av data som krävs för att lösa ett befintligt problem eller uppnå en önskad fördel, såväl som de tekniska kraven.

_{Figur 2.2 Exempel på ett ekosystem i detaljhandeln}

Listan nedan ger exempel på platser i ett ekosystem, nuvarande processer, befintliga problem och luckor samt olika fördelar och drivkrafter för att implementera 2D. Listan är inte uttömmande, men syftar till att demonstrera överväganden och icke-obligatoriska krav för att implementera 2D.

Tabell 2.2 Ekosystemprocesser i detaljhandeln, luckor och drivkrafter

Plats i åter- försäljarens ekosystem	Nuvarande process	Befintliga problem eller luckor	Fördelar/drivkrafter för att implementera 2D
Point-of-sale (POS): traditionell utgångskassa och självbetjäningskassa	Kassör eller kund skannar en artikel med linjär streckkod eller 2D-kod (med extra information om prisnedsättningar); på vissa platser vägs även färskvaror med variabelmått vid POS. Endast GTIN eller RCN registreras och hanteras av kassasystemet för att registrera transaktionen och uppdatera lagersystemet.	Säkerställer inte att försäljning av återkallade eller utgångna varor förhindras. Automatiska prisnedsättningar baserade på villkorade krav, t.ex. utgångsdatum och används-före-datum, produktvariant etc, kan inte göras.	Minska risker för konsumenter orsakat av köp och användning av återkallade eller utgångna varor. Förbättra effektiviteten för affärsprocesser, t.ex. tid och personal som krävs för att ta bort återkallade lager, applicera prisnedsättningar; minska mänskliga fel, dvs. missat lager.
Onlinekanal POS: smarta enheter för självbetjäning som används i butik samt fysiskt center för orderuppfyllelse för online försäljning	Kunden använder självskanningsenhet eller sin egen mobila enhet för att skanna produkter medan de handlar. Personal använder skanningsenhet för att skanna produkter för onlinebeställning som uppfylls i butik. Fysiskt center för orderuppfyllelse, personal eller automatisering som plockar och skannar artiklar för att slutföra en försäljningsorder online.	Samma som POS. Oförmåga att veta eller garantera nödvändig livslängd för färskvaror.	Samma som POS. Validering av färskvarors livslängd.
Lager: Butiksgolv, lagerutrymme eller butikshyllor	Lager flyttas från lagerrummet och placeras på butiksgolvet för visning och åtkomst för kunder. Lagersystem innefattar skanning, t.ex. för lagerinventering, prisnedsättningar och lagerjusteringar. Lager behöver roteras för att hantera utgångsdatum, prisnedsättningar och hantering av utgånget lager.	Hyllmärkningar inklusive elektroniska hyllmärkningar med prisinformation behöver uppdateras och hanteras manuellt. Oförmåga att identifiera återkallade lager och ta bort dem från butiksgolvet för att förhindra försäljning. Lagerrotation är inte alltid säkerställd och är väldigt beroende av mänsklig förmåga att övervaka och agera.	Effektivitet för att förhindra och minska det manuella arbetet som krävs för att uppdatera hyllmärkningar och ta bort påverkade lager från hyllorna. Lagerrotation blir mindre beroende av övervakning och utgångsdata kan skannas för att hjälpa personalen. Implementering av 2D borde inte påverka befintliga lagerprocesser.
Lager: Lagerutrymme och centrala butiksområden för färskvaror med variabelmått och/eller bemannad disk	Personal förbereder eller portionerar ut livsmedel till kunder (t.ex. delikatessdisk), för att packas och vägas, med en streckkod som skrivs ut på begäran för skanning vid POS och data visas på POS-skärmen och kundens kvitto. På vissa platser kan kunder själva välja färskvaror från butiksgolvet, väga dem och skriva ut streckkodsetikett (liknande delikatessdisken). För varor som förbereds i butik, såsom bagerivaror eller kallskuret behövs datum och tid för produktion för att ange utgångsdatum, t.ex. produktionstidpunkt för bröd.	Manuella kontroller krävs för att avgöra om lager är nära att gå ut eller behöver tas bort från försäljning. Ineffektiv avfallshantering på grund av beroendet av manuella kontroller.	Validering av färskvarors livslängd för att sätta igång ytterligare processer.
Lager: Lagerutrymme för onlinebeställningar samt butikers distributionslager	Samma som butikens lagerprocesser. Säkerställa livslängden för beställd produkt för kund.	En beställd produkts livslängdsgaranti kan inte valideras.	Förbättrad kundtillit med produktens livslängdsgaranti.
Lager: 3:e parts distributionscenter / anläggning	Leverera lager till butiker. Skicka (via EDI) utökad leveransinformation för lager, t.ex. utgångsdatum, batchnummer.	EDI-information till butiker som utgångsdatum och batchnummer är inte tillgänglig.	Korrekt artikelinformation registreras i butikens lagersystem och innefattar utgångsdatum och batchnummer.

2.4.1 Detaljhandelns POS-ekosystem

Ett av de mest kritiska områdena i en återförsäljares ekosystem är point-of-sale (POS, utgångskassan), där artiklar skannas för att konsumenter ska kunna slutföra sitt köp och återförsäljaren ska kunna registrera transaktionen. Detta avsnitt beskriver de viktigaste områdena i en detaljhandels POS-ekosystem som påverkas under implementeringen av 2D-koder och förklarar nödvändiga överväganden för att kunna hantera 2D-koder.

När de förändringar som är nödvändiga har fastställts kan de genomföras i relevanta system och processer, för att kunna inleda testfaser innan den slutliga implementeringen. Betrakta denna del av 2D-implementeringsresan som att lägga grunden. När återförsäljarens ekosystem kan hantera 2D-koder och förmågan att känna igen de data som är kodade i 2D-koder, kan mer streckkodsdata samlas in och lagras tills återförsäljaren är redo att börja använda data och anpassa sina affärsprocesser för att uppnå nya fördelar.

Notera: Delar av en återförsäljares POS-ekosystem kan finnas i områden där etiketter skrivs ut på begäran i butik. Färskvaror med variabelmått till exempel, kan vara tillgängliga för konsumenter att beställa från en delikatessdisk eller vid självplock där streckkodsetiketter genereras i butiken. På samma sätt kan anläggningar för att uppfylla onlinebeställningar betraktas som en del av detaljhandelns POS-ekosystem, där artiklar skannas vid kontaktpunkter som är relaterade till att genomföra beställningar från konsumenter.

_{Figur 2.3 Exempel på en butiks POS-ekosystem}

_{Figur 2.4 Sammanfattning av olika typer av skannrar i butik}

• • Skanner: För att uppgradera eller konfigurera om skannrar för att de ska kunna hantera 2D-koder behöver återförsäljare bestämma vilken data eller syntax som skannern ska överföra till systemet. För att göra det behöver återförsäljare samarbeta med systemleverantörer för att säkerställa att det kan hanteras.

Notera: Inte alla kamerabaserade skannrar kommer att kunna uppdateras enligt ovan, därför är det viktigt att samarbeta med skannerleverantören för att kunna hantera 2D-koder vid POS.

• • Vågar: Vågar är oftast anslutna till skannern vid kassan. Om de inte är anslutna till en skanner, är de oftast anslutna till återförsäljarens system för att hämta data för utskrift på begäran och för visning på en skärm för personal eller kunder.

• • Mellanprogram: Inga förändringar förväntas i mellanprogram, förutom om varken skannern eller det centrala kassasystemet kan uppgraderas eller konfigureras om.

• • Centralt kassasystem: Centrala kassasystem kan behöva uppgraderas eller konfigureras om för att det ska kunna hantera alla nödvändiga Applikationsidentifierare och syntaxer. Utvärdera vilken typ av data som behövs i en given process vid POS, hur och var denna data behöver visas för personal (t.ex. kassa), konsument (t.ex. display eller kvitto) och andra platser som interagerar med streckkoder (t.ex. lager, rapportering).

• • Minimikravet är att detaljhandelns streckkodssystem måste kunna behandla GTIN (Global Trade Item Number) från GS1 DataMatrix med GS1 element string-syntax, QR-kod och Data Matrix med GS1 Digital Link URI-syntax samt alla befintliga linjära streckkoder för detaljhandelns kassasystem.

2.5 Kommunikation och utbildning för personal och leverantörer

Införande av ny teknik och processer kräver kommunikation och utbildning. Vilken typ av kommunikation och utbildning som behövs och vilka som bör vara involverade beror på förändringarna. Personal, leverantörer, handelsparter och systemleverantörer kan alla behöva någon form av kommunikation eller utbildning. Nedan är ett exempel på typ av kommunikation och utbildning som kan behövas vid implementering av 2D-koder:

Personal

Kassapersonal/butikspersonal/personal som hanterar onlinebeställningar:

• • Kommunicera förändringar i kassan som kan kräva insatser av kassapersonalen.

    • • Exempel: Utgångsdatumet eller batch i en 2D-kod kan framkalla ett stopp i kassan för att förhindra försäljning av en vara där datumet är passerat eller produkten är återkallad. Kassapersonalen behöver antingen meddela kunden eller begära att en alternativ produkt ska tas till kassan och se till att den utgångna / återkalladprodukten avlägsnas. Stoppet kan registreras automatiskt och loggas i systemet för rapportering vilket kan utlösa ytterligare processer för att kontrollera om det finns andra lager som påverkas och behöver tas bort från försäljning.

• • Kommunicera och håll utbildningar i förändringar i processer för att ta fram etiketter i butik, där mer data behöver tillhandahållas av personal för att skapa etiketter med 2D-koder.

    • • Exempel: Butikspersonal som jobbar i delikatessen kan behöva vidta ytterligare åtgärder för att fånga upp datumet och tiden en produkt producerades. Då kan utgångsdatum eller produktionsdatum och tid automatiskt bäddas in i en 2D-kod och skrivas ut på produktens etikett i klartext. Kassasystemet eller lagersystemet är konfigurerat så att utgångsinformationen utlöser en automatisk prisnedsättning i kassan eller hjälper personal att identifiera lager som kan vara nära utgångsdatum så att lagret kan roteras eller flyttas för att främja en prisnedsättning för att få ut produkterna.

Lager/orderuppfyllelse:

• • Kommunicera och tillhandahålla utbildning för förändringar i processer kopplat till lagring, lagerhantering och köp i butik, där ytterligare data som samlas in från en 2D-kod styr personalens aktiviteter.

    • • Exempel: I ett spårbarhetsfall krävs insamlande av batch- eller serienummer när produkter flyttas från lagret till butiksgolvet, så att det effektivt kan lokaliseras vid en riktad återkallelse.

Handelsparter

Leverantörer (t.ex. varumärkesägare, distributörer):

• • Övergripande kommunikation för att ge leverantörer förhandsinformation om kommande diskussioner kring implementering av 2D-koder. Enskilda samtal mellan återförsäljaren och varje leverantör (eller grupp av leverantörer) för att gå igenom kraven för 2D-koder och bedöma leverantörens kapacitet samt eventuella förändringar i leveransvillkoren. Återförsäljaren kan också diskutera krav på testning och pilotprojekt, etablera en återkopplingsprocess och prover. En del av lagret eller en specifik beställning kan tillhandahållas endast för pilotändamål, med ömsesidigt överenskomna villkor för provtagning, felsökning, lösningar innan slutliga krav och eventuella förändringar i leveransvillkor fastställs.

Systemleverantörer (mjuk- och hårdvara):

• • Återförsäljare behöver diskutera krav för 2D-koder med sina systemleverantörer och bedöma olika lösningars kapabilitet. Återförsäljaren kan också diskutera krav för testning och piloter samt etablering av en process för att hantera feedback på vad som fungerar, inte fungerar och behöver åtgärdas. Dessa diskussioner är vanligtvis en del av återförsäljarens upphandlingsprocess för utrustning eller programvara, så återförsäljaren bör säkerställa att funktionalitet för 2D ingår i upphandlingsavtalet.

• • Kommunicera och tillhandahålla utbildning om förändringar i processer som rör utskrift, skanning, kassasystem, lagerhantering och köp i butik, där ytterligare insamlad data eller 2D-koder påverkar personalens aktiviteter.

2.6 Vad läggs in i streckkoden?

En streckkod fungerar som bärare av den data som behövs för att ta fram relaterad information från en databas. Alla artiklar måste minst ha Global Trade Item Number (GTIN) i sin streckkod. Utan GTIN kan grundläggande funktioner i detaljhandeln, som prisuppslagning och andra funktioner vid kassan inte genomföras.

Tilläggsdata utöver GTIN kan läggas in i streckkoden för att utöka antalet användningsområden. Till exempel kan ett batchnummer ge en mer detaljerad identifiering av en specifik batch. Det kan underlätta affärsprocesser i återförsäljarens miljö, som till exempel ett stopp vid kassan för att förhindra försäljning av återkallade varor. Det är viktigt att komma ihåg att tilläggsdata kanske inte är tillgängligt från alla leverantörer eller för alla produktkategorier.

Det rekommenderas att införa tilläggsdata stegvis i samarbete med leverantörer och interna intressenter bör återförsäljare överväga vilken data utöver GTIN som behövs för att uppnå prioriterade affärsfördelar. Med andra ord bör återförsäljare identifiera minimum data som krävs för deras behov och betrakta all annan tilläggsdata som valfri. Till exempel kan färskvaror sannolikt dra nytta av ett datum för att minska matsvinn och förbättra lagerhantering. Batchnummer kan i vissa fall vara mindre prioriterat, eftersom det kanske inte är tillgängligt ännu från alla handelsaktörer, vilket gör att riktade återkallelser vid kassan baserade på batchnummer inte går att genomföra på ett tag.

Förutom att bestämma vilken data som ska läggas in och registreras, bör återförsäljare förstå syntaxerna GS1 element string och GS1 Digital Link URI. Båda syntaxerna kan representera samma data men har vissa skillnader när det gäller kapacitet och fördelar. För implementeringar av 2D-koder i detaljhandeln behöver system kunna hantera både GS1 element string och GS1 Digital Link URI-syntax. I avsnitt 2.6.2 finns bästa praxis för återförsäljare för att lägga in data i 2D-koder, med en översikt över syntaxerna.

