I maj besökte jag Vitalis som är Nordens ledande konferens och mässa kring eHälsa och framtidens vård och omsorg. Dit kom även representanter från bland annat kommuner, regioner, privata vårdgivare och myndigheter för kompetensutveckling, erfarenhetsutbyte och inspiration. Bredden av konferensämnen var otroligt stor, med många intressanta fördjupningar i hur man i förlängningen får till den bästa tänkbara vård för patienterna.
I det här blogginlägget tänker jag lyfta upp ett av områdena som många talare pratade om och som även betraktas som en viktig och ganska kritisk del i kedjan för att få till den optimala vården. Standarder. Det kanske inte låter så spännande, men tro mig, det är långt ifrån tråkigt.
Standarder – vad är det?
Enkelt förklarat kan man säga att en standard är en gemensam lösning på ett återkommande problem. Standarder används inom alla områden i samhället och syftet med dem är att skapa transparenta och enhetliga rutiner att enas kring. Inom hälso- och sjukvård syftar användningen av standarder till att höja patientsäkerhet och kvalitet. Och på Vitalis var det just patientsäkerhet som stod i fokus.
Standarder + digital infrastruktur = patientsäkerhet
Riktigt så enkelt är det inte att få till en hög patientsäkerhet som rubriken ovan anger. Men de är två otroligt viktiga parametrar att få till. I samband med patientsäkerhet pratades det mycket om ”Vision e-hälsa 2025” som är en överenskommelse som staten och Sveriges Kommuner och Regioner har ingått. Överenskommelsen avser att Sverige år 2025 ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter. I detta arbete är tre områden särskilt angelägna att få till och dessa är regelverk, enhetligare begreppsanvändning och standarder.
Standarder behövs för att kunna få till den digitala infrastrukturen som saknas inom hälso- och sjukvården. Det pratade till exempel Jakob Forssmed, Socialminister, om i sitt öppningstal på Vitalis. Han berättade att regeringen har antagit en reform gällande infrastrukturen för den svenska sjukvården så att hälsodata ska kunna bli tillgänglig i hela vårdkedjan för all vård, både kommunal vård, regional sjukvård och tandvård, oavsett vårdhuvudman. För att skapa den tillgängligheten krävs interoperabilitet, att systemen kan prata med varandra, vilket saknas idag.
Patienter tar för givet att lösningar finns i och med att digitaliseringen har utvecklats. Patienter förväntar sig att få den bästa vården, och det med all rätt. Acko Ankarberg Johansson, Sjukvårdsminister, lyfte väldigt tydligt upp vikten av digital infrastruktur och standarder i sitt tal på Vitalis. Hon tryckte på att det är viktigt att vi sätter igång arbetet med att få till de standarder som behövs, både för den primära användningen av hälsodata och den sekundära användningen, för att vi ska kunna prata med varandra i systemen. Och det av patientsäkerhetsskäl. Behovet av standarder och vägledning ökar också i samband med att kontaktytorna mellan sjukvård, omsorg och befolkningen i stort blir fler, t.ex. genom hälsoappar. Det var något som Jenny Acaralp från SIS (Svenska Institutet för Standarder) tog upp i sin föreläsning.
Inte bara en nationell angelägenhet
Sverige ligger i framkant när det gäller digitalisering i stort, men inom sjukvården ligger vi efter. Här behöver vi verkligen agera. Men samtidigt som vi jobbar med detta nationellt så pågår det även ett viktigt arbete i EU med European Health Data Space (EHDS) i vilket man hoppas kunna få till interoperabilitet mellan länder. Det innebär då till exempel att människor kan få direkt åtkomst till sina hälsodata i digitalt format och kan på enkelt sätt dela sina hälsodata med vårdpersonal i EU och över gränserna. EHDS blir därmed drivkraften i att få till gemensamma internationella standarder.
I och med att behovet av internationella standarder ökar markant, berättade Marianne LodvirHemsing från Norges motsvarighet till e-Hälsomyndigheten, att Norden har förstärkt sitt samarbete kring standardisering för att få till en snabbare utveckling av lösningar med de standarder som berör oss i de nordiska länderna. Samarbetet sker inom Nordiska ministerrådets arbete med e-hälsa.
Ljuset i tunneln
Det var glädjande att se hur mycket standarder lyftes upp i olika sammanhang hos många föreläsare på Vitalis. Det pågår många initiativ med att få fram standarder som möjliggör interoperabilitet över gränserna i den nationella vården, men även över de internationella gränserna. Det går inte längre att blunda för behovet av interoperabilitet och strukturerad information inom vård och omsorg. Varje gång en patient möter hälso- och sjukvården ska den som tar hand om patienten kunna ta del av den information som behövs för att göra en säker och riskfri bedömning av patienten. Informationen behöver finnas tillgänglig direkt, men så är det inte idag. Konsekvensen blir då att tid som skulle kunna läggas på möte och dialog med patienten, ägnas åt att leta efter den saknade information. Något som är frustrerande både för patienten och för vårdpersonalen. Men nu ser vi ljuset i tunneln.
Vårt arbete inom hälso- och sjukvård
Varför intresserar standarder inom hälso- och sjukvård mig? Jo, det är något som jag jobbar med här på GS1 Sweden som är en standardiseringsorganisation. Våra standarder används i många olika branscher, och just in om hälso- och sjukvård så används de till exempel för att identifiera läkemedel och medicinska produkter. Vill du veta mer om hur standarder kan användas inom hälso- och sjukvård? Kontakta gärna mig genom formuläret nedan eller besök vår hemsida.
Är du aktiv inom hälso- och sjukvård och vill vara med och tycka till om standarder? Då kan vår användargrupp, som snart startas upp, vara intressant för dig. Håll utkik på vår hemsida eller följ oss på LinkedIn för mer information.
Författare: Olivia Karringer, Client Manager, GS1 Sweden
Kontakta mig
Vill du veta mer om hur standarder kan användas inom hälso- och sjukvård? Fyll i formuläret nedan så återkommer jag till dig inom kort.