”I framtiden kan det hända att när du går till en viss plats i en byggnad så berättar en digital tvilling för dig att du bör sätta just sådana här plattor på den platsen. Om du är på väg att lägga en annan typ av plattor där, kommer en röd lampa att blinka på din hjälm.” Så här beskriver strategichefen på NCC Building, Jari Valo, hur den digitaliserade framtiden för byggbranschen skulle kunna se ut.
Jari Valo är en veteran inom byggbranschen och har arbetat för NCC i nästan fyra decennier. Han insåg tidigt i sitt arbete vad digitaliseringen skulle kunna ge branschen. Redan på 1980-talet ville han införa TV-skärmar för informationsdelning på byggarbetsplatserna. Då togs han inte riktigt på allvar, men NCC har en lång tradition av digitalisering där Valo har varit starkt involverad. På NCC delas digitaliseringen in i två delområden: digitalisering av företagsledning och digitalisering av byggprojekt. Synlighetsrapporter, datalager, analyser och annan information om affärsverksamheten har använts till stöd av företagsledningens beslutsfattande i 20 år. Digitaliseringen kom till NCC:s arbetsplatser för 10 år sedan när man började förbättra informationsflödet med hjälp av mobila enheter.
– Vi ser att digitaliseringen av byggarbetsplatserna sker i tre vågor. Under den första vågen görs all information som är relevant för projektet tillgänglig i ett passivt format för de personer som arbetar på platsen. Vid den andra vågen kommer man att producera tillämpningar till stöd av verksamheten på plats. Under den tredje vågen kommer det att ske en starkare integration, där till exempel den utbredda användningen av GTIN kommer att göra det möjligt att spåra material, beskriver Valo.
GTIN har en viktig roll för produktiviteten
Enligt Valo är GTIN (Global Trade Item Number) också ett viktigt verktyg i digitaliseringen av byggsektorn och bidrar till produktivitet och hållbarhet i branschen.
– GTIN kan till och med vara revolutionerande för byggsektorns produktivitet, eftersom den gör det möjligt för oss att hela tiden få aktuell information om byggmaterialens och produkternas immateriella status. Till exempel när och av vilket material de har tillverkats, och om den fysiska statusen, alltså var materialet finns, och om det är monterat och godkänt.
Valo jämför byggsektorn med detaljhandeln där nivån på produktspårningen är helt annorlunda än inom byggsektorn. Dock inte på den nivå som han anser att byggsektorn borde sträva efter.
– Om vi köper fil i livsmedelsbutiken kan vi ta reda på vem som har tillverkat den, på vilket skift, för vilket parti och av vilka råvaror. Tack vare spårbarheten vet vi allt som har hänt med filen hela vägen fram till kassan. Byggsektorn är annorlunda eftersom denna informationskedja borde fortsätta till fastighetsägaren under byggnadens hela livslängd, säger han.
Digital hantering av materialflöden skulle kunna vara en drivkraft för förändring inom byggsektorn
Valo säger att han har funderat mycket på vilka drivkrafter som kan göra byggsektorn effektivare och mer produktiv. Han ger ett exempel på en mekanisk verkstad som ville ha bättre kvalitet på sina produkter, men där förändringarna förverkligades genom att fokusera på snabbhet. Kvalitet är ett alltför abstrakt begrepp, men snabbhet krävde planering och högklassigt arbete.
– Vi måste identifiera den drivkraft som kommer att hjälpa oss att genomföra omvandlingen av byggsektorn. Enligt min åsikt kan det vara den digitala hanteringen av materialflöden. Det kommer att hjälpa oss att minska slöseri med tid och material, fel, osäkerhet och frustration på byggarbetsplatserna.
Valo anser att effektiv digital spårning av materialen också bidrar till trivseln i arbetet och kan vara svaret på det resursproblem som plågar byggbranschen.
– Med färre onödiga högar av trasigt, ratat material på byggarbetsplatsen och med allt material på rätt plats i tid, blir byggarbetsplatsen en snyggare, renare och mer ordnad plats som liknar mer en industriell process. Detta gör byggprojektet till en betydligt mer attraktiv och mänsklig arbetsplats. Och när det är roligare att arbeta blir arbetet också mer produktivt och kvaliteten förbättras.
Branschen får arbeta för produktiviteten och kundnöjdheten
Valo anser att digitaliseringen av byggbranschen och omfattande användning av standarder kräver ett samförstånd inom hela branschen och ett starkt engagemang av alla intressentgrupper. I Finland främjas användningen av GTIN för närvarande under ledning av Digitalization group of the Confederation of Finnish Construction Industries RT. Valo hoppas att detta kommer att mobilisera den kritiska massan inom branschen och att de centrala intressentgrupperna deltar i samarbetet.
– Detta kräver samordning av strukturerna och processerna i vår bransch. I detta arbete ska såväl byggföretag som grossister, underleverantörer, planerande aktörer och beställare vara delaktiga. Som en stor aktör kan vi på NCC hjälpa mindre aktörer att engagera sig, men en enskild aktör kan inte och bör inte göra förändringar på egen hand, utan vi måste arbeta tillsammans.
Valo konstaterar att branschens standardisering och digitalisering förutsätter att aktörerna vågar investera. Han ser inget fel i en gemensam satsning. Om varje aktör har separata system skulle det snarare leda till kaos som inte ligger i kundernas intresse.
– Vi är kanske lite för rädda för konkurrenslagstiftningen och informationsutbyte. Enligt min åsikt får branschen utveckla informationstekniska plattformar för att förbättra produktiviteten och kundnöjdheten.
Nästa steg kräver engagemang från aktörerna
Valo anser att en gemensam resolution om användning av GTIN inom byggsektorn skulle kunna vara som en inledande deklaration varefter standardiseringen av sektorn kan börja framskrida på allvar. Han föreslår att sektorn sedan skulle kunna anordna ett stort startup-seminarium om ämnet för att se hur man kan organisera sig kring det.
– Vi måste kunna engagera företagen så att de avsätter både resurser och tid för detta arbete. Vi behöver ett kärnteam med tillräcklig expertis inom byggprocesser, mjukvara och hårdvara. Detta lokomotiv skulle kunna vara en förening eller ett aktiebolag som finansieras av stora intressentgrupper såsom byggföretag och grossister – det återstår att se. I vilket fall är vi på NCC mycket intresserade av standardisering inom vår bransch och jag anser att det skulle kunna bli ett vinnande koncept för kvalitetsresultat, produktivitet, kundnöjdhet och hållbar utveckling inom byggsektorn, sammanfattar Valo.
Den här artikeln är framtagen av GS1 Finland. Se det finska originalet här.