2.6.1 Val av data beroende på användningsområde

Tilläggsdata utöver GTIN kan tillhandahållas av detaljhandelsparter vid leverans av varor, samt av personal för varor som bearbetas, produceras eller sammanställs internt (t.ex. i butik eller lager). Detta avsnitt beskriver de vanligaste användningsområdena och de fördelar som kan uppnås med olika typer av data, var denna data kan komma ifrån och hur den kan nås eller användas.

Exemplen fokuserar på streckkoder och etiketter som genereras av personal i detaljhandeln för varor som produceras, bearbetas eller sammanställs i butiken eller i lageranläggningar. I avsnitt 1.3 listas användningsområden och streckkodsetiketter för egna varumärken och avsnitt 1.6 för varumärken och tillverkare.

De GS1 Applikationsidentifierare som refereras till i detta avsnitt ges för att illustrera hur olika användningsområden kan möjliggöras eller underlättas genom införande av applikationsidentifierare. Mer detaljerad vägledning kan hittas i relevanta, branschspecifika implementeringsguider från GS1. I vissa fall måste även regionala regleringar- och lagkrav beaktas.

2.6.1.1 Användningsområde: Minskning av svinn och förbättrad lagerhantering (färskvaror och livsmedelssäkerhet)

Möjligheter: När lager har utgått kan det inte säljas och måste kasseras. För närvarande, utan tilläggsinformation i streckkoden, innebär detta oftast en visuell kontroll av butikens fysiska lager, både på lager och i butik, för att hitta och ta bort det utgångna lagret från försäljning, eller för att flytta produkter med kortare hållbarhet till rea. Det kan resultera i att butikens lager töms snabbare än väntat och eventuell förlorad försäljning på grund av att artikeln är slut i lager. Vid påfyllning måste artiklarna roteras korrekt, ofta genom manuella kontroller.

Hur GS1-standarder kan hjälpa: Tilläggsdata i streckkoden som bäst före- och utgångsdatum på färskvaror kan automatiskt registreras av återförsäljarens lagersystem för att göra hållbarhetstiden synlig för alla färskvaror på butiksgolvet och i butikslagret. Informationen kan användas för att underlätta livsmedelssäkerhet och processer för att ta bort utgånget lager eller genomföra stopp vid kassan för att förhindra försäljning av utgångna varor, och generera automatiska prisnedsättningar vid kassan för produkter som är nära att gå ut.

För produkter som produceras i butik, som delikatesser eller bagerivaror, kan den lagliga försäljningsperioden och utgångsdatum och tid styras av produktionsdatum och tid, upptining eller öppning, snarare än ett utgångsdatum som är definierat av leverantören.

Överväganden kring streckkoder och syntax: Alla 2D-kodsalternativ och syntaxer som är kompatibla i detaljhandeln är tillämpliga.

I de fall där streckkoder och etiketter skapas av personal, som i delikatessdisken eller butikens bageri, kan GS1 element string i en GS1 DataMatrix vara en bra utgångspunkt för att enkelt testa och prova nya processer som innefattar tilläggsdata i en 2D-kod. Återförsäljare kan fokusera på att få in rätt data och anpassa butikens processer för att använda ny data, innan de beslutar vilka andra delar av verksamheten som ska använda 2D-koder. När återförsäljaren är säker på användningen av data som tillhandahålls av en GS1 element string i sina miljöer, kan övergången till GS1 Digital Link URI vara enklare, eftersom data och etikettutrymme för en 2D-kod redan är etablerat. De enda förändringar som krävs för att byta till eller skapa förutsättningar för GS1 Digital Link URI-syntax kommer att vara i programvaran som används för att koda och avläsa streckkoder.

Val av GS1 Applikationsidentifierare:

(11) Tillverkningsdatum

(15) Bäst före-datum

(16) Sälj senast-datum

(17) Utgångsdatum

(7003) Utgångsdatum och tid

(7006) Första frysningsdatum

(7007) Skördedatum

(8008) Tillverkningsdatum och tidpunkt

Vad 2D-koden kan länka till: Prissättning eller annan relaterad data

Sammanfattning av de viktigaste fördelarna som uppnås med 2D:

• • Möjlighet för lagersystem att registrera hållbarhet för färskvaror och automatiskt aktivera lagerprocesser för att lokalisera och ta bort utgångna artiklar från lagret och butiksgolvet.

• • Minskning av svinn orsakat av utgångna artiklar.

• • Förbättrad synlighet av hållbarhetsdatum för att hantera lager.

• • Förbättrad lagerhantering och prognostisering.

• • Förhindrande av försäljning av utgångna artiklar.

• • Automatisk prisnedsättning för artiklar nära utgångsdatum.

GS1 element string i en GS1 DataMatrix, på etikett applicerad på konsumentartikel:

(01)09521101530001(10)ABC123(8008)2405041126

(01) Global Trade Item Number (GTIN) – 09521101530001

(10) Batchnummer – ABC123

(8008) Tillverkningsdatum och tidpunkt – 4 maj 2024 11:26

_{Figur 2.5 Exempel på streckkodsetikett genererad på färskvara producerad i butik}

2.6.1.2 Användningsområde: Spårbarhet för konsumentsäkerhet

Möjligheter: Konsumentsäkerhet är viktigt och den kan äventyras om produkter påverkats av kontaminering eller av kvalitetsproblem på en produktionsanläggning eller ett geografisk område.

Hur GS1-standarder kan hjälpa: För att underlätta smidiga och effektiva återkallelser på grund av kontaminering inom ett geografiskt område, behöver återförsäljaren veta ursprungsland (422) och/eller land för initial bearbetning (423) för en given batch eller instans av en artikel. Denna data kan tillhandahållas av en leverantör och slås upp av en återförsäljare.

För konsumentsäkerhetsfrågor som uppstår på grund av undermålig kvalitet från en specifik produktionsanläggning krävs ett batchnummer (10) för att initiera en riktad återkallelse; serienummer (21) kan möjliggöra riktade återkallelser för specifika enheter inom en batch, antingen i lager eller sålda till kund; utgångsdatum (17), bäst före-datum (15) eller tillverkningsdatum (11) kan också användas för att separera lager och förhindra försäljning eller distribution av delvis återkallade artiklar. Denna data kan bäddas in i en 2D-kod, där data kan registreras under lagerhanteringen för att underlätta bortforsling av påverkade produkter och för att förhindra dess försäljning. Data kan även registreras vid försäljning och kopplas till återförsäljarens lojalitetskort, för att underlätta aviseringar efter köp vid riktade återkallelser. När batch- eller serienummer finns med i en 2D-kod kan det ge ytterligare datainnehåll som relaterar till artikelns ursprung.

Överväganden kring streckkoder och syntax: Alla 2D-kodsalternativ och syntaxer som är kompatibla med detaljhandelns POS är tillämpliga.

Val av GS1 Applikationsidentifierare:

(10) Batchnummer

(21) Serienummer

Andra Applikationsidentifierare

(422) Ursprungsland

(423) Land för initial bearbetning

(424) Bearbetningsland

Sammanfattning av de viktigaste fördelarna uppnås med 2D:

• • Möjlighet att identifiera påverkade lager och vidta åtgärder inom en nödvändig tidsram.

• • Trygghet för kunder och mervärde för tilliten till återförsäljaren.

• • Gör det möjligt för återförsäljare att initiera riktade återkallelser.

GS1 Digital Link URI i en QR-kod

HTTPS://EXAMPLE.COM/01/09521101530001/10/ABC123?17=240504&3103=000900

(01) Global Trade Item Number (GTIN) – 09521101530001

(10) Batchnummer – ABC123

(3103) Nettovikt, kg – 0.900kg

(17) Utgångsdatum – 4 maj 2024

_{Figur 2.6 Exempel på streckkodsetikett genererad av återförsäljare för att länka eller slå upp spårbarhetsinformation}

2.6.1.3 Användningsområde: Övergång från viktvarunummer  och andra interna nummer till GTIN (variabelmåttsartiklar)

Möjligheter: Begränsade cirkulationsnummer (RCN) som viktvarunummer används för särskilda tillämpningar i slutna eller begränsade miljöer, till exempel inom ett land eller företag. Enligt GS1 General Specifications får RCN inte kodas med någon GS1-applikationsidentifierare. Det är därför viktigt att återförsäljare känner till att användning av RCN i streckkoder med GS1 element string-syntax eller GS1 Digital Link URI, även i 2D-koder, inte är tillåten.

GS1 rekommenderar att RCN ersätts med GTIN som en del av övergången till 2D-koder, då det globala målet med 2D är att möjliggöra en uppkopplad framtid för företag och konsumenter. Detta kräver en globalt unik identifierare som kan användas internationellt – vilket GTIN är. Som GS1-nyckel ger GTIN åtkomst till all typ av relaterad produktinformation.

Genom att migrera från RCN till GTIN kan företag utöka funktionalitet och dra nytta av förbättrade möjligheter, särskilt för färskvaror. GTIN stöder samma transaktionsfunktioner som RCN, till exempel pris, vikt och enhet, men med fler användningsområden som förbättrad livsmedelssäkerhet, spårbarhet, effektivare lagerhantering och minskat matsvinn. GTIN kan också stödja regulatoriska krav för, till exempel hållbarhet.

Variabelmåttartiklar som är identifierade med viktvarunummer får inte migreras till 2D-koder och kan hindra implementeringen av nya affärsprocesser som förlitar sig på inbäddad data som stöd för GTIN.

Hur GS1-standarder kan hjälpa: GTIN är en grundläggande GS1-identifierare som används globalt för unik identifiering av produkter och kan utökas med olika tilläggsdata för att förbättra effektiviteten inom en återförsäljares miljö samt i den bredare leveranskedjan. Antagandet av GTIN uppfyller också befintliga krav för prisuppslag av variabelmåttartiklar som tidigare identifierades med RCN inbäddad med variabelmåttdata. I fall där RCN var inbäddad med ett försäljningspris, måste detaljhandelssystem konfigureras om för att slå upp priset istället.

Överväganden kring streckkoder och syntax: Alla 2D-kodsalternativ och syntaxer som är kompatibla med detaljhandelns POS är tillämpliga.

GS1 element string i en GS1 DataMatrix kan vara en bra utgångspunkt för implementering av 2D-koder, för att enkelt testa och prova nya processer som involverar tilläggsdata som erbjuds i en 2D-kod. Återförsäljare kan fokusera på att få data korrekt och anpassa sina butiks- och affärsprocesser för att använda ny data, innan de beslutar vilka andra områden av verksamheten som ska använda 2D-koder. När återförsäljaren är säker på användningen av data som tillhandahålls av en GS1 element string inom deras miljöer, kan övergången till GS1 Digital Link URI vara enklare, eftersom data ch etikettutrymme för en 2D-kod redan är etablerat. De enda förändringar som behövs för att byta till eller skapa förutsättningar för GS1 Digital Link URI-syntax kommer att vara på programvaran som används för att koda och avläsa streckkoder.

Val av GS1 Applikationsidentifierare: Förutom GTIN (01), även applikationsidentifierare för pris och antal eller mått (som listat nedan) för att matcha vad som för närvarande tillhandahålls inom datastrukturen för en RCN:

• • Pris (392n), (393n), (395n)

• • Variabelt antal (30)

• • Mått (31nn), (32nn), (35nn), (36nn)

Andra Applikationsidentifierare

(10) Batchnummer

(15) Bäst-förre-datum

(17) Utgångsdatum

Vad 2D-koden kan länka till: Prissättning och relaterad tilläggsdata.

Sammanfattning av de viktigaste fördelarna som uppnås med 2D:

• • Användning av GTIN kan möjliggöra globalt datautbyte för e-handel och spårbarhet genom hela leveranskedjan.

• • Annan data utöver GTIN kan användas för nya användningsområden, som automatiska prisnedsättningar och förbättrad lagerhantering av färskvaror för att få säkrare livsmedel och minskning av svinn.

GS1 element string i en GS1 DataMatrix för konsumentartikel med variabelmått:

(01)09521101530001(10)ABC123(15)240504(3103)000800(3922)236

(01) Global Trade Item Number (GTIN)- 09521101530001

(10) Batchnummer – ABC123

(15) Bäst före-datum – 4 maj 2024

(3103) Nettovikt, kg – 0.800kg

(3922) Pris – $2.36

_{Figur 2.7 Exempel på streckkodsetikett genererad av kund för färskvaror i lösvikt}

2.6.1.4 Användningsområde: Dynamisk prissättning och automatiska prisnedsättningar

Möjligheter: Möjlighet att tillämpa automatiska prisnedsättningar eller olika prisnivåer på en artikel för att förbättra lagerflödet, initiera utförsäljning av överskottslager, planerade kampanjer eller artiklar med kort hållbarhet.

Hur GS1-standarder kan hjälpa: Tilläggsdata som stöd för GTIN, som till exempel variantnummer- Consumer Product Variant (CPV) eller bäst före- och utgångsdatum, gör att det går att särskilja olika versioner av en artikel, vilket gör det möjligt att ha olika prissättning för samma artikel både i butik och online. GTIN med tilläggsdata i en streckkod kan automatiskt registreras av återförsäljarens system, vilket triggar automatiska prisnedsättningar, utan att etiketter med det nedsatta priset behöver appliceras manuellt (även om personal fortfarande kan behöva applicera uppdaterade hyllmärkningar eller kampanjskyltar). Tilläggsdata kan också hjälpa återförsäljare att garantera sin prispolicy genom att säkerställa att prissättningen är korrekt i systemet och i kassan, även om det skulle stå fel på den fysiska produkten eller etiketten.

Överväganden kring streckkoder och syntax: Alla 2D-kodsalternativ och syntaxer som är kompatibla med detaljhandelns POS är tillämpliga.

Val av GS1 Applikationsidentifierare:

(10) Batchnummer

(21) Serienummer

(22) Consumer Product Variant (CPV)

(15) Bäst före-datum

(16) Säljs senast-datum

(17) Utgångsdatum

Vad 2D-koden kan länka till: Prissättning och annan data relaterad till produkten.

Sammanfattning av de viktigaste fördelarna som uppnås med 2D:

• • Gör det möjligt att använda olika prisnivåer för samma artikel beroende på olika egenskaper.

• • Möjlighet att automatisera prisnedsättningar för utförsäljningar eller planerade kampanjer.

• • Förbättrad noggrannhet vid prissättning och ökad tilltro till att garantera återförsäljarens prispolicyer.

• • Trygghet för kunder och ökad tillit till återförsäljaren när det gäller livsmedelssäkerhet.

