”Digitaliseringen är en fråga för hela byggsektorn, och den måste föras framåt som en enhetlig sektor. Jag tror att även ett litet steg kan ha stor betydelse”, förutspår Miro Ristimäki, Skanskas direktör för digitala tjänster och innovation samt ordförande i Digitalization group of the Confederation of Finnish Construction Industries RT. För Ristimäki är digitalisering och standarder verktyg vars fördelar alla behöver komma underfund med själva.
I sitt arbete på Skanska ansvarar Miro Ristimäki för företagets digitala tjänster och innovationsverksamhet. Ristimäki betonar att digitaliseringen ska förenkla affärsverksamheten, inte göra den mer betungande. Därför måste det finnas ett affärsmässigt perspektiv i införandet av all teknologi och de användningsområden där man kommer ha nytta av teknologin ska vara kända. I slutändan ska digitaliseringen också märkas i resultatet.
– Digitalisering, teknologi och informationsbaserat ledarskap är bara verktyg som vi använder i vår strävan att förbättra våra förfaringssätt. När alltmer information flödar måste vi förstå hur vi kan använda den bättre, både inom företaget och i leveranskedjan.
Ristimäki påpekar att byggbranschen precis har kommit i gång med digitaliseringen och informationsbaserat ledarskap, och att det fortfarande finns arbete att göra med de grundläggande faktorerna. När informationsflödet inte är enhetligt kan befintlig information inte användas på ett mångsidigt sätt. Saker och ting kan inte digitaliseras förrän uppgifterna har digitaliserats.
– Digitalisering betyder två olika saker. Det kan till exempel betyda att föra över informationen från ett PDF-dokument till en databas eller datamodell från vilken vi kan extrahera den. Genom att använda digitaliserad data kan vi digitalisera olika funktioner och uppnå större affärs- och skalbarhetsfördelar.
BIM-modeller är en central del av byggbranschens digitalisering och också en viktig del av Ristimäkis arbetsfält. En datamodell är byggnadsritningen i ett digitalt format och innehåller all nödvändig information om byggnaden. Detta innebär dock inte att all information lagras i själva datamodellen, utan uppgifterna finns bakom länkar. Byggnadens datamodell använder standardiserade koder för att länka informationen på olika plattformar i ett digitalt format på ett och samma ställe.
– En fungerande datamodell är som ett informationsskelett av en byggnad, där du kan hänga upp den viktigaste informationen och hämta allt annat från annat håll. Om du till exempel vill veta mer om byggnadens fönster får du mer information från datamodellen genom att klicka på fönstrets GTIN (Global Trade Item Number). Detta fungerar när alla byggnadens produkter är identifierade och kodade och datamodellen kommunicerar smidigt med andra plattformar. Datamodellen är alltså inte bara ett flytande hus i programvaran, utan en sofistikerad databas med byggnadens data. Den är bara lika bra som informationen den innehåller, och det är ingen idé att samla in information som ingen kommer att använda.
Ristimäki konstaterar att det är viktigt att det finns nationella standarder för datamodellering som tydliggör vilka uppgifter som ska modelleras och vilka uppgifter som är väsentliga. Det skapas mycket information i olika skeden av byggandet, men allt behöver inte föras vidare. Det blir rörigt när det redan finns drygt 150 standarder för branschen. I Digitalization group of the Confederation of Finnish Construction Industries RT vill Ristimäki uppnå en överenskommelse om vilka de gemensamma standarderna är som branschen kommer att använda i framtiden.
The Digitalization group och Ristimäki anser att nyckeln till effektivisering av byggbranschen ligger i digitaliseringen av produktinformationen och leveranskedjorna. Med maskinläsbara GTINs kan även prefabricerade betongelement som utformats och tillverkats på beställning identifieras, och kodad information färdas från fabriken via transport till byggarbetsplatsen och byggnadsunderhållet med hjälp av informationsplattformar. Produktidentifiering och det resulterande informationsflödet minskar det manuella arbetet i byggprojekt, förhindrar mänskliga fel och förkortar byggarbetsplatsernas handläggningstid.
– För mig handlar informationsbaserat ledarskap om att rätt information finns på rätt plats vid rätt tidpunkt. Produktinformationen och digitaliseringen av leveranskedjan bidrar till denna heliga treenighet.
Ristimäki ser ansvarsfrågan som den drivkraft som kommer att föra digitaliseringen och standardiseringen vidare inom byggbranschen. Den gröna omställningen kräver transparenta leveranskedjor, vilket i praktiken innebär att informationen och verktygen är mer exakta. En precis beräkning av det faktiska koldioxidavtrycket förutsätter produktdata och information om utsläpp som förknippas med arbetet och leveranskedjan.
– Vi behöver information för att vi ska kunna börja minska koldioxidavtrycket från byggandet. För att vi systematiskt, hållbart och skalbart ska kunna arbeta för förändring måste vi ha enhetliga standarder och en gemensam överenskommelse om vilken information som ska användas och på vilket sätt. Om detta saknas så har vi alla våra egna beräkningsformler och vi vet inte vad som är vad och jämför päron, äpplen och bananer med varandra.
Förändringsledning och insikter
Ristimäki säger att Skanska ligger i framkant när det gäller att aktivt driva digitaliseringsdebatten framåt, men samtidigt konstaterar han att ingen enskild aktör ensam kan ta det digitala språnget, utan hela byggbranschen måste samarbeta för att åstadkomma förändring. Effektiviseringen av byggandet kommer att förändra branschens verksamhetsmiljö och affärsmodeller:
– Vad gäller digitalisering ska vi inte alltid digitalisera vårt befintliga förfaringssätt, utan digitaliseringen gör det möjligt för oss att utmana vår nuvarande verksamhet. Kan vi göra något bättre eller mer effektivt nu när vi har nya verktyg och ny information?
Ristimäki konstaterar att digitaliseringen inom byggbranschen är ett mångfacetterat fenomen. Reformer kräver förändringsledning och att aktörerna vill och kan se på sin egen verksamhet på ett annat sätt än tidigare.
– Denna förändring kräver förståelse, insikt och mod att se saker och ting ur ett något annorlunda perspektiv. I vissa produktkategorier fungerar detta redan automatiskt, men i andra kommer det att krävas mer arbete. Nu måste vi dela med oss av kunskap och praxis. Jag kallar denna fas för insiktsfasen. Vi har slagit fast fördelarna som en hypotes, och nu ska vi fundera på hur fördelarna ska presenteras för intressentgrupperna.
Den här artikeln är framtagen av GS1 Finland. Se det finska originalet här.