GS1 Digital Link URI-syntax i en QR-kod på etikett applicerad på konsumentartikel (original) producerad i butik:

• • HTTPS://EXAMPLE.COM/01/09521101530001/10/ABC123?17=270504

• • (01) Global Trade Item Number (GTIN) – 09521101530001

• • (10) Batchnummer – ABC123

• • (17) Utgångsdatum – 4 maj 2027

_{Figur 2.8 Exempel på streckkodsetiketter för dynamisk prissättning}

GS1 Digital Link URI-syntax i en QR-kod på en etikett placerad på konsumentartikel (variant) producerad i butik: 

HTTPS://EXAMPLE.COM/01/09521101530001/22/321/10/ABC123?17=270504

(01) Global Trade Item Number (GTIN) – 09521101530001

(22) Konsumentproduktvariant (CPV) – 321

(10) Batchnummer – ABC123

(17) Utgångsdatum – 4 maj 2027

_{Figur 2.9 Exempel på streckkodsetiketter för dynamisk prissättning}

2.6.1.5 Sammanfattning av exemplen på användningsområden som kan lösas med applikationsidentifierare

Flera användningsområden kan lösas med samma tilläggsdata som är inbäddat i ett GTIN. Tabellen nedan ger en sammanfattning av de applikationsidentifierare som visas i avsnitt 2.6.1 och visar hur olika applikationsidentifierare kan tillämpas på flera av de användningsområden som beskrivs. Sammanfattningen är varken normativ eller uttömmande.

Tabell 2.3: Sammanfattning av applikationsidentifierare i exemplen och vilka användningsområden som de kan lösa:

GS1 Applikationsidentifierare	(10) Batchnummer	(21) Serienummer	(22) Konsument- produktvariant	(15) Bäst före- datum	(17) Utgångs- datum	(8008) Tillverknings- datum och tidpunkt	(3103) Nettovikt (kg)	(3922) Pris
Användningsområde
Minskning av svinn och förbättrad lagerhantering (färskvaror och livsmedelssäkerhet)	√	√		√	√	√
Produktspårbarhet för konsumentsäkerhet	√	√		√	√	√
Förflyttning från RCN till GTIN (variabelmått)							√	√
Dynamisk prissättning och automatiska prisnedsättningar	√		√	√	√	√	√

2.6.2 Bästa praxis för att lägga in data i 2D-koder

Även om det är möjligt att lägga en stor mängd data i en 2D-kod, är det bra att överväga om datan verkligen är nödvändig för att uppfylla ett affärsbehov vid skanning. Om informationen kan slås upp eller länkas från en annan datakälla, behöver den inte ingå i en 2D-kod.

2.6.2.1 GS1 element string-syntax

För återförsäljare är det en mindre påverkan på kassasystem att övergå från EAN-kod med enkel syntax till en GS1 DataMatrix med GGS1 element string, eftersom förmågan att avläsa och tolka GS1 element stringg endast behöver aktiveras för POS-skannrar för att skicka nödvändig data, i rätt syntax, till kassasystemet. I avsnitt 2.7 finns mer information om skanning och de tre olika skanningslägen som har implementerats tillsammans med systemleverantörer.

Om ett kassasystem ännu inte har kapacitet att förstå och använda applikationsidentifierare, kommer detta också att krävas, utöver att aktivera funktionalitet i skanningsutrustning för att känna igen GS1-streckkodssyntaxer. Ett kassasystem kan välja att använda endast GTIN eller GTIN och tilläggsdata i streckkoden, beroende på krav från individuella återförsäljare. I avsnitt 3.7 finns mer information om kassasystem.

Notera: Återförsäljare måste säkerställa att deras avläsningssystem inte konfigurerar några fasta Applikationsidentifierare-sekvenser, eftersom de läggas in, avläsas eller bearbetas utan någon bestämd ordning.

2.6.2.2 GS1 Digital Link URI-syntax

Förmågan för POS-skannrar att känna igen en GS1 Digital Link URI-syntax måste aktiveras för att data ska kännas igen och för att den nödvändiga syntaxen ska skickas till kassasystem. I avsnitt 3.5 finns mer information om skanning och de tre olika skanningslägena som implementerats tillsammans med systemleverantörer.

Det finns ett flertal mjukvarulösningar för kassasystem på den globala marknaden. Att lägga till en ny syntax som GS1 Digital Link URI till dem är en utmaning. För att lindra utmaningen rekommenderas att POS-skannrar konverterar GS1 Digital Link URI-syntax till den mer etablerade GS1 element string-syntaxen.

Det är värt att notera att en GS1 Digital Link URI-syntax inte nödvändigtvis behöver läggas in i en QR-kod för att användas. En GS1 Digital Link URI kan också konstrueras av programvara eller en mobilapp när en EAN-kod eller en 2D-kod med en GS1 element string eller varumärkesägarens GS1 Digital Link URI skannas, för att tillhandahålla återförsäljarstyrt innehåll för en specifik artikel. Detta förekommer redan idag i återförsäljares egna appar, dock är de flesta förmodligen operativa med interna lösningar snarare än en öppen standardmetod som GS1 Digital Link URI-syntaxen.

2.7 Skanning

2D kräver kamerabaserade streckkodsskannrar. En kamerabaserad skanner kan läsa både 1D och 2D.  De är utformade för att exakt avläsa 2D-koder och anpassa sin prestanda för att möta olika applikationskrav. Dessa specifikationer omfattar faktorer som 2D-kodens modulstorlek, skanningshastighet och sammanhanget där streckkoden avläses – oavsett om det gäller konsumentengagemang, transaktioner vid försäljningsstället, processer vid produktionen eller allmän distribution. Miljöförhållanden, såsom belysning, dammnivåer och fuktighet, är också viktiga överväganden. GS1 General Specifications definierar streckkoders modulbredd, krav på ljusmarginaler och minimikvalitet beroende på var streckkoden skannas och vilken typ av objekt som streckkoden sitter på. Se tillägg för streckkodsspecifikationer för tabeller 1 och 3 för applikationer för 2D-D i detaljhandeln.

Större typer av kamerabaserade skannrar inkluderar:

• Bioptiska skannrar är en typ av streckkodsskanner utrustad med två uppsättningar skanningskomponenter. Dessa skannrar har ofta två bildsensorer (dvs. kameror) och flera speglar, vilket gör att de kan läsa streckkoder från olika vinklar. Bioptiska skannrar används vanligtvis i detaljhandelsmiljöer med hög volym för snabba och effektiva kassaprocesser.
• Presentationsskannrar är utformade för handsfree-drift och används vanligtvis i detaljhandeln eller vid försäljningsställen. De är ofta monterade eller placerade på en disk och användaren håller upp streckkoden framför skannern. Dessa skannrar fångar snabbt upp streckkoder, vilket gör dem lämpliga för snabba försäljningssituationer.
• Handhållna skannrar är bärbara enheter som hålls av användaren för att skanna streckkoder. De är mångsidiga och kan användas i olika branscher såsom detaljhandel, logistik och hälso- och sjukvård.
• Mobila datorskannrar är bärbara enheter, ofta integrerade med mobila datorer eller smartphones. Dessa skannrar är bra för applikationer där rörlighet är avgörande, såsom lagerhantering, fältservice eller spårning av tillgångar. De kan använda inbyggda kameror för 2D-kodsskanning.
• Fasta skannrar är stationära enheter installerade längs en produktionslinje för automatisk streckkodsskanning. De används vanligtvis i tillverknings-, logistik- och distributionsmiljöer för att effektivt skanna produkter när de rör sig längs produktionslinjen. Dessa skannrar kan integreras i transportsystem.
• Mobila enhetsskannrar avser funktionalitet för streckkodsskanning som är integrerad i smartphones eller surfplattor. Moderna smartphones är utrustade med inbyggda kameror som kan skanna streckkoder. Appar och programvara använder kameran för att avläsa streckkodsinformation. Detta tillvägagångssätt är vanligt för lagerhantering och applikationer för konsumentengagemang.

2.7.1 Överväganden vid skanning av 2D-koder

För att kunna göra övergången till att försäljningsstället (POS) ska acceptera 2D-koder, måste skannerns programvara uppdateras:

1. För att hantera artiklar som har flera streckkoder, till exempel kan en GS1 DataMatrix och en EAN-13 finnas på samma artikel och ha samma GTIN.
2. För att identifiera GS1 DataMatrix, Data Matrix kodade med GS1 Digital Link URI-syntax och QR-kod kodade med GS1 Digital Link URI-syntax.
3. För att konvertera GS1 Digital Link URI-syntax till GS1 element string-syntax.

Notera: Alla kamerabaserade skannrar kommer inte att kunna hantera uppdateringarna ovan, därför kommer samarbete med systemleverantören för skannern att vara avgörande för att kunna acceptera 2D-koder vid POS.

För 2D-kodsinitiativet Ambition 2027 måste detaljhandelns kassasystem kunna identifiera, avläsa, ”pipa” en gång och överföra ett GTIN från vilken GS1-kompatibel linjär eller 2D-kod som helst inom allmän detaljhandel:

• EAN/UPC-familjen av streckkoder.
• GS1 DataMatrix (GS1 element string-syntax) är standard och kan behöva aktiveras.
• Data Matrix (GS1 Digital Link URI-syntax) kommer att kräva en programvaruuppdatering för att identifiera syntaxen och konvertera till GS1 element string.
• QR-kod (GS1 Digital Link URI-syntax) kommer att kräva en programvaruuppdatering för att identifiera syntaxen och konvertera till GS1 element string.
• GS1 DataBar-detaljhandelsfamiljen (GS1 element string-syntax) används i vissa länder för att identifiera frukt och grönt. Den ingår i GS1 streckkoder för handeln så den kan behöva aktiviteras.

För att kunna möta nya behov hos detaljhandeln förutom bara GTIN, behöver skannern fler programvarulägen.

När det finns mer än en streckkod med GTIN på en artikel är det viktigt att kassasystemen säkerställer att systemet bara plockar upp en av koderna.

 2.7.2 Skanningslägen för 2D i detaljhandeln

Branschen har kommit överens om tre primära programvarulägen som bör implementeras i skannrar:

• Läge 1 – Skicka det första GTIN:et som hittas på en produkt

Alla kassasystem kan bearbeta GTIN från EAN/UPC-familjen av streckkoder (plain syntax). Många kassasystem kan bearbeta GTIN och viss tilläggsdata (t.ex. batchnummer, utgångsdatum) GS1 DataMatrix som använder GS1 element string-syntax. Uppdaterade kassasystem kan bearbeta GTIN från Data Matrix med GS1 Digital Link URI-syntax och QR-kod med GS1 Digital URI-syntax. När GTIN identifieras oavsett om det är i den linjära streckkoden eller i 2D-koden, bearbetar skannern snabbt och överför GTIN med en enda hörbar (t.ex. pip) eller visuell signal och väntar på nästa produkt.

Notera: Minimikravet för Ambition 2027 är programvaruläge 1.

• Läge 2 – Prioritera 2D och om inte 2D hittas, läs EAN/UPC

Prioritera GS1-kompatibla 2D-koder, avläsa, ”pip” en gång och överför GTIN och eventuelltilläggsdata (t.ex. batchnummer, utgångsdatum) i det vanliga formatet för GS1 element string-syntax och, om en sådan inte kan hittas, överför data från den linjära streckkoden. All data som systemet inte kan lagra eller använda kan släppas.

Kodad data i QR-koder 
https://id.dalgiardino.com/01/09506000134352/10/ABC?17=231231
Oavsett riktning överför skannern:
010950600013435210ABC^17231231

_{Figur 2.10 Exempel på läge 2}

I det här exemplet ersätter ”^” det otryckbara hex 1D (gruppavskiljare) tecknet.

• Läge 3

Identifiera, avläsa och överför alla GS1-kompatibla streckkoder som är tillåtna för detaljhandeln (linjära eller 2D) på en produkt, samtidigt som en 8-siffrig etikettidentifiering genereras för att koppla samman flera streckkoder med samma artikel. När det första GTINet registreras från antingen en linjär streckkod eller 2D-kod, ger skannern snabbt en hörbar (t.ex. pip) eller visuell signal. Skannern kommer att generera en 8-siffrig etikettidentifiering i ett vanligt format för streckkodens plain & GS1 element string-syntax.

Kodad data i QR-koder
https://id.dalgiardino.com/01/09506000134352/10/ABC?17=231231 
Oavsett riktning överför skannern:
12345678~010950600013435210ABC^17231231
12345678~9506000134352

_{Figur 2.11 Exempel på läge 3}

I det här exemplet ersätter ”^” det otryckbara hex 1D (gruppavskiljare) tecknet och ”~” överförs inte men visar slutet på etikettidentifieringen.

Notera: Alla programvarulösningar för skannrar kan dra nytta av att använda GS1 Barcode Syntax Resource.

När det finns mer än en streckkod med GTIN på en artikel, är det viktigt att kassasystemen säkerställer att:

• • Systemet SKALL endast bearbeta en uppsättning av den önskade datan i den slutliga transaktionen.
  • Skanningssystemen BÖR endast producera en bekräftelse (t.ex. ett pip) när flera streckkoder skannas från samma artikel.

Viktigt: Om ovanstående punkter inte implementeras kan oavsiktliga POS-transaktioner inträffa.

2.7.3 2D i skannrar med begränsad funktionalitet

I vissa fall när skannern inte kan uppdateras kan leverantören av kassasystem implementera en mellanlösning, , som möjliggör lösningar för att identifiera, avläsa, ”pipa” en gång och överföra ett GTIN från en GS1-kompatibel linjär streckkod eller 2D-kod i den allmänna detaljhandeln.

_{Figur 2.12 Kassasystem med mellanprogram}

2.8 Streckkodsplacering och klartext

Detta avsnitt ger exempel på streckkodsplacering och klartext, vid direkt övergång till 2D kod.

I avsnitt 1.6 finns vägledning för varumärken och tillverkare när det gäller egna varumärken. GS1-standarder för 2D-kodsplacering och klartext finns i GS1 General Specifications.

_{Figur 2.13 Exempel på placering av en 2D-kod och klartext}

2.9 Utskrift av 2D-koder

Detta avsnitt fokuserar på olika överväganden vid utskrift av 2D-koder för återförsäljares behov av etikettering i butik. Det innefattar dynamisk utskrift för artiklar som produceras eller förbereds inom en återförsäljares miljö (t.ex. bageriprodukter, varm mat etc.) samt variabelmåttsartiklar som kräver en streckkod utskriven på begäran av en kund eller av personal, för att skannas vid POS (t.ex. frukter och grönt i lösvikt, kallskuret kött skivat på begäran etc.).

Se vägledningen för varumärkesägare i avsnitt 1.7 och avsnitt 3.4.1 för vägledning för återförsäljares egna varumärken.

2.9.1 Kvalitetsspecifikationer

Specifikationerna för GS1-streckkoder tillhandahåller kvalitetsspecifikationer, även kallade överensstämmelsekrav, för streckkoder som skannas i detaljhandelns kassor, för att skanning ska kunna göras under både optimala och mindre optimala förhållanden.

Beroende på specifikationerna behöver återförsäljare bestämma vad som är den optimala 2D-kodsstorleken för deras egen specifika miljö och deras produkt- och förpackningstyper. De minsta tillåtna storlekar som definierats av GS1 kommer att vara lämpliga för de mest optimala skanningsförhållandena.

Eftersom varje återförsäljare kommer att ha egna skanningsförhållanden och variabler i sina butikers eller anläggningars skanningsmiljöer, kan utskriftrelaterade överväganden för etikettering i butik vara en bra utgångspunkt för att förstå vilka 2D-krav som ska diskuteras med leverantörer. I avsnitt 3.2.1 finns mer information om kvalitetsspecifikationer för streckkoder.

2.9.2 Viktiga faktorer att överväga

Följande faktorer behöver övervägas av återförsäljare, i samarbete med deras handelsparter, när nya krav för 2D-implementering definieras.

Utskrifts- och produktionsspecifikationer

• • Genom omfattande testning fastställer GS1 General Specifications streckkodsspecifikationerna för linjära streckkoder och 2D-koder i Symbol Specification Tables (SST). För artiklar som skannas i detaljhandelns kassasystem definieras modulbredd och kvalitetskrav i Symbol Specification Table 1, tillägg 2 för 2D-koder.

Tabell 2.4 Specifikationstabell för streckkoder 1, tillägg 2 för 2D-koder:

• • För att uppnå en skannings- och användarupplevelse som motsvarar den för linjära streckkoder, behöver modulbredden för 2D-koder vara cirka 50% större än den linjära streckkoden för att säkerställa konsekvent läsbarhet. Detta återspeglas i GS1 General Specifications SST, där 2D-koder för detaljhandelns POS är inställda på 1,5 gånger den linjära modulbredden. Olika verkliga faktorer, som produktform (böjd, ojämn, etc.), fukt och kontrast (färger inom eller bakom, etikettglans, etc.), kan påverka skanningsförmågan. Därför är samarbete mellan återförsäljare, varumärken och systemleverantörer avgörande för att säkerställa optimala skanningsmöjligheter.

• • GS1 General Specifications beskriver den minsta kvalitetsgraden för skanningsmiljön. Varumärken, tillverkare, återförsäljare och systemleverantörer behöver ta hänsyn till variationer i processer och eventuell kvalitetsförlust från utskrift till den slutliga skanningen i kassan.

• • Klartexten behöver också övervägas. GS1 General Specifications avsnitt om regler för klartext (Human readable interpretation) talar om placering och kvalitet på texten. Klartext och utrymme för ett 14-siffrigt GTIN behöver beaktas vid förpackningsdesign. Klartext behöver respektera ljusmarginalen för 2D-koden.

Förpackning, etikettmaterial och underlag

• • Förpackningsmaterialet spelar en stor roll när det gäller skanningsförmågan. En genomskinlig salladspåse till exempel, kommer att behöva en bakgrund bakom streckkoden för att förbättra läsbarheten. Utan en täckande bakgrund kan salladsfärgen synas igenom förpackningen och påverka avläsningen av streckkoden.

• • Förpackningens eller etikettens glans kan också skapa problem för skanningsutrustningen eftersom den blanka ytan kommer att reflektera ljus tillbaka på skannerns bildsensor och orsaka läsbarhetsproblem som visas i avsnitt 3.4.1 Figur 3.13 bild från en bioptisk skanner på en böjd 2D-kod.

• • Förpacknings- och etikettstyper varierar från filmbeläggning på salladspåsar till etiketter som appliceras på alla möjliga typer av produkter, från plana till ojämna och till och med runda förpackningar. Det är viktigt att säkerställa att 2D-koden är korrekt placerad för att minimera att en del av streckkoden skyms från skannerns synfält. Felkorrigering för 2D-koder kan hjälpa till med avläsningen av streckkoden på artiklar med udda former, men orsakar också att 2D-koden växer i storlek och därmed döljer mer av 2D-koden.

• • Utrymme för 2D-koden behöver ta hänsyn till klartext och 2D-kodens ljusmarginal.

Butikens eller anläggningens skanningsmiljö

• • Tänk på att skannrarnas position och ljuset i lokalen kan orsaka inkonsekvent skanning på grund av reflektioner på speglar i skannern.

• • Förhållanden i butiksmiljön som direkt ljus, blinkande ljus, skannrars positionering, luftkonditionering, skräp på skanningsfönstret och kondens på produkterna kan påverka skanningen och bidra till problem med avläsningen.

Skanningsutrustning (hårdvara och programvara)

• • Skannerutrustning – flatbäddsskannrar används mest i detaljhandeln och den förväntade prestandan är minst 40 artiklar per minut

• • Miljöfaktorer som belysning och klarhet i skanningsglaset spelar roll för en optimal skanningsupplevelse. Ofta kommer det vertikala skanningsfönstret på en bi-optisk skanner att avläsa både linjära och 2D-koder mer effektivt eftersom det finns mindre ljusföroreningar och ytan förblir renare.

2.9.3 Testning och felsökning

Detta avsnitt fokuserar på processer för testning och felsökning för återförsäljares streckkodsproduktion i butik, t.ex. delikatessvaror, färskvaror, etiketter för reducerat pris. I avsnitt 1.7.2 finns vägledning om testning och felsökning av egna varumärken.

När nya eller modifierade streckkoder introduceras på konsumentförpackningar eller etiketter, särskilt när ytterligare data läggs till ett GTIN, rekommenderas verifiering av den tryckta streckkoden för att säkerställa att den kan skannas i avsedd skanningsmiljö. För återförsäljare som producerar streckkoder och etiketter i butik kan verifiering av 2D-koder, samt en test- och återkopplingsprocess vara mycket hjälpsam för att säkerställa att den nyproducerade streckkoden kan skannas och att den nya datan kan användas av kassasystemet eller i någon process hos återförsäljaren.

När streckkodsskrivare och relaterade system uppdateras med ny programvara eller nya delar, kan omverifiering säkerställa att mjuk- och hårdvaruuppdateringar inte påverkat 2D-kodens prestanda och funktionalitet. En återförsäljare kan också införa en kvalitetssäkringsprocess för att registrera antalet gånger manuell intervention krävs vid kassan per artikel, för att bättre förstå orsaken till eventuellt återkommande problem.

I avsnitt 3.6 finns mer information om streckkodsverifiering.

2.10 Skapande och hantering av digitalt innehåll

Idag kan konsumenter få tillgång till varumärkesägt digitalt innehåll genom att skanna en QR-kod på en produkt eller dess förpackning med sin mobilkamera. För att få tillgång till digitalt innehåll från återförsäljaren kan konsumenter skanna en EAN-kod med återförsäljarens app. Båda dessa alternativ för att en återförsäljare ska engagera sig med konsumenter genom återförsäljarstyrt digitalt innehåll förekommer redan idag, men de använder troligen inte GS1 Digital Link. Genom att använda GS1 Digital Link URIer som antingen är inbäddade direkt i QR-koder, eller skapas med en mobilapp vid skanning av en GS1-streckkod som är kompatibel med detaljhandeln, får återförsäljare möjlighet att koppla sig till sina kunder och agera snabbare på förändringar i förpacknings- eller produktinformation – utan att påverka streckkoden som är tryckt på förpackningen.

För återförsäljare som överväger att använda GS1 Digital Link är det viktigast att komma ihåg att en GS1 Digital Link URI fungerar som en identifierare för artikeln, det är inte webbadressen till det digitala innehållet. Det innebär att skapandet och hanteringen av digitalt innehåll inte påverkar eller relaterar till skapandet och hanteringen av en GS1 Digital Link URI i streckkoden på en artikel. GS1 Digital Link URI fungerar helt enkelt som en inkörsport för att kunna omdirigera till digitalt innehåll. Det digitala innehållet och omdirigeringen kan uppdateras så ofta som det behövs, utan att det påverkar streckkoden på artikeln. Bäst är att ställa in en grundläggande omdirigering till det digitala innehållet från GS1 Digital Link URI. Detta kan göras utan en resolvertjänst, dock möjliggör användningen av en GS1-konform resolver att flera källor till digitalt innehåll kan länkas till en enda GS1 Digital Link URI.

3. Implementeringsguide för AIDC-utrustning och mjukvaruföretag

Övergången till 2D-koder i detaljhandeln kräver att leverantörer, tillverkare, systemleverantörer och återförsäljare, med stöd av GS1, samarbetar för att hantera problem, säkerställa efterlevnad och dela lärdomar.

Detta avsnitt ger vägledning specifikt för systemleverantörer och andra tekniska användare som implementerar 2D-koder. Detta innehåll hjälper användare att förstå affärsmöjligheter, förändringar i befintliga processer eller införandet av nya processer och de krav som säkerställer framgång genom alla faser av övergången till 2D-koder.

Det innefattar:

• • Systemleverantörers roll och specialiseringar

• • Samarbete med intressenter

• • GS1-kompatibla streckkoder i detaljhandeln
    • Streckkodskvalitet

    • • Streckkodens kodade datastrukturer och översättningar

• • Skapande/generering av 2D-koder
    • Etikett- och streckkoddesign 
    • Datainnehåll

    • • Statisk och dynamisk data

• • Överväganden kring tryck och utskrifter

• • Överväganden kring skanning

• • Överväganden kring mjukvara för centrala kassasystem

• • Överväganden kring datadelning

 3.1 Systemleverantörens roll i 2D-implementering

Systemleverantörer spelar en nyckelroll i övergången till 2D-koder. De är ämnesexperter när det gäller skapande, tryck, skanning, verifiering och delning av streckkoder. Systemleverantörer samarbetar och vägleder intressenter om vad som är möjligt för kunden för att implementera en 2D-kodslösning.

Resan med 2D-koder i detaljhandeln börjar med att förstå vilka användningsområden som varumärket, tillverkaren eller återförsäljaren fokuserar på. Från den utgångspunkten kan systemleverantören, i samarbete med intressenterna, fastställa den optimala implementeringen för att uppnå målen. 2D-kodslösningen kan börja i detaljhandelsleverantörens tillverkningsprocess eller i återförsäljarens ekosystem.

3.1.1 Exempel varumärkesägare och tillverkare

En lösning för 2D-kodsimplementering är beroende av hur varumärkesägaren bedriver sin verksamhet. Varumärket kan ha en centraliserad, decentraliserad eller en kombination av affärsmodeller. Centraliserad produktion är en affärsmodell där alla tillverkningsprocesser sker på en plats, ofta ägt och drivet av ett företag. I centraliserad produktion kontrollerar företaget alla aspekter av tillverkningen, från inköp av råmaterial till leverans av färdiga produkter. Detta tillvägagångssätt ger god kvalitetskontroll och övervakning av hela produktionsprocessen, samt anpassning till förändrade marknadskrav.

Decentraliserad produktion, å andra sidan, är en produktionsmodell där tillverkningsprocesser sker på flera platser. Detta tillvägagångssätt används ofta när produktlinjen är begränsad och verksamheten är i nära anslutning. Decentralisering ger mer flexibilitet och anpassning i produktionen; dock kan det också leda till högre kostnader per enhet. Valet mellan centraliserad och decentraliserad produktion beror på företagets specifika behov.

_{Figur 3.1 Exempel på en leverantörs (tillverkares) ekosystem}

Figur 3.1 är ett exempel på en produktionslinje i en centraliserad modell. I detta fall börjar produktionsprocessen med ett ERP-system (Enterprise Resource Planning – affärssystem) som hjälper organisationer att automatisera och hantera kärnverksamhetens processer för optimal prestanda. ERP-systemet koordinerar dataflödet mellan företagets affärsprocesser, vilket ger en sanningskälla och effektiviserar verksamheten över hela företaget. ERP-systemet kan integrera olika funktioner som ekonomi, tillverkning, detaljhandel, försörjningskedja, personalresurser och drift. ERP-systemet kan också vara molnbaserat eller lokalt, beroende på affärsmodellens behov.

ERP-servern levererar information för produktionskörningen och inkluderar data som kan bäddas in i 2D-koden för att underlätta för:

• • Etikettskapande programvara eller skrivare för att producera streckkoden.

• • Skannrar för att validera att rätt data kodades.

ERP-systemet skulle få bekräftelse på att 2D-koden kodats korrekt antingen direkt eller genom en shop floor-lösning som en programmerbar logikstyrenhet (PLC) eller en industriell mjukvarulösning. ERP-systemet kan sedan dela denna information med andra databaser för till exempel spårbarhet och fakturering. Lagerhanteringssystemet (WMS) skulle också få meddelande från streckkoderna för att sortera, frakta och skicka den avancerade leveransaviseringen (ASN) till mottagaren.

Etikettskapandefasen kräver en förståelse för tillverkningsprocesser som:

• • Märknings-/tryckmetoder som bläckstråleskrivning, termisk bläckstråleskrivning, direkt termisk, termisk överföring, LASER, digital (Piezo) och andra.

• • Underlaget det ska tryckas på, som till exempel papper, film, plast, metall, glas etc.

• • Begränsningar i materialhantering som linjehastighet, miljö (fuktig/våt, tvättbar, dammig, varm/kall eller annan), produktens lämplighet etc.

• • Dataändringar som återspeglas i 2D-koden och om den är fast per körning, periodisk (en gång per dag, vid skiftbyte, vid partibyte, etc.) eller varje instans.

Skanningsfasen används för att:

• • Validera 2D-kodens datainnehåll och struktur (GS1-Element String eller GS1 Digital Link URI-syntaxer).

• • Verifiera utskriftskvaliteten och säkerställa att streckkoden kan avläsas.

• • Tillhandahålla den framgångsrika identifieringen av produkten och datadelningen.

För att få denna process att fungera finns det flera intressenter som en systemleverantör behöver koppla ihop sig med. Avsnitt 3.1.3 Intressenters roller och ansvar.

3.1.2 Exempel återförsäljare

Systemleverantörer har många av samma utmaningar i detaljhandeln som beskrivs i exemplet för tillverkare. Implementering av 2D-koder för återförsäljare innefattar skanning, utskrift och utnyttjande av data i 2D-koden för skapa lösningar utöver grundläggande lager- och prisuppslag. Högt integrerade detaljhandelssystem kan använda distributionscenter som nu skulle behöva skanna 2D-koder för att hantera produktens rörelse. Dessa högt integrerade butiker skulle inte bara behöva skanna 2D-koden vid försäljningsstället (POS), utan också i lagret och på butikshyllorna. Den allmänna termen POS inkluderar flera sätt att slutföra en transaktion, såsom handhållen skanner, presentationsskanner, hög hastighet bi-optisk och även personliga mobila enheter.

_{Figur 3.2 Exempel på försäljningsställen}

Det finns många typer av ekosystem i detaljhandeln, var och en med sina egna egenskaper, fördelar och nackdelar. Några av de vanligaste typerna av detaljhandelsbutiker är:

• • Livsmedelsbutiker: Butiker som främst säljer livsmedel, tillsammans med vissa hushållsprodukter och personliga vårdprodukter. Bilden nedan visar ett centraliserat ekosystem i en livsmedelsbutik.

• • Närbutiker: Små butiker som säljer ett begränsat sortiment av dagligvaror, såsom snacks, drycker, cigaretter och lotter.

• • Varuhus: Butiker som säljer ett brett utbud av produkter på flera avdelningar, som kläder, elektronik, hushållsapparater och kosmetika.

• • Specialbutiker: Butiker som säljer en specifik typ av produkt eller tjänst, såsom böcker, smycken eller blommor.

• • Stormarknader: Butiker som säljer ett brett utbud av produkter, ofta kombinerande funktionerna hos livsmedelsbutiker, varuhus och specialbutiker.

• • Online/e-handelsbutiker: Virtuella butiker som säljer produkter eller tjänster över internet, utan att ha en fysisk plats.

Det här är några av de vanligaste typer av butiker i detaljhandeln, men det finns andra, såsom kiosker, montrar, pop-up-butiker och varuautomater. Varje typ av detaljhandelsbutik har sin egen affärsmodell, så systemleverantören behöver hitta rätt lösning för den specifika återförsäljaren.

Inom ett ekosystem i detaljhandeln finns det ett antal kontaktpunkter och processer som påverkas av implementeringen av 2D-koder och som behöver beaktas under planerings- och övergångsfasen. Systemleverantörer bör arbeta med återförsäljaren för att identifiera områden i ekosystemet som behöver interagera med detaljhandelns POS-streckkoder, dokumentera deras nuvarande processer och identifiera eventuella befintliga problem eller luckor.

Bilden nedan är visar en medelstor detaljhandelsbutik som använder en centraliserad modell. I detta fall börjar detaljhandelns POS-process med ERP-programvaran (Enterprise Resource Planning).

_{Figur 3.3 Exempel på ett ekosystem i detaljhandeln}

ERP-servern kan leverera information till lagerhanteringssystemet (WMS) för att produkter ska kunna flyttas till detaljhandelsbutiken, GTIN (Global Trade Item Number), relevant information (t.ex. pris, pris per måttenhet) och mycket mer. Informationen kan användas för att koda 2D-koder på färskvaruavdelningen eller för att slutföra POS-transaktioner.

Processen för att skapa 2D-kodsetiketter definieras och sätts upp av återförsäljarens IT-team, ofta i samarbete med systemleverantörer. Återförsäljaren kan skapa etiketter med 2D-koder för färdiglagade måltider, bakverk och flera andra processer i butiken. De kan också skanna 2D-koder på andra produkter (t.ex. artiklar från externa varumärken, egna märkesvaror). Därför kan många av de etikett- och skanningspunkter som anges i tillverkningsavsnittet vara tillämpliga.

Element att överväga vid etikettframställning kan innefatta:

• • Märknings- och tryckmetoder är mestadels direkt termisk, termisk överföring på etiketter.

• • Underlaget som trycks på är vanligtvis papper och polyetiketter.

• • Dataändringar kan komma från återförsäljarens ERP-system (back office) eller på andra sätt och kan inkludera data som GTIN, pris per måttenhet, bäst före-datum och annat. 2D-kodens data kan också komma från vågen.

Skanningsfasen används för att:

• • Göra en prisuppslagning och möta andra behov med den 2D-kodade datan

• • Validera 2D-kodens datainnehåll och struktur (GS1-Element String eller GS1 Digital Link URI-syntaxer)

• • Verifiera utskriftskvaliteten och säkerställa streckkodens förmåga att avläsas.

Medan varumärkestillverkare, återförsäljare och systemleverantörer kommer att arbeta nära tillsammans för att övergå till 2D-koder, är det viktigt att identifiera de olika interna intressenterna. För att få denna process att fungera finns det flera intressenter som en systemleverantör behöver ansluta sig till. Köparen, produktidentitetsansvariga, ERP- och WMS-dataansvariga, lager- och butikspersonal, underhållspersonal, IT och andra systemleverantörer är bara några av kontaktpunkterna.

 3.1.3 Intressenters roller och ansvar

Nedan finns exempel på intressenter inom detaljhandeln och tillverkning som systemleverantörer bör ha i åtanke när de samarbetar vid implementering av 2D-koder.

Tabell 7.1: Intressenters roller och ansvar

Rolltyp	Rollbeskrivning/ ansvar	Ansvar vid 2D- implementering	Beroenden vid 2D- implementering
Ledarskap VD/Direktörer/Senior Ledarskap/Butiksägare	Övervaka strategi, verksamhet och ekonomi.	Kan vara startpunkten för att identifiera 2D-möjligheter.	Kritisk finansiär av förändringsprojekt, behöver stötta och förstå värdet av 2D-övergången.
POS-chef	Övervaka strategier för POS-lösningar.	Säkerställa att rätt information flödar, uppdaterade skannrar läser och tolkar 2D-koder.	Utföra offline-validering, samordna butiksprogramuppdateringar etc.
Butikschef Detaljhandels- eller butikspersonal	Butiksdrift och kontroll av detaljhandelsbutiker. Daglig skanning av streckkoder och ge återkoppling om skanningsbarhet.	Säkerställa implementering av 2D-koder. Förbättrar operativa processer och minskar möjliga påverkan.	Driva den dagliga verksamheten i en butik genom att utvärdera att lösningarna för 2D-koder fungerar och uppfyller antalet artiklar per minut som krävs.
Industrilösningar Affärslösningar (T ex. Spårbarhet, hållbarhet, cirkularitet etc.)	Övervaka planering och genomförande av affärsprogram eller projekt.	Säkerställa implementering av 2D-koder baserat på de initiativ som anges under rolltyp.	Analysera om 2D-kodslösningen uppnår de nödvändiga målen. Till exempel om de har rätt data för spårbarhet, om 2D-koder hjälper till att uppnå hållbarhetsmål. Säkerställa korrekt hållbar avyttring av föråldrad utrustning.
Produktionschefer Linjechefer	Övergripande effektivitet i produktionslinjen för att uppnå produktionsmål.	Säkerställa hur ytterligare processer kan läggas till (till exempel inline dynamisk dataskrivning) utan att orsaka för mycket störningar i produktionslinjen.	Schemaläggning för uppdatering av processer. Säkerställa tillgänglighet av personal för att utbildas för pilotprojekt.
Supply Chain Managers	Arbeta med inköpsteam och köpare för att hitta rätt produkter. Kontrollera tillverknings- och leveransprocesser.	Säkerställa att alla aktörer i försörjningskedjan är medvetna om övergången. Verifiera att 2D-koder kan skannas vid alla nödvändiga punkter i försörjningskedjan.	Samordna med partners för att säkerställa att implementeringsbehoven uppfylls i tid för att underlätta processer.
Kategoriansvariga/Köpare/Inköpare	Hantering av kontrakt. Länk mellan tekniska team hos handelspartner. Hantera leverantörer och underleverantörer. Ansvarig för val av handelspartner.	Kommunicera krav för streckkoddata och kvalitet. Hantera kommersiell påverkan.	Initierar diskussioner om övergång till 2D-koder med leverantörer. Diskutera påverkan, fördelar och tidslinjer och säkerställa att det är tydligt för alla intressenter för att minska kommersiell påverkan. Tillsammans med leverantörer, identifiera vilka artiklar som ska övergå till 2D-koder.
Underhålls-/Anläggningschefer	Utföra inspektion på maskiner för att säkerställa kvalitet. Säkerställ att underhållsschemat följs och fatta beslut om reparationer.	Säkerställa att den nödvändiga utrustningen underhålls och fungerar korrekt.	Ge input när det gäller att välja rätt maskiner för rätt operation. Till exempel hålla inköp av utskriftsenheter under en tillverkare.
Efterlevnadsansvarig/Kvalitetsansvarig/Kontrollanter	Säkerställa kvaliteten på produkter som levereras av leverantören inklusive förpacknings- och problem med streckkodskvalitet.	Identifiera kvalitetsproblem och kommunicera med nödvändiga intressenter internt och externt.	Verifiera streckkodens innehåll, struktur och kvalitet. Till exempel säkerställa att samma GTIN finns i alla GS1-streckkoder på förpackningen. Säkerställ korrekt och hållbar avyttring av föråldrad utrustning.
Förändringsansvarig för drift Projektledare	Ansvarig för förändringshantering, resursanvändning, tidslinjer etc. Planera förändringarna med fokus på steg, resurser och riskbedömning.	Ansvarig för att koppla samman olika parter som krävs för att möjliggöra övergången. Kan vara startpunkten för att identifiera 2D-möjligheter. Utvärderar ROI.	Kräver ekonomiskt/projektgodkännande före start av större förändring. Säkerställa att lösningen är en del av strategin för verksamheten. Säkerställa att tidslinjerna är lämpliga och hålls.
Förpackningsleverantörer	Ansvarig för att bestämma rätt typ av förpackning för produkten.	Hjälpa till att välja rätt underlag för att applicera en 2D-kod.	Produktutveckling och slutlig utskrift. Kontakt med produktägare. Till exempel förtrycka eller förbereda förpackningen för inline-utskirft.
Ansvarig loss prevention	Utveckla och implementera strategier för att förhindra stöld, bedrägeri och att lagret föråldras. Säkerställ efterlevnad av säkerhetspolicyer och rutiner.	Utforma nya möjligheter med teknik för lagerhantering. Till exempel UV, digitala signaturer i streckkoder.	Säkerställa att skanningssystem och kassasystem skannar samma GTIN.
Produktsäkerhet	Säkerställa att den producerade produkten uppfyller regleringar och eventuell lagstiftning.	Tar med juridiska krav i diskussionen och varna för begränsningar och hinder.	Säkerställa att datum och batchinformation är korrekt. Detaljhandelssystem kan känna igen att produkten inte har nått sitt bäst-före datum.
IT – ERP, Datastyrning, POS, WMS	Övervaka teknikens infrastruktur, hantera datasystem och säkerställa cybersäkerhet. Säkerställ samverkan mellan de olika systemen. Säkerställ att data levereras korrekt till utskrifts-, skannings- och kassasystem.	Anslutning med ingångs-och utgångshårdvara. Tillhandahålla rätt data. Samla in och bearbeta tilläggsdata korrekt.	Möjliggöra tilläggsdata och datastrukturer i en tillverknings- eller detaljhandelsmiljö. Avgörande för att testa datakopplingar mellan IT-system.
Webbansvarig	Säkerställa effektiva webbplatstjänster.	Implementering och anpassning för besökares och användares positiva upplevelse.	Säkerställa att webbsidor är uppdaterade. Revidera eller omdirigera webbsidor, länkar och information vid behov.
Utbildningsansvarig	Ansvarig för personalutbildning.	Säkerställa att personalen har kunskap om 2D-koder för daglig användning.	Utveckla utbildningsmoduler. Planera kontinuerliga utbildningsinsatser. Utvärdera utbildningarnas effektivitet.
Marknadsföring (Intern/Extern), Designansvariga, Etikettdesigners	Ansvarig för etikettdesign.	Justering av grafiska element i det tillgängliga utrymmet utan att kompromissa med streckkodens prestanda.	Varierar beroende på implementering.
Regelefterlevnad	Säkerställa produkternas säkerhet, kvalitet och regelefterlevnad.	Varierar beroende på implementering.	Varierar beroende på implementering.
Ansvarig för distribution i omnikanaler	Övervaka distributions- och leveransverksamhet över flera kanaler. Säkerställa att produkter levereras till kunder sömlöst, i tid, och konstnadseffektivt.	Bedöma de olika distributionskanalernas specifika behov för 2D-koder.	Följa upp och säkerställa att affärspartners är redo i tid.
Produktutveckling	Utveckling av förpackning och förpackningsdesign.	Skapa ny förpackningsdesign för att rymma 2D-kod, både klartext och icke-klartext. Ta bort EAN-koder på artiklar med återförsäljarens egna varumärke.	Planera och utveckla ny design på förpackningen till leverantören eller tillverkaren för att övergå till 2D-koder.
Masterdata	Ansvarig för att skapa produktens masterdata och ställa in det i systemet.	Kommunicera att de rätta dataelementen och applikationsidentifierarna är etablerade och kommunicerade för kodning till 2D.	Säkerställa att rätt GTIN har rätt attribut kopplade till det.

3.2 GS1-kompatibla streckkoder i detaljhandeln

Streckkoder kan skannas elektroniskt med hjälp av laser- eller kamerabaserad teknik. Streckkoderna används för att koda information såsom identifierare (t.ex. för produkter, försändelser, platser, etc.) och tilläggsdata (t.ex. serienummer, batch-/partinummer, datum, etc.) med hjälp av GS1-syntaxer för streckkoder (dvs. plain, GS1-Element String och GS1 Digital Link URI). Efterlevnad av GS1-standarder för streckkodskvalitet och syntaxregler säkerställer att linjära koder och 2D-koder kan skannas av alla aktörer i försörjningskedjan, som till exempel återförsäljare, tillverkare, transportleverantörer, sjukhus och konsumenter.

3.2.1 Streckkodskvalitet

GS1 General Specifications definierar streckkoders modulbredd, höjd, krav på ljusmarginaler och minimikvalitet beroende på var streckkoden skannas eller vilken typ av objekt som streckkoden sitter på. Se tillägg till streckkodsspecifikationer för tabeller 1 och 3 för applikationer för 2D i detaljhandeln i GS1 General Specifications. GS1 hänvisar till ISO/IEC-specifikationer för streckkodstester för att fastställa kvalitetsmåtten:

• • ISO/IEC 15415: Informationsteknik; automatiska identifierings- och datainsamlingstekniker; specifikation för test av streckkodstryck; tvådimensionella streckkoder.

• • ISO/IEC 15416: Informationsteknik; automatiska identifierings- och datainsamlingstekniker; specifikation för test av streckkodstryck; linjära streckkoder.

Varje gång en linjär eller 2D-kod utvärderas, mäter en verifieringsapparat ett antal egenskaper som sammanställs för att komma fram till en totalpoäng mellan den lägsta poängen 0,0 och den högsta poängen 4,0. Standarder för 2D-kodskvalitet använder följande efterlevnadsfaktorer:

• • Avläsning: Verifieringen använder avkodningsalgoritmer som definierats av ISO/IEC för att avkodning av 2D-koder. Giltig avkodning resulterar i en poäng på 4,0. Om streckkoden inte kan avläsas blir resultatpoängen 0,0.

_{Figur 3.4 Exempel på GS1 DataMatrix}

• • Streckkodskontrast: Streckkodskontrast är skillnaden mellan de mörkaste och ljusaste områdena i streckkoden. Detta mäts i procent, med procenten grupperade i fem olika band – 4, 3, 2, 1 eller 0.

_{Figur 3.5 Exempel på kontrast}

• • Axial oenhetlighet: De flesta 2D-koder bör vara fyrkantiga, med jämnt fördelade element. Axial oenhetlighet är ett mått på hur ”icke-fyrkantig” en streckkod är när den kontrolleras mot dess horisontella och vertikala axlar. Detta mäts och graderas sedan från 0,0 till 4,0.

_{Figur 3.6 Exempel på axial oenhetlighet}

• • Modulation: En streckkod bör vara jämnt mörk och ljus över hela 2D-koden. Modulation jämför det minst mörka till ljusa området av streckkoden med den största skillnaden mellan de mörka och ljusa elementen. Detta mäts och graderas sedan från 0,0 till 4,0.

_{Figur 3.7 Exempel på modulation}

• • Rutnätets oenhetlighet: Rutnätets oenhetlighet mäter hur streckkoden är förvrängd i termer av hur mycket de implicerade x- och y-axlarna inte är i en vinkel på 90 grader. Det mäter i praktiken hur ”vriden” bilden är.

_{Figur 3.8 Exempel på rutnätets oenhetlighet}

• • Oanvänd felkorrigering: Alla 2D-koder inkluderar felkorrigeringstecken som kan användas för att rekonstruera skadade delar av streckkoden. En perfekt streckkod kommer inte att kräva någon användning av felkorrigeringstecken och kommer att få en poäng på 4,0. Parametern mäts och graderas sedan från 0,0 till 4,0.

• • Fast mönsterskada: De fasta mönstren i en 2D-kod används av skannern för att hitta streckkoden. Om någon av dessa är skadade blir streckkoden svårare att läsa, så all skada mäts och graderas från 0,0 till 4,0.

_{Figur 3.9 Exempel på fast mönsterskada}

GS1 Symbol Specification Tables (SST) visar den lägsta kvalitetsgraden för 2D-koder i det här formatet:

      1,5 / 12 / 660

– Där –

• • 1,5 är den övergripande kvalitetsgraden på streckkoden.

• • 12 är mätaperturens (mätningsöppningen) referensnummer, motsvarande en 0,30 mm (0,012 tum) diameterapertur.

• • 660 är den maximala ljusresponsens våglängd i nanometer.

3.2.2 Datastrukturer kodade i streckkoder (syntaxer)

GS1-streckkoder använder en av tre syntaxer: plain, GS1-Element String och GS1 Digital Link URI.

Syntaxerna och datastrukturerna som är inlagda i streckkoder har regler för att säkerställa att skannrar kan avläsa dem korrekt. GS1 General Specifications definierar reglerna för plain och GS1 element string-syntaxer, GS1 Applikationsidentifierare samt regler och strukturer för applikationsidentifierare. Standarden GS1 Digital Link URI Syntax definierar reglerna för web URI-syntaxen.

Plain syntax är en GS1-datastruktur som innehåller GS1-identifierare utan ytterligare tecken eller syntaktiska funktioner. Plain syntax-kodade streckkoder som används i sammanhanget av EAN, UPC och ITF-14 streckkoder hänvisar till hur numeriska data är kodade utan specialtecken som FNC1 eller ytterligare applikationsidentifierare. I plain syntax representerar GS1-identifierarens numeriska data själva informationen utan specifika markörer för olika dataelement.

Till exempel, varje siffersekvens i plain syntax motsvarar direkt ett GTIN (Global Trade Item Number) i en EAN-13 streckkod, plain syntax för GTIN-13 (9526064055028) skulle kodas enligt följande:

_{Figur 3.10 Exempel på en EAN-13}

GS1 element string-syntax som används i GS1 DataMatrix, hänvisar till hur data kodas med specialtecken som FNC1, gruppavskiljare eller ytterligare GS1 Applikationsidentifierare. GS1 element string-syntax används för att representera ett eller flera dataelement, som GS1-identifierare och tilläggsdata, som används i streckkoder. Applikationsidentifierare kan kodas i vilken ordning som helst och datastrukturerna kan ha en fast eller variabel längd. GTIN-8, GTIN-12 och GTIN-13 är alla kodade i ett 14-siffrigt format. Detta 14-siffriga format är inte detsamma som ett GTIN-14. För effektiv kodning rekommenderas att variabla data kodas i slutet av datasträngen för att undvika de specialtecken som identifierar slutet av det variabla datafältet, även om detta inte är ett krav för att streckkoden ska läsas korrekt.

Till exempel, en GS1 DataMatrix kodad med (01) GTIN-13 (09504000059118), (10) batchnummer (7654321D), (17) utgångsdatum (31 december 2027) och (21) serienummer (10987) och Funktionskod 1 (FNC1) skulle kodas enligt följande: FNC1010950400005911817271231107654321DFNC12110987.

_{Figur 3.11 Exempel på en GS1 DataMatrix}

Notera: FNC1 är ett osynligt tecken som är utformat för att identifiera och separera fält för applikationsidentifierare med variabel längd.

GS1 Digital Link URI-syntax som används i Data Matrix och QR-koder, hänvisar till hur data kodas i en URI-struktur för webben. Ett GS1 Digital Link URI-syntax används för att representera ett eller flera dataelement, som GS1-identifierare och tilläggsdata. GS1 Digital Link URI används normalt inte som adressen till en webbsida, utan den ska omdirigera till digital information om den identifierade produkten.

• • Schema (protokoll): URI börjar med ett schema, som specificerar protokollet som ska användas. I GS1 Digital Link är schemat vanligtvis ”https”.

• • Domän: Domänen representerar webbdomänen (t.ex. en webbplats) som är värd för informationen relaterad till produkten.

• • Sökväg: Sökvägen ger ett strukturerat sätt att förmedla information om produkten. Den kan bestå av identifierare, attribut eller andra parametrar. Sökvägens struktur överensstämmer med reglerna för GS1 Digital Link URI-syntax.

• • Primärnyckel: ”id”-parametern representerar den faktiska GS1-identifieraren, såsom GTIN, GRAI eller SSCC.

• • Nyckelkvalificerare: Denna parameter används för att specificera GS1-identifierarens nyckelkvalificerare. I fallet med GTIN är nyckelkvalificerarna konsumentproduktvarianter (22), batch (10) och serienummer (21) som visar på mer detaljerade versioner av identifieraren.

• • Ytterligare parametrar: Ytterligare parametrar kan inkluderas för att förmedla mer information, såsom utgångsdatum, vikt eller specifika attribut relaterade till produkten. GS1 Digital Link URI-syntax placerar GS1 Applikationsidentifierare i tre kategorier som bestämmer var de placeras i datasträngen.

Tabell 7-2 Exempel på primärnycklar, nyckelkvalificerare och ytterligare parametrar

Primärnyckel	Nyckelkvalificerare	Ytterligare parameter (datattribut)
(00) SSCC	(22) Konsumentproduktvariant	(17) Utgångsdatum
(01) GTIN	(10) Batchnummer	(243) Förpacknings- komponentnummer
(8006) Individuell artikel	(21) Serienummer	(30) Variabelt antal artiklar
(417) Fysisk plats GLN	(254) GLN-komponent	(320n) Nettovikt, kilo

Viktigt: GS1 Digital Link URI-syntaxens ordning av dataelement följer en hierarki, till skillnad från GS1 element string. Till exempel är ordningen för primärnyckel och nyckelkvalificerare för GTIN, GTIN > konsumentproduktvariant > batchnummer > serienummer.

Som ett exempel på användning av GS1 Digital Link URI-syntax, se Figur 3.11, som kodar:

https://example.com/01/09520123456788/10/ABC123/21/456789A?3103=000195&3922=0299&17=201225

1. 1. Schema: http:// eller https:// (användning av HTTPS är säkrare och rekommenderas därför)

1. 1. Värdnamn: vanligtvis ett registrerat Internetdomännamn eller en subdomän av ett sådant registrerat domännamn (t.ex. example.com/)

1. 1. Sökvägsinformation:

a. Primärnyckel som GTIN, SSCC, GLN, GMN (t.ex.01/09520123456788/)

b. Nyckelkvalificerare som konsumentproduktvariant, batch- och serienummer (t.ex.10/ABC123/21/456789A)

• • Frågesträng: dataattribut som produktionsdatum, utgångsdatum, antal, pris, nettovikt (t.ex.?3103=000195&3922=0299&17=201225)

Viktigt: Nyckelkvalificerarna ökar i detaljnivå medan övriga parametrar i frågesträngen kan vara i vilken ordning som helst.

_{Figur 3.11 Exempel på en QR-kod kodad med GS1 Digital Link URI-syntax}

Vissa GS1 Applikationsidentifierare tillåter specialtecken som ”+”, ”/”, ”?” och ”&”, men dessa tecken har speciella betydelser inom web URI:er och fungerar som strukturella avgränsare, t.ex. ”?” är en frågesträngsindikator, ”#” är en fragmentindikator etc. När dessa tecken används som bokstavliga tecken med GS1 Applikationsidentifierare i en GS1 Digital Link URI, måste de representeras med procentkodning enligt GS1 Digital Link URI-standarden och listat nedan:

• • Octothorpe = ”%23” ; procentkodning av tecknet #

• • ForwardSlash = ”%2F” ; procentkodning av tecknet /

• • Percent = ”%25” ; procentkodning av tecknet %

• • Ampersand = ”%26” ; procentkodning av tecknet &

• • Plus = ”%2B” ; procentkodning av tecknet +

• • Comma = ”%2C” ; procentkodning av tecknet ,

• • Exclamation = ”%21” ; procentkodning av tecknet !

• • LeftBracket = ”%28” ; procentkodning av tecknet (

• • RightBracket = ”%29” ; procentkodning av tecknet )

• • Asterisk = ”%2A” ; procentkodning av tecknet *

• • Apostrophe = ”%27” ; procentkodning av tecknet ’

• • Colon = ”%3A” ; procentkodning av tecknet :

• • Semicolon = ”%3B” ; procentkodning av tecknet ;

• • LeftAngleBracket = ”%3C” ; procentkodning av tecknet <

• • Equals = ”%3D” ; procentkodning av tecknet =

• • RightAngleBracket = ”%3E” ; procentkodning av tecknet >

• • QuestionMark = ”%3F” ; procentkodning av tecknet ?

För mer information, se GS1 Digital Link URI-standarden.

 3.2.3 Resurser för streckkodssyntaxer

GS1 Barcode Syntax Resource är en samling av tre resurser som ger de verktyg som krävs av systemleverantörer och användare för att korrekt implementera, tillämpa och hålla sig i linje med GS1-standarder på ett enkelt och konsekvent sätt. GS1 Barcode Syntax Resource kan integreras direkt i en applikations kodbas eller helt enkelt användas som referens för translitterering till tredjepartskod enligt kraven i lösningens byggsystem. Resurserna kan implementeras helt eller delvis beroende på användarens krav och fungerar som en grund för att bygga applikations- eller användarspecifika krav. Tillgångarna är följande:

• • GS1 Barcode Syntax Dictionary är en enkel textfil med öppen källkod som innehåller en lista över alla nuvarande GS1 Applikationsidentifierare samt de komponenter som krävs för att skapa en syntax för GS1-streckkoder enligt reglerna.

• • GS1 Barcode Syntax Tests är en uppsättning källkodsfiler baserade på programmeringsspråket ’C’, som innehåller instruktioner för att utföra en serie analytiska åtgärder. Dessa åtgärder kontrollerar om data, oavsett om de matas in via tangentbord eller skanner, är giltig enligt GS1:s specifikationer och regler för GS1-streckkodssyntaxer.

• • GS1 Barcode Syntax Engine är ett exempel på det harmoniserade ramverket som krävs för att implementera GS1 Barcode Syntax Dictionary och Syntax Tests, för att underlätta upptäckt och konvertering av syntaxer för GS1-streckkoder.

Resursen erbjuder en grund för anta de viktigaste och mest grundläggande, GS1-specifikationerna och reglerna, så att lösningar kan anta GS1-standarder på ett enkelt och konsekvent sätt, utan att behöva uppfinna hjulet på nytt. Det möjliggör att alla applikations- eller användarspecifika behov kan byggas ovanpå denna stabila grund. Figur 3.12 är ett exempel på hur det kan fungera i praktiken, med resursen som används vid skapandet av streckkoden, och igen när streckkoden skannas och data överförs för användning inom olika applikationer, såsom för POS, för en mobilapp eller för lagerhanteringsändamål.

_{Figur 3.12 Exempel på en lösning med resurs för streckkodssyntax}

Resurserna för streckkodssyntaxer kan hittas här:

https://www.gs1.org/standards/gs1-barcodes/gs1-barcode-syntax-resource

Genom att anta GS1 Barcode Syntax Resource kan streckkodslösningar enkelt skapa och bearbeta kompatibla GS1-streckkodssyntaxer som är kodade till linjära eller 2D-koder som används inom GS1-systemet. Detta gör det möjligt för företag och användare av GS1 att dra nytta av fördelarna med att använda alla streckkod eller syntaxer från GS1-systemet och att uppleva en verkligt interoperabel och standardiserad implementering av GS1-standarder för alla deras operativa databehov. Samtidigt underlättas den globala övergången till 2D-koder, oavsett vilken lösning som valts och var användaren befinner sig på sin 2D-kodresa.

Användarguiden för resurser för streckkodssyntaxerr finns här: https://ref.gs1.org/tools/gs1-barcode-syntax-resource/user-guide/

3.2.4 Produktdata för streckkod och klartext

Att välja vilken data som läggas in i en streckkod är ett avgörande steg för att säkerställa effektiviteten hos en 2D-kod. 2D-koder kan koda en betydande mängd data, men att identifiera den minsta datamängden med intressenter hjälper till att hålla 2D-kodens storlek så liten som möjligt och ökar avkodningseffektiviteten. Här är viktiga saker att vara medveten vid val av data som ska bäddas in i en streckkod:

• • Data: Förstå vilken typ av data som intressenter behöver koda. Streckkoder kan representera olika typer av information som numeriska, alfanumeriska och specialtecken. Alla 2D-koder för detaljhandeln i GS1-systemet använder datasträngar baserade på GS1 Applikationsidentifierare. Överväg de specifika kraven för applikationen och välj de applikationsidentifierare som bäst passar applikationen. Till exempel kan en färskvaruapplikation bara behöva GTIN, batchnummer och utgångsdatum, medan en hälso- och sjukvårdsapplikation kommer att kräva GTIN, batchnummer, utgångsdatum och serienummer.

• • Datalängd: Variabel information som batch- och serienummer kan innehålla upp till 20 tecken och domännamn för strukturer för GS1 Digital Link URI-syntax kan överstiga 20 tecken. Att bestämma det minsta antalet tecken för batch- och serienummer eller välja ett kortare domännamn som tilltalar användaren och ger tillit, säkerställer effektivt storleksanpassade 2D-koder.

• • Klartext: Utvärdera om den kodade datan behöver vara i klartext. I vissa fall är det viktigt att ha den kodade datan i klartext på etiketten eller produkten så att den kan verifieras manuellt. För 2D-koder avsedda för kassasystem i detaljhandeln krävs det 14-siffriga GTIN. Klartext och GS1 General Specifications avsnitt 4.

3.3 Skapa 2D-kod

Linjära streckkoder och 2D-koder kan tryckas direkt på produkten eller på en etikett. Båda sätten kräver att en layout ska skapas. Det finns fyra huvudkategorier för att skapa 2D-koder:

• • Öppen källkod: hänvisar till programvara vars källkod görs tillgänglig för allmänheten, vilket gör det möjligt för vem som helst att se, använda, modifiera och distribuera koden.

• • Software development kit (SDK): är en uppsättning programvaruverktyg, bibliotek, dokumentation och exempel på koder som tillhandahålls av en programvaruleverantör för att hjälpa utvecklare att skapa applikationer för ett specifikt programvaruramverk, plattform eller hårdvaruenhet. Tillgången till en SDK förenklar utvecklingsprocessen genom att tillhandahålla förbyggda funktioner, verktyg och resurser som utvecklare kan använda. ERP-system använder ofta SDK-lösningar för att underlätta systemintegration.

• • Kommersiell programvara för etikettdesign: är specialiserad programvara som används för att skapa och skriva ut etiketter i olika branscher. Dessa verktyg erbjuder avancerade funktioner och möjligheter för att designa etiketter, streckkoder och RFID (Radio-Frequency Identification)-taggar. Några vanliga funktioner för kommersiell etikettdesign är:

    • • Designmallar för etiketter: avancerade möjligheter till etikettdesign som gör att användare kan skapa komplexa etiketter med grafik, text, streckkoder och andra komponenter.
    • • Dataintegration: integration med databaser och affärssystem möjliggör dynamiska data på etiketter, vilket säkerställer noggrannhet och effektivitet.
    • • Efterlevnad: dessa verktyg följer ofta branschstandarder som GS1 och regler, vilket gör dem lämpliga för företag med specifika märkningskrav.
    • • Automation: lösningar som stödjer automatisering för att effektivisera etikettutskriftsprocesser och minska manuellt arbete.
    • • Användarstöd: kommersiell programvara oftast med supporttjänster, dokumentation och användargrupper för att hjälpa användare optimera sina arbetsflöden för etikettdesign och utskrifter.

• • Programvara från skrivartillverkare: är lösningar som tillhandahålls av skrivartillverkare för hantering och kontroll av deras tryckutrustning. Dessa lösningar är vanligtvis utformade för att erbjuda:

    • • Centraliserad kontroll: för att hantera flera skrivare från ett gränssnitt, vilket ökar effektiviteten och minskar fel.
    • • Integration: dessa lösningar erbjuder ofta integrationsmöjligheter med företagssystem, databaser och annan produktionsrelaterad programvara för sömlöst datautbyte.
    • • Jobbhantering: funktioner för jobbplanering och hantering gör det möjligt för användare att optimera tryckprocesser och effektivisera produktionsarbetsflöden.
    • • Efterlevnad: utformade för att följa branschstandarder och regler relaterade till kodning, märkning och etikettering.
    • • Fjärrövervakning: gör det möjligt för användare att övervaka tryckprocesser och diagnostisera problem, vilket bidrar till proaktivt underhåll och minimerad nertid.

3.3.1 Överväganden vid skapande av 2D-kod

Alla fyra huvudkategorier kan stöttas av GS1 Barcode Syntax Resource. Öppen källkod och SDK:er behöver integreras i en större programvarulösning, medan de kommersiella och skrivartillverkarnas lösningar är fristående och kan anslutas till en varumärkes- eller detaljhandelsföretagslösning.

Det är viktigt att arbeta med alla intressenter för att välja rätt 2D-kod för detaljhandeln och för att skapa den mest effektiva lösningen för att möta det specifika behovet. Att optimera data för att minimera 2D-kodens storlek säkerställer framgångsrika utskrifter och skanningar. När du designar eller skapar 2D-koder för detaljhandeln, hänvisa till standarderna och reglerna i GS1 General Specifications.

3.4 Tryck

När 2D-kodens data och kodning har optimerats är nästa steg att trycka streckkoden. Den valda tryckmetoden beror på streckkodens storlek, tillverkningshastigheten, underlaget och om den kodade datan är statisk eller dynamisk. Några andra faktorer vid val av tryckmetod är intrångsskydd (IP-klassning), den totala ägandekostnaden och eventuell miljöpåverkan.

De viktigaste skrivarna som används i tillverkningen är:

• • Kontinuerlig bläckstråleskrivare (CIJ): CIJ är en kontaktlös tryckmetod som använder en kontinuerlig ström av bläckdroppar. Bläcket sprutas ut genom ett litet munstycke och laddas och avleds sedan av elektroder för att skapa tecken på ett underlag. CIJ används ofta för höghastighetstryck på olika material, inklusive förpackningar. De flesta CIJ-applikationer involverar tryck av datum eller annan spårbarhetsinformation, men 2D-koder ligger väl inom denna typ av skrivares kapacitet.

• • Termisk bläckstråleskrivare (TIJ): TIJ är en kontaktlös tryckmetod som använder små resistorer för att värma och förånga bläck, vilket skapar små bubblor. Expansionen av dessa bubblor driver bläckdroppar på underlaget och bildar tecken eller streckkoder. TIJ används ofta i bordsskrivare till mindre utskrifter som 2D-koder. En av de största TIJ-applikationerna är GS1 DataMatrix som är tryckta i hälso- och sjukvårdsapplikationer.

• • Termisk överföring och direkttermisk

    • • Termisk överföring: En tryckteknik där ett termiskt skrivhuvud applicerar värme på ett band och överför bläck till underlaget, vanligtvis etikett eller film. Det används ofta för högkvalitativt och hållbart tryck.
    • • Direkttermisk: Denna metod använder värmekänsligt papper eller etikettmaterial. När det termiska skrivhuvudet applicerar värme aktiverar det kemikalierna i papperet och skapar tecken eller streckkoder. Det används ofta för etiketteringsapplikationer med kortare livslängd.

Inom dessa termiska trycktekniker finns det tre huvudkategorier:

• • Termotransfer (TTO) är en variant av termisk överföring som vanligtvis används inom förpackningsindustrin. Det innebär att skriva ut variabla data, såsom utgångsdatum eller batchnummer, på flexibla förpackningsmaterial.

• • Etikettskrivare är kompakta skrivare utformade för små till medelstora tryckvolymer. De används vanligtvis i kontorsmiljöer, återförsäljare eller mindre produktionsmiljöer för uppgifter som att skriva ut etiketter, streckkoder och fraktetiketter.

• • Print and apply-system är automatiserade lösningar som skriver ut etiketter på begäran och applicerar dem på produkter eller förpackningar. Dessa system används ofta i industriella miljöer för att märka produkter med variabel information.

• • Laser: Ljusförstärkning genom stimulerad emission av strålningsteknik (LASER) används i skrivare för att producera högkvalitativa 2D-koder. I samband med industriellt tryck används lasrar ofta för märkning och kodning på olika material. Med lasertryck beror märkningskvaliteten på underlagets reaktion på laservåglängden. Det finns flera våglängder och tre laserprocesser:

    • • Ablation tar bort lager av material (bläck) och exponerar lägre ytor och kan generera 2D-koder som kan skannas av de flesta kamerabaserade skannrar.
    • • Gravyr smälter (plastmaterial) eller spräcker (glas) och skapar spår eller fördjupningar i underlaget. 2D-koder som skapas med gravyr kräver att att belysning och avläsningssystem specialanpassas.
    • • Termokemisk använder reaktionen av ett material i underlaget (t.ex. glimmer) eller tillsatt till ytan (t.ex. vattenbaserad finish). Kontrasten är ofta kapabel att skannas av de flesta kamerabaserade skannrar.

• • Drop on demand (DOD): DOD är teknik för bläckstråleskrivare där bläckdroppar exakt sprutas ut från ett skrivhuvud på underlaget. Denna metod möjliggör exakt kontroll över droppens placering och används ofta vid industriell och kommersiell tryck. Det finns två huvudtyper av DOD-skrivare.

    • • Ventilstråle är en specifik typ av DOD-teknik där bläckdroppar sprutas ut genom en ventilmekanism. De flesta stora ventilstråleskrivare är inte lämpliga för tryck av 2D-koder i detaljhandeln, men mindre ventilstrålemetoder som mikroelektromekaniska system (MEMS) ventiler som har fördelen att de kan göra högupplösta utskrifter i hög hastighet och som kan generera 2D-koder av hög kvalitet.
    • • Piezo DOD-teknik genererar bläckdroppar genom att ändra formen på piezoelektriska kristaller inom skrivhuvudet. Piezoteknik är känd för sin mångsidighet och kompatibilitet med ett brett utbud av bläck.

• • Kommersiella tryckpressar används på en mängd olika företag för att producera tryckt material som förpackningar, etiketter, tidningar, tidskrifter, böcker, reklammaterial och mer. Trycktekniker som används i kommersiella tryckprocesser är till exempel gravyr, flexografi och offsettryckprocesser.

    • • Rotationsgravyr är en höghastighets och högkvalitativ tryckprocess som använder graverade cylindrar för att överföra bläck på ett underlag, används ofta för långa tryckkörningar av tidningar, kataloger, förpackningsmaterial och dekorativt tryck.
    • • Flexografi eller flexotryck är en allmänt använd tryckprocess som använder flexibla reliefplattor för att överföra bläck på olika underlag. Det används vanligtvis för förpackningsmaterial, etiketter, tidningar och korrugerad kartong.
    • • Offsettryck, även känt som litografi innebär att överföra bläck från en platta till en gummiduk och sedan till tryckytan. Det är lämpligt för en mängd olika underlag och används vanligtvis för böcker, tidskrifter, broschyrer och förpackningar. Det spelar en avgörande roll i produktionen av tryckt media och är nödvändiga för att möta tryckbehoven hos företag, förlag, annonsörer och konsumenter. Processen att skapa överföringsplattor innebär att 2D-kodens data kommer att vara statisk för produktionskörningen om inte en digital skrivare läggs till i tryckpressprocesserna.

• • Digitaltryck (Piezo) innebär exakt kontroll av bläckdroppar genom deformation av piezoelektriska kristaller. Det används ofta i olika utskrifter, inklusive grafik, textilier, förpackningar och industriell märkning. Digitalt tryck tillåter dynamisk dataskrivning och anpassning. Inline-produktionsapplikationer håller på att utvecklas men kräver mycket bra material- och produkthantering. Produktförpackningar och applikationsetiketter som är förtryckta offline är den vanligaste lösningen för att lägga till 2D-koder.

• • Framväxande trycktekniker har höjt gränsen för tryck av 2D-koder. I nästa generation skrivare finns binära laserarray, super piezo bläck, höghastighets piezo och termiskt reaktiva bläckbeläggningar som gör det möjligt för nuvarande lasrar att uppnå nya topphastigheter. Dessa nästa generations skrivare har en kapacitet på 120 meter per minut, vilket överstiger behoven hos de flesta produktionslinjer med hög volym.

3.4.1 Överväganden vid tryck av 2D-koder

Varje tryckteknik har fördelar och begränsningar beroende på önskemål om till exempel maxhöjd, upplösning, hastighet, underlaget som det ska tryckas på, tryckmiljön och den förväntade hållbarheten hos 2D-koden. Bilaga 8.1 ger detaljer om ovannämnda trycktekniker.

Att trycktekniken uppfyller kraven för storlek och produktionshastighet för 2D-koder i detaljhandeln betyder inte att applikationen kommer att lyckas. En lösning för tryckning av 2D-koder kräver även repeterbar och stabil produkt- och materialhantering Den relativa positionen för 2D-kodsmodulen är viktig för att säkerställa att skanningen lyckas. Kvalitativa 2D-koder produceras när produktens tryckyta inte rör sig vinkelrätt mot skrivhuvudet med en uppmätt hastighet. Andra viktiga faktorer inkluderar bläckets opacitet, bakgrundens färg och om tryckytan är platt eller har en glansig yta.

Placeringen beror på om 2D-koden är avsedd för detaljhandelns kassasystem eller enbart för konsumentengagemang (avsnitt 1.6.2). Det är viktigt att undvika områden med potentiella störningar från grafik, veck eller andra förpackningskomponenter som kan påverka ljusmarginalerna i 2D-koden.

Det är viktigt att säkerställa att kontrasten mellan 2D-koden och förpackningens bakgrundsfärg är tillräckligt hög. Hög kontrast förbättrar läsbarheten och att streckkoden kan skannas. Ytor med glans kan reflektera ljus och påverka vad skannern kan avläsa, så det rekommenderas att glansiga ytor undviks. Figur 3.13 visar en kamerabild från två speglar i en bioptisk skanner. Notera att den nedre reflektionen har en vit linje orsakad av etikettens glans och den spekulära reflektionen från skannerns ljuskälla.

_{Figur 3.13 Bild från en bioptisk skanner på en böjd 2D-kod}

Genom att adressera alla överväganden noggrant, kan effektiviteten hos 2D-koden förbättras på produktförpackningen. Det säkerställer tillförlitlig skanning och korrekt datainsamling genom hela produktens livscykel.

3.5 Skanning

2D kräver kamerabaserade streckkodsskannrar. En kamerabaserad skanner kan läsa både 1D och 2D.  De är utformade för att exakt avläsa 2D-koder och anpassa sin prestanda för att möta olika applikationskrav. Dessa specifikationer omfattar faktorer som 2D-kodens modulstorlek, skanningshastighet och sammanhanget där streckkoden avläses – oavsett om det gäller konsumentengagemang, transaktioner vid försäljningsstället, processer vid produktionen eller allmän distribution. Miljöförhållanden, såsom belysning, dammnivåer och fuktighet, är också viktiga överväganden. GS1 General Specifications definierar streckkoders modulbredd, krav på ljusmarginaler och minimikvalitet beroende på var streckkoden skannas och vilken typ av objekt som streckkoden sitter på. Se tillägg för streckkodsspecifikationer för tabeller 1 och 3 för applikationer för 2D-D i detaljhandeln.

Större typer av kamerabaserade skannrar inkluderar:

• • Bioptiska skannrar är en typ av streckkodsskanner utrustad med två uppsättningar skanningskomponenter. Dessa skannrar har ofta två bildsensorer (dvs. kameror) och flera speglar, vilket gör att de kan läsa streckkoder från olika vinklar. Bioptiska skannrar används vanligtvis i detaljhandelsmiljöer med hög volym för snabba och effektiva kassaprocesser.

• • Presentationsskannrar är utformade för handsfree-drift och används vanligtvis i detaljhandeln eller vid försäljningsställen. De är ofta monterade eller placerade på en disk och användaren håller upp streckkoden framför skannern. Dessa skannrar fångar snabbt upp streckkoder, vilket gör dem lämpliga för snabba försäljningssituationer.

• • Handhållna skannrar är bärbara enheter som hålls av användaren för att skanna streckkoder. De är mångsidiga och kan användas i olika branscher såsom detaljhandel, logistik och hälso- och sjukvård.

• • Mobila datorskannrar är bärbara enheter, ofta integrerade med mobila datorer eller smartphones. Dessa skannrar är bra för applikationer där rörlighet är avgörande, såsom lagerhantering, fältservice eller spårning av tillgångar. De kan använda inbyggda kameror för 2D-kodsskanning.

• • Fasta skannrar är stationära enheter installerade längs en produktionslinje för automatisk streckkodsskanning. De används vanligtvis i tillverknings-, logistik- och distributionsmiljöer för att effektivt skanna produkter när de rör sig längs produktionslinjen. Dessa skannrar kan integreras i transportsystem.

• • Mobila enhetsskannrar avser funktionalitet för streckkodsskanning som är integrerad i smartphones eller surfplattor. Moderna smartphones är utrustade med inbyggda kameror som kan skanna streckkoder. Appar och programvara använder kameran för att avläsa streckkodsinformation. Detta tillvägagångssätt är vanligt för lagerhantering och applikationer för konsumentengagemang.

3.5.1 Överväganden vid skanning av 2D-koder

För att kunna göra övergången till att försäljningsstället (POS) ska acceptera 2D-koder, måste skannerns programvara uppdateras:

1. 1. För att hantera artiklar som har flera streckkoder, till exempel kan en GS1 DataMatrix och en EAN-13 finnas på samma artikel och ha samma GTIN.
   2. För att identifiera GS1 DataMatrix, Data Matrix kodade med GS1 Digital Link URI-syntax och QR-kod kodade med GS1 Digital Link URI-syntax. För att konvertera GS1 Digital Link URI-syntax till GS1 element string-syntax.

1. Notera: Alla kamerabaserade skannrar kommer inte att kunna hantera uppdateringarna ovan, därför kommer samarbete med systemleverantören för skannern att vara avgörande för att kunna acceptera 2D-koder vid POS.

För 2D-kodsinitiativet Ambition 2027 måste detaljhandelns kassasystem kunna identifiera, avläsa, ”pipa” en gång och överföra ett GTIN från vilken GS1-kompatibel linjär eller 2D-kod som helst inom allmän detaljhandel:

• • EAN/UPC-familjen av streckkoder.

• • GS1 DataMatrix (GS1 element string-syntax) är standard och kan behöva aktiveras.

• • Data Matrix (GS1 Digital Link URI-syntax) kommer att kräva en programvaruuppdatering för att identifiera syntaxen och konvertera till GS1 element string.

• • QR-kod (GS1 Digital Link URI-syntax) kommer att kräva en programvaruuppdatering för att identifiera syntaxen och konvertera till GS1 element string.

• • GS1 DataBar-detaljhandelsfamiljen (GS1 element string-syntax) används i vissa länder för att identifiera frukt och grönt. Den ingår i GS1 streckkoder för handeln så den kan behöva aktiviteras.

För att kunna möta nya behov hos detaljhandeln förutom bara GTIN, behöver skannern fler programvarulägen.

När det finns mer än en streckkod med GTIN på en artikel är det viktigt att kassasystemen säkerställer att systemet bara plockar upp en av koderna.

3.5.2 Skanningslägen för 2D i detaljhandeln

Branschen har kommit överens om tre primära programvarulägen som bör implementeras i skannrar:

• • Läge 1 – Skicka det första GTIN:et som hittas på en produkt

Alla kassasystem kan bearbeta GTIN från EAN/UPC-familjen av streckkoder (plain syntax). Många kassasystem kan bearbeta GTIN och viss tilläggsdata (t.ex. batchnummer, utgångsdatum) GS1 DataMatrix som använder GS1 element string-syntax. Uppdaterade kassasystem kan bearbeta GTIN från Data Matrix med GS1 Digital Link URI-syntax och QR-kod med GS1 Digital URI-syntax. När GTIN identifieras oavsett om det är i den linjära streckkoden eller i 2D-koden, bearbetar skannern snabbt och överför GTIN med en enda hörbar (t.ex. pip) eller visuell signal och väntar på nästa produkt.

Notera: Minimikravet för Ambition 2027 är programvaruläge 1.

• • Läge 2 – Prioritera 2D och om inte 2D hittas, läs EAN/UPC

Prioritera GS1-kompatibla 2D-koder, avläsa, ”pip” en gång och överför GTIN och eventuelltilläggsdata (t.ex. batchnummer, utgångsdatum) i det vanliga formatet för GS1 element string-syntax och, om en sådan inte kan hittas, överför data från den linjära streckkoden. All data som systemet inte kan lagra eller använda kan släppas.

Kodad data i QR-koder 
https://id.dalgiardino.com/01/09506000134352/10/ABC?17=231231
Oavsett riktning överför skannern:
010950600013435210ABC^17231231

_{Figur 3.14 Exempel på läge 2}

I det här exemplet ersätter ”^” det otryckbara hex 1D (gruppavskiljare) tecknet.

• • Läge 3

Identifiera, avläsa och överför alla GS1-kompatibla streckkoder som är tillåtna för detaljhandeln (linjära eller 2D) på en produkt, samtidigt som en 8-siffrig etikettidentifiering genereras för att koppla samman flera streckkoder med samma artikel. När det första GTINet registreras från antingen en linjär streckkod eller 2D-kod, ger skannern snabbt en hörbar (t.ex. pip) eller visuell signal. Skannern kommer att generera en 8-siffrig etikettidentifiering i ett vanligt format för streckkodens plain & GS1 element string-syntax.

Kodad data i QR-koder
https://id.dalgiardino.com/01/09506000134352/10/ABC?17=231231 
Oavsett riktning överför skannern:
12345678~010950600013435210ABC^17231231
12345678~9506000134352

_{Figur 3.15 Exempel på läge 3}

I det här exemplet ersätter ”^” det otryckbara hex 1D (gruppavskiljare) tecknet och ”~” överförs inte men visar slutet på etikettidentifieringen.

Notera: Alla programvarulösningar för skannrar kan dra nytta av att använda GS1 Barcode Syntax Resource.

När det finns mer än en streckkod med GTIN på en artikel, är det viktigt att kassasystemen säkerställer att:

• • • • Systemet SKALL endast bearbeta en uppsättning av den önskade datan i den slutliga transaktionen.
    • • Skanningssystemen BÖR endast producera en bekräftelse (t.ex. ett pip) när flera streckkoder skannas från samma artikel.

Viktigt: Om ovanstående punkter inte implementeras kan oavsiktliga POS-transaktioner inträffa.

3.5.3 2D i skannrar med begränsad funktionalitet

I vissa fall när skannern inte kan uppdateras kan leverantören av kassasystem implementera en lösning med mellanprogram, som gör att det går att identifiera, avläsa, ”pipa” en gång och överföra ett GTIN från en GS1-kompatibel linjär streckkod eller 2D-kod i den allmänna detaljhandeln.

_{Figur 3.16 Kassasystem med mellanprogramfunktion}

3.6 Verifiering

En streckkodsverifierare är en specialiserad enhet utformad för att bedöma och betygsätta kvaliteten på tryckta streckkoder. Till skillnad från streckkodsskannrar som är fokuserade på att läsa streckkoder för datainsamling, används verifierare specifikt för att säkerställa att en tryckt streckkod uppfyller branschstandarder och att streckkoden är kodad med en överensstämmande datastruktur.

Verifieringsskannrar används vanligtvis offline som revisionsenheter och har bärbara eller skrivbordsmodeller för att testa alla krav på streckkodskvalitet. Fasta inline-verifieringsskannrar blir mer populära och tillåter tillverkning att spåra kvaliteten på varje streckkod i realtid, men de kanske inte testar alla kvalitetskrav.

Vanliga funktioner för verifieringsskannrar för streckkoder innefattar:

• • Verifieringsbetyg eller kvalitetsbedömning av streckkoden baserat på branschstandarder, såsom ISO-specifikationer. Verifieringsskannrar analyserar olika aspekter av den tryckta streckkoden, såsom linjekontrast, kantkontrast, streckkodskontrast och ljusmarginaler. Dessa faktorer bidrar till streckkodens övergripande tryckkvalitet och läsbarhet. I avsnitt 3.2 finns parametrar för streckkodskvalitet som används i verifieringsprocesser.

• • Efterlevnadskontroll av den tryckta streckkodens överensstämmelse med specifika standarder, kodningsregler och dimensioner.

• • Korrekta uppgifter av datan i streckkoden. Detta säkerställer att informationen i streckkoden matchar den avsedda datastrukturen.

• • Rapportering och dokumentation om kvaliteten på den skannade streckkoden. Denna information är värdefull för kvalitetskontroll, efterlevnad och felsökningsändamål.

3.7 Kassasystem

Ett kassasystem är en hård- och mjukvarulösning som underlättar bearbetning av transaktioner, lagerhantering och andra relaterade processer. Det fungerar som en central hubb för att hantera olika delar av verksamheten i detaljhandeln, vilket ger verktyg för att förbättra kundservice, optimera lager och förbättra den övergripande operativa effektiviteten. Kassasystem används vanligtvis i fysiska butiker som beskrivs i exemplet i avsnitt 3.1.2, men kan också integreras med försäljningskanaler online.

Kassasystem underlättar generellt:

• • Bearbetning av transaktioner, inklusive beräkning av variabelviktartiklar, övervakning av utgångsdatum, försäljningstotaler, skatter och rabatter.

• • Lagerhantering i realtid, vilket gör det möjligt för företag att optimera lagernivåer och förhindra lagerbrist.

• • Produktdatabas med detaljerad information om artiklar, inklusive priser, beskrivningar och lagernivåer.

• • Integration med hårdvarukomponenter som streckkodsskannrar, vågar, kvittoskrivare och kassalådor.

• • Bearbetning av betalningar för olika betalningsmetoder, inklusive kredit-/betalkort, kontanter och mobila betalningar.

• • Rapportering och analys för försäljning, lageromsättning och andra viktiga indikatorer för att fatta välgrundade beslut.

Kassasystem är ofta anpassade till återförsäljarens behov för att hantera andra affärsbehov, såsom att hantera verksamheten över olika butiker.

 3.7.1 Överväganden kring 2D-koder och kassasystem

Det finns tusentals mjukvarulösningar för kassasystem på den globala marknaden. Att lägga till en ny syntax som GS1 Digital Link URI till dem är en utmaning. För att lindra utmaningen rekommenderas att POS-skannrar konverterar GS1 Digital Link URI-syntax till den mer etablerade GS1 element string-syntaxen.

Kassasystem kommer att behöva programvaruuppdateringar för att kunna hantera och möta mer avancerade behov hos återförsäljare. De tre möjliga skanningslägena som beskrivs i avsnitt 3.5.2 erbjuder nivåer av funktionalitet för kassasystemet:

• • Läge 1 tillåter kassasystemet att fortfarande hantera lösningen med endast GTIN.

• • Läge 2 kräver att kassasystemet konfigureras för att hantera mer detaljerad data som utgångsdatum och vikt.

• • Läge 3 kräver att kassasystemet konfigureras för att hantera mer detaljerad data som utgångsdatum och vikt, samt etikettidentifieringsnummer.

En bästa praxis-rekommendation är att uppdatera alla kassasystem med alla möjliga GS1 Applikationsidentifierare som är relaterade till GTIN-applikationer för att kunna möta behov utöver prisuppslag.